Efter åtta år med den nya politiska organisationen är långt ifrån alla Lerumspolitiker nöjda. Kritikerna talar om maktkoncentration, toppstyrning och tjänstemannavälde. Förespråkarna menar däremot att Lerum har blivit en mer professionellt och demokratiskt styrd kommun.

Två mandatperioder har förflutit sedan Lerums kommun genomförde den nya organisationen. De gamla facknämnderna är ett minne blott och de visions- och utvecklingsnämnder som ersatte dem 2006 har fått den mer korrekta benämningen ”beredningar”.
Till skillnad från facknämnderna har beredningarna ingen politisk makt, och ingen egen budget. Förr kunde en nämnd få en ”påse pengar” och så fick politikerna i nämnden bestämma vad pengarna skulle användas till.
KRAVMASKINER
– De förtroendevalda tyckte det var roligt att sitta i nämnderna och de var väldigt engagerade. Men att något är roligt är inte alltid samma sak som att det är bra. Ett problem med det gamla systemet var att alla i en nämnd, exempelvis barn- och ungdoms- eller utbildningsnämnden, plötsligt blev skolpolitiker. De blev kravorganisationer för sin egen verksamhet, förklarar Birger Rosén (M).
Han är 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige och en av dem som var med och drev igenom förändringen.
Många uppgifter som förr lades på nämnderna var egentligen inte politiska anser han.

– Att sitta i kultur- och fritidsförvaltningen och bestämma vilken konst som ska köpas in är till exempel ingen politisk fråga. Att köpa in konst gör förvaltningen minst lika bra. Eller som på den tiden vi hade räddningsnämnden; att diskutera slanglängder och titta på brandbilar är inget som vi ska ha förtroendevalda till.
När man satte sig ner och tittade på dagordningen för nämnderna upptäcktes att endast tre av elva frågor var politiska. Resten var förvaltningsfrågor.
– Vi bildade då en arbetsgrupp som åkte runt och tittade på hur andra kommuner gjort, till exempel Härryda, Stenungsund och Kungälv. Idag är det runt 25 procent av Sveriges kommuner som liksom Lerum förnyat sin organisation, berättar Birger Rosén.
Inför utformandet av Lerums Vision 2025 gjordes 1 000 medborgarenkäter och Lerum har gått längre än de flesta kommuner då det handlar om medborgardialoger, något som Birger Rosén är stolt över.
– Förr kallades det brukardialoger, men ’medborgare’ inkluderar ju alla, säger han.
Medborgarna ska tillfrågas mer i den nya organisationen – även mellan valen.
Beredningarna har ett bredare arbetsområde än nämnderna som bara ägnade sig åt kommunens egna verksamheter. Också arbetssättet är ett annat: man arbetar mer med visioner och träffas för att lösa en specifik uppgift.
-Det är mer effektivt, säger Rosén.
VISIONÄRER
Ulf Utgård (M) är ordförande i beredningen för skola och utbildning vars uppdrag från kommunfullmäktige är att ”visionärt titta på hur kommunen skulle kunna arbeta bättre inom ett specifikt område”. Fullmäktige kan därefter besluta om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta in beredningens förslag i budget och handlingsplan.
Ett ganska färskt exempel är uppdraget att se över tekniken i skolan. I ett år samlade gruppen så mycket information som möjligt i ämnet; tog del av forskning, tittade hur man gjort i andra kommuner, talade med skolledare och pedagoger. Förslaget till fullmäktige blev ett it-verktyg till varje elev.
Ulf Utgård tycker att beredningsgruppen fungerar bra.
FRIKTIONSFRITT
-En stor fördel är att vi slipper den där friktionen att vi har olika politiska inriktningar. Istället arbetar vi som i ett grupparbete. När det handlade om tekniken i skolan så var vi alla besjälade av att ”det här är något bra”. De politiska diskussionerna överlåter vi till fullmäktige.
Skulle det vara så att man i beredningen är oense i en fråga finns alltid möjligheten att skriva två rapporter tillägger Utgård.
Att Lerums nya organisation skulle fungera perfekt från början var det ingen som förväntade sig.
– Vi behöver skruva litet på hur vi sköter det här och det gör vi varje år, säger Birger Rosén.
De förtroendevalda ska syssla mindre med verksamhetsfrågor och mer med politiska frågor i det nya systemet. Alla svåra politiska frågor hamnar ändå i kommunstyrelsen och i fullmäktige menar Rosén.
ORIMLIG ARBETSBÖRDA
Men det finns de som anser att detta har blivit ett problem. Alla beslut och ärenden som hamnar i kommunstyrelsen gör arbetsbördan för politikerna där orimlig. Endast de två kommunalråden är heltidspolitiker, resten sköter sina uppdrag på fritiden. Flera av dem säger sig sakna både information och tid att sätta sig in i alla frågor.
Nuvarande organisation fungerar sämre sett till både demokrati och effektivitet tycker centerpartisten Lennart Wassenius, ledamot i fullmäktige och ordförande i Beredningen för näringsliv och turism. Beredningarna har alldeles för litet mandat och det har dessutom blivit svårt att rekrytera folk till dem eftersom uppdraget inte uppfattas som intressant.
Att kommunstyrelsen ska vara kommunens enda driftsnämnd fungerar inte heller menar Wassenius.

-Centerpartiet har visualiserat problemet med ett timglas vilket illustrerar maktkoncentrationen och den extrema toppstyrningen. Kommunen styrs i praktiken av två kommunalråd och två kommundirektörer.
Politiken förlorar på det här sättet mandat till förmån för tjänstemännen.
Lennart Wassenius är inte ensam om att kritisera systemet, kollegor från de flesta andra partier har uttryckt missnöje med organisationen och en oro för tjänstemannastyre.
-Även förvaltningen efterfrågar en balans mellan politik och förvaltning, påpekar Wassenius.
För honom är det inte vettigt att ha 100 politiker varav i princip bara 11 + 11 (ledamöter + ersättare i kommunstyrelsen) används.
PASSIVISERADE POLITIKER
-De 66 politikerna i beredningarna går på halvfart, de är passiviserade.
Bristerna i den politiska organisationen och styrningen får konsekvenser. Tydligast blir det inom samhällsbyggnadsområdet menar Lennart Wassenius och radar upp exemplen:
-Den snigelsnabba utvecklingen av Lerum Centrum. Femtonvåningshuset på konsumtomten – varför? Frödings förskola: en missad förlängning av bygglov, en detaljplan som aldrig utfördes, skolan som stängdes och såldes alldeles för billigt. Kommunens skrämmande passivitet angående fler spår på Västra Stambanan, kommunen som bygger väg på privat mark utan lov… Listan kan göras ännu längre.
EN SISTA CHANS
Kommunstyrelsens sätt att sköta ovanstående ger han dessutom helt underkänt i betyg.
Trots detta är Lennart Wassenius beredd att ge den nya organisationen en chans till.
-Ja, men det får allt bli den sista.
Då vill han se en förändring så att beredningarna ges ett mycket kraftfullare mandat.
-Använd hela laget! Annars blir vi bara röstboskap.

HOT MOT DEMOKRATIN
De långsiktiga effekterna av den nya sortens kommunorganisationer har vi inte sett ännu. Det menar docent David Karlsson som forskar om kommunal politik och demokrati vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.
– Kommunallagen medger idag att en kommun kan skapa, slå ihop och lägga ner vissa nämnder lite som man vill. Och vad som hänt de senaste 25 åren är att antalet nämnder kraftigt har minskat, säger han.
En viktig förklaring bakom nämndavvecklingen är den att det blivit svårare att rekrytera folk till alla poster då antalet politiker har blivit färre. En annan förklaring är den ökade kritiken mot facknämnderna. Vad som eftersträvas i den nya organisationen är en helhetssyn på kommunen.
– Risken i den traditionella organisationen är att facknämnder upplever varandra som konkurrenter och kommunledningen som en motståndare. Men det man förlorar med den nya organisationen är den specialistkompetens som fanns i nämnderna. Nu förväntas de flesta bli generalistpolitiker, säger David Karlsson.
Det var under förra mandatperioden som intresset för den här sortens nyorganisationer nådde sin topp. Intresset tycks ha svalnat något. I exempelvis Götene kommun har man provat beredningssystemet i ett antal år, men efter beslut i fullmäktige återgår man till nämnderna efter nyår. Detta efter stort missnöje bland politikerna.
-Det finns förstås bättre och sämre sätt att genomföra reformer på. Vem har till exempel sagt att medborgardialoger måste skötas av beredningar? Det kan göras, och görs, av nämnder, säger docent David Karlsson.
MAKTEN KONCENTRERAS
Sverige har traditionellt utmärkt sig genom att ha många politiker på den verkställande sidan i kommunerna. Det vill säga att många är med och bestämmer. David Karlsson menar att vi nu med stora steg är på väg mot en europeisk situation, med en mindre ”exekutiv” (verkställande makt).
-Ytterligare steg på den vägen kan leda till renodlat borgmästarstyre.
Makten koncentreras. Och än värre: om fullmäktigeberedningarna inte ges administrativt stöd och goda förutsättningar att bedriva sitt arbete ökar maktkoncentrationen till kommunstyrelsen ytterligare enligt David Karlsson.
-Reformen innebär att nämndernas verkställande makt flyttas till kommunstyrelserna. Och politikerna som sitter där är relativt få. De som är positiva till denna maktkoncentration ser ett värde i professionaliseringen; att färre men starkare och mer kompetenta politiker styr.
En följd av reformen kan bli att politikerna i kommunstyrelsen inte hinner med alla ärenden. De tvingas fokusera på de mer övergripande frågorna och överlåta många beslut till tjänstemännen.
-Nu har tjänstemän i och för sig alltid en stor politisk makt i svenska kommuner, även om det inte alltid talas mycket om det, påpekar David Karlsson.
Men när nämnderna avvecklas och antalet politiker minskar riskerar tjänstemannamakten att öka ytterligare.
Och här har vi ett demokratiskt problem, eftersom tjänstemän är anställda av kommunen. De står inte till svars inför kommunmedborgarna, till skillnad från de förtroendevalda.
HÖGRE TRÖSKEL
David Karlsson tar också upp en annan baksida av utvecklingen: att för yngre människor som vill engagera sig politiskt riskerar insteget i politiken att bli högre. Istället för att kanske börja med att vara ersättare i en nämnd så krävs genast ett större ansvar och mer arbete.
På många håll runtom i Sverige har det gjorts stora ansträngningar för att hitta nya arbetsformer för att främja medborgarnas deltagande. Men de flesta medborgare engagerar sig bara när det händer något stort, i synnerhet vid negativa beslut om nedläggningar och försämrad service. Det politiska vardagsgnetandet är inte lika intressant.
-Därför har fritidspolitikerna fortfarande en mycket viktig funktion. De är de stöttepelare som bär upp den lokala demokratin i Sverige. Det är viktigt att de har goda förutsättningar att sköta sitt arbete, och att de inte blir alltför få, säger David Karlsson.
Professor Sven Siverbo vid handelshögskolan i Karlstad håller just nu på och undersöker effekterna av de kommunreformer som skett runt om i Sverige. Hans rapport ska presenteras senare i höst.
-Hittills har vi inte kunnat se några större skillnader mellan reformerade kommuner och andra kommuner, vare sig vad gäller kostnadseffekter eller demokratin, säger han.
TEXT: GITTAN ÖHMAN
BILD: FREEIMAGES, LERUMS KOMMUN, GITTAN ÖHMAN