Den frågan fick jag när jag för ett antal år sedan ville arrangera en musikvecka på Käringön. Käringöborna var mycket misstänksamma mot vad jag skulle hitta på i deras fina kyrka.

Min morfar var snickare på ön och tack vare att jag var ”SneckerOllesIdas”pöjk så fick jag i nåder tillgång till kyrkan. Konserterna gick över förväntan bra och kyrkan var fylld till bristningsgränsen vid konserterna. Det där med kammarmusik var tydligen inte så farligt.
Käringöbornas fråga var befogad. Vad är kammarmusik egentligen? Vid en intervju där reportern frågade Ingmar Stenmark varför han vann så mycket svarade han ”Hä svårt o förklar för en som int begrip” Även vi som tror oss veta vad kammarmusik är har svårt och ”förklar” i ord vad kammarmusik innebär. På Google kan man läsa ”Kammarmusik är musik, oftast klassisk musik, som är avsedd att framföras av ett mindre antal instrument eller röster med individuella stämmor”.
Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Begrepp som kammarensemble, kammarkör och kammarorkester förvirrar en del. Kanske man kan fastställa att kammarmusik framförs i mindre salonger (kammare) av inte alltför stora ensembler.
Klassisk musik var i flera århundranden förbehållet den högre societeten i samhället. I kyrkorna har det förstås framförts musik i många århundranden.  För gemene man började det hända saker i början på 1700-talet. Man började arrangera offentliga konserter. Sånginslagen var till en början det viktigaste men efterhand tog det instrumentala över alltmer. I Göteborg var Patrick Alströmer (son till Jonas) den som anordnade de första offentliga konserterna. Konserterna gavs i Ostindiska kompaniets lokaler. Patrick Alströmer har gjort stora avtryck i svenskt musikliv. Han hade ett stort kontaktnät och framför allt pengar. Tillsammans med Gustav lll bildade han Musikaliska Akademien 1771 och Kungliga Operan 1782. Patrick A. gjorde många resor till Stockholm. Resor som med dåtidens färdmedel (hästar) tog sex dagar en väg. Han var själv utövande musiker och sångare. Som mecenat hjälpte han många unga artister.

I Sverige finns just nu 110 föreningar anslutna till kammarmusikförbundet. Det finns troligen också ett antal icke anslutna. Föreningarna anordnar i snitt 7 konserter vardera varje säsong. Det blir 770 konserter som når ungefär 60 000 besökare. I Västra Götaland har 6 aktiva föreningar bildat ett nätverk. Föreningarna kan erbjuda artister en turné på sex konserter vilket gynnar både föreningarna och artisterna ekonomiskt.

I Lerums kommun stiftades vid ett offentligt möte i Gråbo Stora Lundby Konsertförening 23 november 1955. Initiativtagare var kantorn och skolläraren Einar Persson. Den första konserten hölls i kantorsbostaden i januari 1956. 78 personer hade löst säsongskort därav 6 barn. Einar Persson var ordförande fram till 1961 då Sophie Lökvik tog över. Sophie var en stor entusiast och föreningen utvecklades till en omtyckt förening för både utövare och publik. Hon byggde om sitt hem Villa Trollhagen så att det skulle passa för konserter. Folk satt hopträngda överallt i huset, i kök såväl som sovrum. När Dergårdsteatern stod färdig 1986 flyttades konserterna dit. Som mest hade föreningen 330 aktiva medlemmar.

När Sophie dog 1996 efterträddes hon av Ingeborg Paterson som i många år arbetat mycket nära Sophie. Föreningen ficks nu en lika entusiastisk företrädare för kammarmusiken. Tack vare hennes charm och övertalningsförmåga hölls medlemsantalet i många år runt 200. År 2007 tyckte styrelsen i Stora Lundby där flertalet var runt 80 att de kämpat länge nog och lade ner föreningen. Efter en viss övertalning fortsatte dock verksamheten nu under namnet Kammarmusik i Lerum. Den nuvarande styrelsen har bestått av ungefär samma personer i 15 år. Succesivt har konserterna utökats till att bli nio mot tidigare fyra per säsong. Trots hård konkurrens från ett stort utbud av evenemang och digitala media så står sig kammarmusiken rätt bra. Föreningen har i flera år haft ca 100 medlemmar och trots att flera ur vår mogna publik faller ifrån så fylls det på med nya medlemmar. Inför kommande säsong ser det mycket lovande ut. Vår styrelse som bildades 2008 börjar bli ”till åren komna” och behöver snart bytas ut. Det finns i kommunen många lämpliga personer som kan ta över så risken att vi inte kommer att ha fina kammarkonserter i Lerum även åren framöver är inte så stor.

Text: Jan Johansson