//

Lånen kan bli Lerums lyxfälla

Nationalekonom Hans Jensevik beskriver kommunens ekonomi i diagram och statistik.
Nationalekonom Hans Jensevik beskriver kommunens ekonomi i diagram och statistik.

Är Lerum nästa kandidat för TV3:s Lyxfällan? Skall tittarna sitta där och förfärat låta sig underhållas av det ohämmade konsumtionsmissbruket. I en kommun på väg mot en greklandsresa?
Nej, så illa är det verkligen inte. Men lyssnar man på ekonomen Hans Jensevik dyker det upp en del skruvade bilder i huvudet.
Jensevik driver Svensk Kommunrating som analyserar kommuners ekonomi, ställer diagnos och ger hälsotips som framställs som skillnad mellan liv och för tidig kommunal död.
Det är en man som gillar bildspråk. Han använder mycket sådant när han föreläser för Lerums kommunledning på Garveriet i Floda.
Till de nästan oöverskådligt täta graferna och kalkylerna på skärmen pratar han gärna om köksbordsekonomi.
Först sparar man. Sedan köper man. Ibland behöver man låna till goda investeringar. Som bostad, renovering eller en bil. Inget fel på det.
Men om hushållet bränner alla inkomster på mat, hyra och nöje surnar banken till över kassaflödet.
LYXFÄLLAN
En kommun måste spara till sin kapitalbildning. Amortera eller betala investeringar med egna pengar så att det byggs upp en förmögenhet i balansräkningen. Precis som ett hushåll.
Det kan alla förstå. Hela Garveriet nickar.
I Lyxfällan brukar de stackars uthängda köpmissbrukarna också nicka och lova att omedelbart sluta dricka femton liter Oboy om dagen, aldrig mer ta sms-lån för att gå till nagelterapeuten och istället för dyrköpt ögonblickslycka upprätta en balanserad hushållsbudget.
Tyvärr är det inte alltid uthålliga löften. När tv-coacherna dragit vidare återfaller många i samma vanor att shoppa loss för pengar som inte finns. Men där är inte Lerums kommun. Långt ifrån.
SKULDBUBBLAN
Jämfört med andra kommuner i Göteborgsregionen är Lerum lågt belånat. Av landets samtliga kommuner tillhör Lerum den fjärdedel med lägst skuldsättning.
Så varför står Hans Jensevik där på scenen i Garveriet och skrämmer kommunalråd med Grekland? En anledning är att han generellt varnar för en skuldbubbla i svenska kommuner. Han säger samma sak även i andra kommuner.
LERUMS GULDLÄGE
Lerum har ett guldläge, både geografiskt och ekonomiskt. Det är höga betyg på de flesta punkter, även i Hans Jenseviks kalkyler.
Kommunen är belägen mitt i en växande storstadsregion, med goda kommunikationer och ett gott skatteunderlag.
Om Lerum görs ännu mer attraktivt flyttar fler dit. Fler behöver service, men betalar också skatt. Investeringarna kan slås ut på fler invånare.
Men det förutsätter att det finns torrt krut i ladorna för att ta vara på de möjligheter som uppstår. Annars riskerar Lerum en fortsatt pendlingskommunal tillvaro med underdimensionerat eget näringsliv.
OROSLÅNEN
Samtidigt står Lerum med stora investeringsbehov framför sig. Anläggningar och fastigheter från 60- och 70-talen måste renoveras till stora kostnader.
En annan förklaring till oron är förstås att Lerum på tio år gått från att vara en helt obelånad kommun till att ha en skuld som snabbt närmar sig kommunens eget lånetak.
Det ökar sårbarheten och minskar handlingsfriheten i en spiral som snurrar åt fel håll.
– Nettoskulden kommer att börja klättra som planerna ligger nu, säger Hans Jensevik på det ekonomiska seminariet i Garveriet.
– Ni ligger över vad vi anser att investeringsnivån per invånare skall vara i en kommun som växer.
Ytterst handlar det ändå om vad Lerum fått för sina lånade pengar. Har de använts till rätt investeringar? Hans Jensevik verkar inte övertygad.
-Problemet är att ni inte kan värdera upp tillgångarna i balansräkningen, för ni har inte så mycket tillgångar, säger han.
HÖGRE AVGIFTER
Det är inte bara lånen Hans Jensevik slår ned på. Lerum behöver förbättra sitt årliga rörelseresultat. Den här kommunen behöver gå med vinst för att få till ett sunt eget sparande.
Det skall ske med lägre kostnader och kanske högre inkomster.
Höjda skatter är inte det recept Hans Jensevik vill skriva ut, men han ser en potential i avgiftshöjningar.
-Ni behöver ha 120 miljoner kronor varje år i sparande för investeringar och amorteringar för att få långsiktig balans.
TROVÄRDIGHET
Det ställs en del relevanta frågor till Hans Jensevik under seminariedagen i Garveriet. Vad är det för jämförelsedata han använder? Vad är det som säger att Jenseviks uppfattning om vad som är en godtagbar skuldsättning är sanning?
Hans Jensevik hänvisar till sin långa erfarenhet som analytiker av svenska kommuners ekonomi. Han grundar sitt Lerumsbetyg på ett facit han själv har konstruerat.
Men då överlämnar han också till de som lyssnar att fundera över hur trovärdigt budskapet är.
FIXAR BALANSEN
Ekonomi är ingen vetenskap, och en kommuns styrning avgörs inte bara av kalkyler. Det är invånarnas behov och önskemål om utveckling, kvalitet och service som skall avgöra.
Lägg ihop det med visioner och politisk verklighet och du får kurvor och kalkyler som inte ryms i Hans Jenseviks informationstäta presentation.
Kommunstyrelsens ordförande Henrik Ripa (M) invänder att Lerum skulle kunna trolla bort sina lån hur lätt som helst, genom att sälja fastigheter och sedan hyra tillbaka dem.
Det är det klassiska sättet att fixa en svag balansräkning.
– Men då är förstås risken att hyrorna blir högre än dagens räntekostnader, påpekar han retoriskt.
Jag hör faktiskt aldrig Hans Jensevik säga emot riktigt tydligt.
TEXT & BILD: KENNY GENBORG
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Standard miniatyr
Tidigare Historien

Olika syn på framtidens centrum

Standard miniatyr
Nästa Berättelse

Attitydförändring för gott företagsklimat

Senaste artiklarna

Leva och bo i Lerum

Moderaterna, som tillsammans med Socialdemokraterna styr i Lerums kommun, har tillsatt en