Det är något med Lerums själ som gör det svårt, tycker kommunstyrelsens ordförande Henrik Ripa. Nu tänker han sätta ned foten.

När FlodaNyheter.se träffar Henrik Ripa (M) för en lång intervju är det bara ett par dagar sedan Jan Jörnmark presenterade sin alarmerande rapport om Lerums utveckling och ekonomi.
Ripa är entusiastisk. Jörnmark säger det han själv sagt så länge, tycker han. Det måste hända mycket mer, särskilt på bostadssidan.
Från och med nu skall det därför bli en annan ordning på besluten. Det är slut på ansträngningarna att söka samförstånd.
– Det är klart att jag har ett ansvar för att det inte har levererats. Men vi har alldeles för länge försökt få med alla på tåget. Trots att det finns partier som bara vill säga nej och dra ut på tiden.
– Det här visar att vi måste sätta ned foten tydligare. När det finns en majoritet bygger vi.
Handlingsförlamningen har sina rötter långt tid tillbaka, enligt Henrik Ripa.
– Många partier har gått till val på att inget alls skall hända här.
 
Skulle det ligga i Lerums själ att vara nejsägare?
– Det gör det absolut. Man har en rädsla för att stöta sig med opinioner. För att försöka vara populistisk säger man nej till höghus och projekt som leder till folkstormar.
– Det är en oerhört konservativ syn. Man vill ha förändring, men den skall vara långsam och sakta. Många flyttar hit för att vara nära naturen och för barnomsorgen och skolornas skull.
Vad är det för fel på den attityden?
– Utan tillväxt blir det nedlagda skolor, nedlagda förskolor, mindre skatteintäkter och i slutändan tvingas du höja skatten. Det blir en dålig cirkel där färre vill bo här.
– Vi har gått till val på att bevara karaktären av villasamhälle, men för att göra det vill vi bygga höghus i centrum. Nära kollektivtrafiken. Det är där bostäderna skall vara.
Du gillar höghus?
– Ja, men det är klart att det inte skulle ha blivit femton våningar. Jag var inte med i den förhandlingen, men jag skall villigt erkänna att vi pratade om fem, sex våningar. De ville ha femton. Egentligen skulle vi väl ha hamnat på tio.
Du är självkritisk till att du valt en konsensuslinje?
– Jag har haft en övertro på att kunna komma överens med alla partier, och underskattat kraften i populism. Vi skulle långt tidigare sagt att vi inte kommer överens så att vi inte lägger miljoner på utredningar som sedan ändå rinner ut i sanden.
Varför har du inte tidigare gått på en mer handlingskraftig linje?
– Jag har haft för hög ambition att få mig med alla. När vi lyckas med det är det en jättestyrka. Men vi lyckas inte. Titta på de storstilade planerna från 2003. Det var bostäder på andra sidan ån. Det var bro, avfart och hus längs ån.
Det verkar vara en hård ton i debatten i Lerum?
– Det är ett tufft klimat här. Jag har stuckit ut hakan. Jag gömmer mig inte bakom tjänstemän. Då får man ta mer skit än vad alla andra skulle acceptera. Men hade jag varit lite mer blödig kunde jag inte haft det här jobbet.
Har ni varit dåliga på att kommunicera med medborgarna?
– Ibland, men har vi ett färdigt förslag blir de arga för det. Kommer man för tidigt säger de att vi måste vara tydligare med idéerna. Det är svårt att hitta rätt läge.
Det låter som att du tycker att du har besvärliga invånare?
– Jag är inte säker på att ökad dialog skulle innebära att man blir mer nöjd. Det finns nog väldigt många som vill se färdiga förslag.
Du gick emot planerna att bygga ut järnvägen längs den nuvarande sträckningen. Hur togs det emot i det egna partiet?
– Jag har fått ta hur mycket skit som helst från politiker i andra kommuner. Periodvis var jag persona non grata på många ställen. Men för mig är Lerum alltid viktigast, sedan kommer partiet. Det kan aldrig råda någon tvekan.
Du bromsade en infrastrukturinvestering som hela regionen väntar på?
– Jag ser det som att jag räddat tre miljarder åt staten och förhindrat kaos under många år. Nu ser det ut som om GR-kommunerna, Göteborg, Partille och Lerum för första gången kommer att kunna ena sig om ett gemensamt svar, för att vi ser att behovet är så stort.

Du tror att din linje vinner till sist?
– I förslagen som ligger nu är det väldigt tydligt att det är på andra sidan Aspen som de nya spåren kommer att dras, och de skriver själva att det kommer att handla om tunnlar.
Trafikverket skriver inte alls att det är deras förslag, de beskriver bara konsekvenserna av alternativen.
– Jag har frågat Trafikverket om de verkligen tror på att bygga i befintlig sträckning. De säger att i deras värld finns inte det alternativet kvar. De måste ha med det, för det kräver länsstyrelsen.
När du kom tillbaka från riksdagen sa du att du inte kunde fortsätta med samma ledarstil som tidigare. Vad menade du egentligen med det?
– Tidigare trodde jag nog att jag hade svaren på de flesta frågorna själv. Men skall man få ett lag att jobba samman måste man mycket mer få med sig de andra. Nu har jag haft ambitionen att bjuda in till dialogen på ett annat sätt än tidigare.
Ena stunden säger du att nu handlar det om att driva igenom beslut, i nästa skall du ha dialog?
– Jo, men om de är med från början kan man ju hoppas att de skall komma till samma slutsats.
Den stora förändringen av kommunens organisation gav kommunstyrelsen mer makt. Hur tycker du de politiska visionsnämnderna fungerar?
– Nu börjar de hitta sina former. Från början var det lite trevande. Men nu levererar de dokument som styr. Nu är det kommunstyrelsens sak att leverera på de målen.
Många är kritiska, även politiker.
– Det har blivit bättre, men först kände de frustration. Det blev en stor skillnad att lyfta blicken från att ha verksamhetsfokus på detaljnivå. Det kräver mycket mer att vara visionär.
– Nämnderna var små kravmaskiner tidigare. De hade inget helhetsperspektiv och var oerhört kostnadsdrivande. Den som skrek högst fick mest pengar.
Hur ser du på uppfattningen att demokratin begränsas?
– Det är ett riktigt skitsnack. Skulle demokratin vara linjär mot antalet politiker, då skulle vi ju genast dubbla dem, eller fyrdubbla.
Det går väl en gräns någonstans, skulle det räcka med en enda politiker?
– Självklart finns en gräns, men man får nog problematisera det lite grand mer. Skulle du ha val vartannat år och en politiker som kör och en annan som utmanar så… Men det är klart att det finns ett värde med en kritisk massa för att få in många synpunkter.

Varför går ni till val i Lerum utan att ha någon egen budget?
– Budgeten är ju tagen.
Ni tog Folkpartiets budget. Men Moderaterna har inte presenterat någon egen.
– Det är ju riktigt. Vår ambition var att göra en gemensam budget för hela alliansen. Fast egentligen är det ju det nya fullmäktige som skall ta en budget. Vi tyckte inte att vi behövde någon nu eftersom vi var osäkra på hur vi skulle sätta samman den.
Är inte det ett bekymmer för väljarna att de inte får se hur budgeten ser ut – före valet?
– Vi har ju vårt handlingsprogram som vi går till val på. Normalt har man förhandlat före valet, men eftersom vi inte har gjort det så måste vi göra det efter valet.
Då lämnar ni ju väljarna i sticket.
– Vi har ställt oss bakom volymen, men valde att inte ta med investeringsobjekten för att inte få den konflikten.
Då gör ni väl samma sak som regeringen Reinfeldt anklagar de rödgröna för att göra i riksdagsvalet?
– Vi från Moderaterna har haft ambitionen att ha en gemensam budget, vi kunde till och med tänka oss en gemensam valplattform. Men Folkpartiet har varit tydligt med att gå fram med egen budget och förhandla efteråt. Jag tycker att det hade varit ärligare att göra det innan.
Lerum noterar en liten förbättring i Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet. Men i SKL:s mätning ligger kommunen på plats 165.
– Det är klart att jag är jättemissnöjd med den placeringen. Men det finns brister i alla rankningsystem.
Så där säger alla kommuner som ligger dåligt till.
– Ja, det gör de kanske.
Lerum får goda omdömen om kompetens, konkurrens och kommunikationer, men bottenbetyg för service till företag, tillämpningar av lagar och regler och tjänstemännens attityd till företagen.
­– Det är en jätteutmaning som vi har.
Varför har ni misslyckats?
– Mycket på grund av stor personalomsättning. Kunskapen har inte funnits kvar. Det har blivit ett antal misstag som resulterat i missnöje.
Varför är det en sådan rotation på tjänstemännen?
– Ett problem är att de är attraktiva. Kommunerna kan inte betala de löner som konsultbyråerna kan göra.
De kanske slutar för att deras planer aldrig förverkligas?
– Det skulle kunna vara så. De kan säkert känna frustration. Vi har haft medarbetare som blivit sjukskrivna för att de ansatts så hårt av vissa invånare.
Vad tänker du göra för att bli bättre på företagsklimatet?
– Det handlar om ledarskapet. Den modell vi haft fungerar inte. Vi har tre tjänster, mot en deltid förr, men levererar ändå mindre än vi gjord då.
Gömmer du dig inte just nu bakom tjänstemännen, precis som du sa att du inte vill göra?
– Om vi skall vara självkritiska kan jag uppleva att en del politiker också är ganska tuffa mot tjänstemännen. Till slut är det bara chefstjänstemännen som orkar föredra frågorna för att det är så tufft klimat.
Det är en svårledd kommun du beskriver.
– Det är det absolut. Men jag vet inte om det är så mycket enklare någon annanstans.
Hur ser du på att skuldsättningen ökar så kraftigt?
– Det är klart lånen måste öka om vi bygger nya skolor och en tunnel för att ansluta till Rya. Hade vi lånat till driften, till tveksamma projekt eller sådant som inte är kärnverksamhet hade det självklart varit helt förkastligt.
Jan Jörnmark anser att Lerums kommun har stora investeringsbehov. Hur skall du kunna investera mer utan att öka lånen?
– Vi får se till vilka intäkter vi har. Vi har den skatt som behövs för den volym vi har. Jag ser ingen oro för att vi inte skulle klara av investeringarna.
-Vi har haft två dåliga år, jag var inte på plats och kan säga vad som hände då, men under mina år har det gått plus. Jag accepterar inte underskott i verksamheten.
TEXT: KENNY GENBORG