I februari 2019 stängdes Jonseredsvägen mellan Partille och Lerum efter att en del av en bärande stenmur rasat. Erosion låg bakom raset. Jonseredsvägen är en viktig förbindelse och stängningen inskränker stort på vägalternativet för många trafikanter. Det skapar problem för såväl gång- som cykel- och biltrafikanter. Även transporterna mellan Partille och Lerums kommun blir krångligare och svårare för alla.

Den berörda vägsträckan ligger inom ett s.k. Natura 2000-område och intill finns en lekbotten för säveålaxen. I Natura 2000-områden är det förbjudet att utan tillstånd ”bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön.” Reparationen av vägen kräver olika tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Först i december 2020 lämnade Partille kommun in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om tillstånd för rivning och återuppbyggnad stödmuren.
Handläggningstiden hos Mark- och miljödomstolen brukar vara omkring ett år men i det här fallet har det tagit två år innan domstolen beslutade om tillstånd, dvs nära fyra år efter raset. Nu väntar projektering och upphandling. För det här arbetet, som är i ett vattenområde, gäller att det får utföras enbart under perioden 1 maj–30 september.
Det är många intressen som skall tillgodoses innan byggnationen kommer igång. I miljökonsekvensbeskrivningen staplas problemen på varandra.

Fladdermössen.
”I mitten av branten på den östra sidan om vägbanan finns ett bergutrymme som under 2020 har inventerats med avseende på lämpligt habitat för fladdermöss. Vid inventeringen påträffades två individer av släktet myotis (myotis mystacinus, mustaschfladdermus och myotis daubentoni, vatten-/taigafladdermus)”. Mustaschfladdermusen har ett sammanhängande utbredningsområde från Skåne i söder upp till Gävleborgs län i norr. Det finns enstaka fynd av arten i Dalarna och upp till Umeå i Västerbottens län.
Vatten/taigafladdermusen är en av de vanligaste fladdermusarterna i Sverige. Arten söker föda i huvudsak vid sjöar och vattendrag samt vid havskusterna. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning.
Fyndet medför följande krav:
– Ett anpassat bullerplank ska placeras framför ingången till bergrummet för att minimera nivån av buller som når bergrummet under arbetstiden.
– Bullrande och vibrationsalstrande arbeten med Jonseredsvägen är planerat att förläggas till sommarmånaderna och därmed riskerar inte fladdermössens hibernering störas av det planerade arbetet
.- I samband med arbetet med vägen kommer även belysningen bytas ut och anpassas med hänsyn till förekomsten av fladdermöss varav den planerade åtgärden i jämförelse med nollalternativet bedöms ha en positiv konsekvens.
– Arbetet förläggs till tider på året och dygnet för att minimera risken att störa fladdermöss som övervintrar, vilar och jagar i området.

Även fåglarna behöver skydd
Utöver talgoxar, koltrastar och andra av våra vanligaste fåglar finns även strömstaren, forsärlan och kungsfiskaren. Strömstaren finns vid strömmande vatten i de flesta svenska landskapen.  Forsärlan är vanligast i södra delarna av landet men är på väg att sprida sig norr ut. Kungsfiskaren är en vanlig häckfågel över hela den tempererade och tropiska delen av Europa och Asien.
För fåglarnas skydd ställs fölande krav:
– Vegetation får endast tas ned innan 15 mars det kalenderår åtgärden utförs, dvs. innan fåglarnas häckningsperiod.
– Skydd för att hindra fågelhäckning ska läggas över muren innan den 15 mars det kalenderår åtgärden utförs. Åtgärden ska utföras i samråd med fågelsakkunnig. Vegetation som ska avlägsnas ska tas ner innan fåglarnas häckningsperiod startar i april, det gäller även beskärning av träd.
– Omedelbart efter att anläggningsarbetena har avslutats ska fyra fågelholkar anpassade för forsärla och strömstare sättas upp, två under respektive bro i området.

Fiskarna
Den storvuxna laxen i Säveån är en av de få kvarvarande genuina laxstammarna. Årligen fångas laxar över 10 kg. Fiske tillåtet 1 april – 30 september. I april ligger gulesäcksyngel (lax) nedbäddade i lekgruset på flera av åns sträckor.
Krav för att skydda fiskarna:
–  Påträffas strandsatt fisk ska dessa flyttas.
– Fisk i vattendraget kan påverkas av störning genom buller. För att säkra att fiskar kan röra sig förbi platsen kommer tysta korridorer att finnas under entreprenadfasen.

Vägen färdig 2027 eller kanske 2028
På  frågorna om tidplan och orsak till tidsutdräkten svarar Partille kommun:
”Nedan är en grov tidplan för Jonseredsvägen:
2023 Projektering
2024 Byggstart
Byggtid 3-4 år

Handläggningstiden hos Mark- och miljödomstolen har varit lång. Många kompletterande utredningar har gjorts under handläggningstiden. I dec- 22 fick Partille kommun tillstånd till den ansökta vattenverksamheten och kan därmed fortsätta arbetet med projektering/byggnation av Jonseredsvägen”.

Rimligt förfarande?
Den raserade vägen är helt klart en viktig kommunikationsled för många berörda. Som planeringen är nu kommer det att ta nio till tio år från raset och fram till att vägen är farbar igen. Förstärkningsarbetena som ska göras kan knappast ”på ett betydande sätt påverka miljön”. De krav som ställs känns alltför omfattande och vidlyftiga. Fladdermöss som är vanligt förekommande och några fåglar, som inte är sällsynta och som finns i området, lär inte bli särskilt störda. Säveålaxen, som leker och lägger sin rom i åkanten, kommer inte att hotas av utrotning eftersom hela Säveån och inte bara sträckan vid Jonsered är dess lekplats. Rimligtvis borde miljöutredningen ha klarats av på ett halvår och samtidigt borde arbetet med projektering, planering och upphandling ha varit igång.

Andra och större hot
I Lerums kommun går allt avloppsvatten via tunnel till Ryaverken i Göteborg. Det innebär att vid stopp i avloppssystemet släpps allt avloppsvatten från hela kommunen ut i sjön Aspen. Senast hände detta i oktober 2021, vilket innebar ett utsläpp på 30 000 kubikmeter orenat avloppsvatten under ett dygn. Ett längre stopp skulle få förödande konsekvenser för Säveån.
Ett annat hot är kraftverken som kan stoppa tillflödet till Säveån. På påskdagen 2022 torrlades Säveån från Floda ner till sjön Aspen under den känsligaste tiden för laxens fortplantning.

Länkar:
Natura 2000-områden – Naturvårdsverket
Avloppsutsläpp – Lerums Nyheter
Säveålaxen – Lerums Nyheter
Säveålaxen – Sportfiskarna
Säveåns torrläggning – Partille Tidning

Text: Lennart Lauenstein