Lammet & Bonden AB är litet företag som föder upp grisar, kor och lamm. Ägare är bröderna Gustav och Karl som drivit gården sedan 2011. Deras gård ligger några mil öster om Göteborg; i Stannum strax väster om Gråbo. Deras djur betar på olika platser över hela kommunen.

– Gustav, vad är det du har gjort? Jag har hört ryktas om en viral succé.
– Det var när vi höll på med att tröska som tankarna formulerades i mitt huvud. Jag skrev bara det som alla bönder vet, men som folk i allmänhet kanske inte vet.
– Vad var det du skrev?
– Vi odlar gräs till våra kor. Det är det dom lever på under vintern. Men vi har ju också mark som vi inte behöver för vinterfoder till djuren. Där odlar vi sådant som människor ska äta och dricka. Det kan vara vete som ska bli vetemjöl, eller havre som ska bli havregryn. Grannen odlar korn som ska bli maltkorn till öl och så vidare.
När väder och vind inte är med oss är det inte säkert att det blir den kvalitet man har tänkt. Om falltalet (falltal mäts i laboratorium – mjöl och vatten blandas till en vällingliknande lösning i ett provrör där stärkelsen mäts) är fel på vetet så säger bagarn: Nej, det här går inte att baka på. Då får det bli foder av det vetet. Det som kallas foderspannmål. Om proteinhalten är fel så blir ölbryggarn inte nöjd, för då skummar ölet för mycket , och då blir det foderkorn. Ska du göra havregryn så ska dom se ut på ett visst sätt. Är dom gråa och tråkiga så är det ingen som vill ha dom. Våra intentioner har från början varit att producera livsmedel för människor.  Men håller inte kvaliteten, då blir det foderspannmål. Det vi använder för korna, för att grisarna ska växa och så vidare. Vi har en köttproduktion där vi tar vara på den här resursen, dvs ”missväxten”. När vi gör ost så tar vi tio liter mjölk och så blir det ett kilo ost. Sen blir det nio liter kvar, det som heter vassle. Det är ju ingenting som vi slänger, utan det  föder man upp grisar på.
– Och det var det här skrev du om på Facebook? Vad hände?
– Det här är några veckor sen, den 28 augusti var det. Inlägget har blivit delat 1 648 gånger, vilket är rekord för oss. Sen är det 245 kommentarer och det är 726 722 personer som har nåtts. Aldrig förut har vi gjort någonting som har blivit så spritt på Facebook, 43 396 inläggsinteraktioner blev det.
– Hur länga har Lammet och bonden funnits här?
– Vi började 2011, då dök det upp en gård här som vi fick arrendera. Och vi köpte lite köttdjur som vi födde upp. Vi började med tackor och lamm.
– Vilka är era kunder?
Främst är det människor från trakten som kommer hit till butiken. Sen har vi Svensson i Saluhallen i Göteborg och Gudagott i Majorna. Kvantum i Lerum är ju en jättekund för oss. Dom köper en ko och två grisar varje vecka året runt. Sen finns det en liten restauranggrossist i Alingsås – Bondens skafferi – som köper mycket av våra utegrisar. Dom säljer i sin tur till restauranger under varumärke Gråbogris. Så nu finns våra grisar på många restauranger inne i stan.
– Hur många djur har ni nu?
– Nötkreatur har vi 332 ungefär. Grisarna varierar mellan 300 och 350 stycken och fåren  är 250.
– Var hittar du bete till alla dessa djur?
– Det är betena som hittar oss. Vi har ju ett problem i Sverige att betesmark står och växer igen. Det är inget lokalt problem bara i Lerums kommun, utan ett problem över hela landet. Varför jag säger att det är ett problem är för att naturbetesmarken har en så stor biologisk mångfald. Så det är för planetens skull som dom gamla naturbetesmarkerna behöver betas.
Markägarna här i kommunen har ju förstått att vi älskar att hålla på med biologisk mångfald  och att vi tycker det är roligt att hålla på med betesdjur. Det är inte så sällan vi blir uppringda och erbjudna betesmark. Markägarna vet att om Lammet och bonden kommer dit och sätter ett staket, då är inte djur på rymmen varenda vecka eller stolpar som står åt alla håll och trådar som fladdrar, utan då är det lite liksom lite militäriskt. Då är det ordning och reda, och det gillar folk.
– Framtiden då. Har du några specifika framtidsplaner. Ska du köra på som vanligt eller är det något nytt spännande på gång?
– Jag vet inte hur mycket man ska berätta. Vi har tusen idéer naturligtvis. Om allt vi vill göra. Sen är frågan: Vad är realistiskt och vad är inte realistiskt? Att producera ett juste kött för lokal marknad och att vårda den biologiska mångfalden, det är ju det som är våra två käpphästar. Så ska det fortsätta att vara. Vi kommer väl att fortsätta bygga företag, där det händer grejer och där man får utvecklas. Det är så klart kul att gå ut och mata grisar, men att driva ett företag framåt, det är ju det som är drivkraften både för mej och för Karl.

 Gustavs inlägg på Facebook:
Det här är en text avsedd för dig som någon gång konsumerar havregrynsgröt, öl, sprit, bröd, bullar eller mejeriprodukter!
Det är ett ovanligt år för alla oss som odlar spannmål som vi säljer. Det blir inte riktigt den kvalitén på spannmålen som vi odlare hoppats på och jobbat för. Detta gäller både oss på Lammet & Bonden och tusentals andra odlare i Sverige.
När en bonde odlar vete för att det ska bli mjöl men falltalet är fel säger bagaren NEJ. Då blir det inte vetemjöl utan istället blir det fodervete. När en bonde odlar havre men kärnorna är för små eller har fel färg säger havregrynstillverkaren NEJ. Då blir det inte Havregryn utan istället blir det foderhavre. När en bonde odlar korn för att det ska bli öl men proteinhalten är fel säger bryggaren NEJ. Då blir det inte öl utan istället blir det foderkorn. Jag kan dra fler exempel men jag tror ni förstår!
Väldigt många av oss som odlar gör det med målet att producera grödor för humankonsuntion men i år är vi väldigt många som missar det målet. Spannmål som inte duger till Havregryn, öl, sprit, bröd, bullar och annat som vi äter och dricker blir helt enkelt foderspannmål! Foderspannmålen använder alla vi som har grisar till att få grisarna att växa. Våra kollegor som har mjölkkor ger korna foderspannmål för att de ska producera mer mjölk. All spannmål går åt!
Ibland när människor uttrycker sig väldigt kritiskt om ALL köttproduktion tänker jag på två saker; med kunskap kan samtal nyanseras och livsmedelsmarknaden är komplex.
Visst hade det varit tokigt att kassera en massa spannmål som inte funkar till människor om man kan mata grisar med den!
Det finns mycket mer att säga om detta men vi nöjer oss här. Förhoppningsvis har några av våra vänner på sociala medier fått lite mer insikt i hur livsmedel kan produceras!