Invigningen av den jättestora solfångaren blev en happening. Alla ville sola sig i glansen av det historiska ögonblicket när Gråbo satte solen i fokus.
När något viktigt ska sjösättas ska det göras med besked. Men hur inviger man en 70 kvadratmeter stor rörlig parabol av solcellspaneler, som kallas solföljare för att den följer solens rörelse och vilar på en 23 ton tung fot?
Vattenkraft, är det luriga svaret.
Invigningen gick i flera steg. Efter presentation av alla som medverkat fick Husexpos Hans Hellberg besvara frågan: hur kom ni på det här?
-Vi ville medverka i pilotprojektet att göra Gråbo till Sveriges mest hållbara tätort. Intresset för förnyelsebara energikällor är stort. Kommunen blev engagerad och det ena gav det andra.
Invigningstalarna, de två gråbopolitikerna Eva Andersson (C ) och Lill Jansson (FP) ville båda sätta hemorten på hållbarhetskartan och hoppades få många gillande i sociala medier.
TOLV UTVALDA 
Tolv personer valdes ut för utföra själva invigningsuppdraget. Där under den liggande solpanelen som såg ut som ett stort tak, stod tolv vattenflaskor. Vad skulle hända?
På givet slag tömdes flaskorna och vattnet skvätte ut över naturstenarna som dekorerade solföljarens fot. Oj då!
Plötsligt rörde sig taket och de tolv utvalda blickade upp och förundrades. Den tidigare liggande vågrätta solfångaren vred sig och ställdes sig långsamt nästan lodrät mot solen.
Applåder.
Men hur var det med vattenkraften? Många gick på skämtet att vattnet aktiverat solfångaren. Men strömmen slogs på inifrån kontrollstationen. Förunderligt var det i alla fall att solenergiproduktionen startade med en gång och kunde avläsas från en display i utställningshallen.
-Nu drivs vår anläggning av solenergi och om den är otillräcklig tillförs vattenkraft från Säveån, påpekade Hans Hellberg.
Den här solföljaren producerar cirka 14 000 kilowattimmar per år. En medelstor villa förbrukar cirka 20 000 kilowattimmar per år. Gråbo är tredje orten i landet där man installerat solföljare i detta jätteformat, Kungälv och Västerås hann före.
TEXT & BILD: TITTI THORSELL
 

Mikroproducenter får betalt och skattereduktion

Många vill ha billig och hållbar el. Intresset för mikroproduktion av el är stort och uppmuntras också av regeringen.
Ett lagförslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el förelås träda i kraft den 1 januari 2015. Skattereduktionen ges till privatpersoner och företag får
inte överstiga 30 000 kilowattimmar. Men elbolagen köper också elen och betalar igenomsnitt 60 öre per kilowattimma.
-Det finns elbolag som kan betala det dubbla. Förutom detta betalar nätbolagen så kallad nätnytta om cirka 6 öre per kilowattimma, säger Elin Elmehag, nätupphandlare från ÅF och en av dem som involverats i solföljaranläggningen i Gråbo.
Sverige har redan gott om el, så mycket el att vi säljer överskottet till EU. Vattenkraft och kärnkraft samt kraftvärmeverken är de stora producenterna. Om allt fler startar  mikroproduktion av sol- och vind-el blir det ännu större överskott. Kan då elpriserna sjunka?
-Det beror på hur man ser det. Den sämre och dyrare elen, det vill säga elen från kärnkraftverken behöver inte användas och dammluckorna till vattenkraftverken kan regeleras på ett annat sätt, säger Peter Rosengren, energirådgivare i Lerums kommun.
TEXT & BILD: TITTI THORSELL
 Se här GRÅBO.NU FILMADE INVIGNINGEN
Se bildspel från invigningen