Hur kan man genom medskapande och samhällsutveckling med hjälp av platsens resurser skapa ett bättre Gråbo?
Den 29 november 16:00 – 20:30 i Centrumkyrkan, Gråbo, bjuder Medskapandegruppen in till föredrag och workshop med fokus på att söka den bästa vägen framåt för Gråbo – utifrån de unika förutsättningar som finns på orten. Under kvällen kommer Hans Abrahamsson, Lia Ghilardi och Tinna Harling berätta om hur vi tillsammans kan skapa ett bättre Gråbo genom att arbeta medskapande och genom att utgå från platsens identitet och värden. Medskapandegruppens processledare Mikael Tilly kommer också att berätta om Medskapandegruppen i Gråbos arbete och landskapsarkitekt Oskar Ivarsson kommer slutligen att berätta om Mareld och Landskapsarkitekters förslag till hur man kan skapa tydligare och vackrare entréer till orten.
Kunniga samtalsledare går igenom hur vi med hjälp av metoden Culture Planning gemensamt kan finna den bästa vägen framåt för Gråbo. Vi kommer även följa upp vårens workshop med Gråbos Entréer.
Läs mer om Medskapandegruppen
Frågor? Kontakta Mikael Tilly, mikael.tilly@medskapandegruppen.se
Vad är Culture planning metoden?
Cultural planning är en metod för samhällsutveckling, där man utgår från platsens resurser och identitet för att skapa en utveckling ihop med boende och verksamma på platsen.
Fler och fler kommuner i alla storlekar använder sig av Cultural planning som ett kraftfullt verktyg för att återuppbygga lokala ekonomier, tänka mer kreativt om sina tillgångar och göra platser mer beboeliga, rättvisa och attraktiva för alla samhällssektorer.
Metoden innebär först och främst att värdera vad som är väsentligt och utmärkande för en plats eller en grupp av människor på en plats. Lokala arv, subkulturer, livsstilar, fritidsvanor, traditioner, kulturinstitutioner, byggd miljö, historia, hantverk, industri, urban struktur, landskap är alla exempel på vad som utgör den unika strukturen på en plats.
Cultural planning metoden går sedan ut på att hitta kreativa och innovativa lösningar på lokala problem genom att bygga på vad som redan finns dvs lokala tillgångar, enligt definitionen ovan. Detta kan göras med framgång genom att skapa en process där man gemensamt undersöker vad staden eller orten är idag, och genom att arbeta med kartläggningar och gemensamma brainstormingövningar.
Detta sätt att tänka kan skapa stora förbättringar på en plats eftersom det både är ett holistiskt arbetssätt och för att det utgår från de människor som bor där. Det är också kreativt, eftersom det genererar olika perspektiv på en särskild utmaning och genom att ta ombord olika sektorer i det lokala samhället, kan metoden hjälpa till att forma den framtida identiteten hos en tätort på ett demokratiskt sätt.
Hans Abrahamsson

Hans bor i Lerums kommun och har under sin karriär bland annat varit freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Globala politiska studier på Malmö högskola. Hans Abrahamsson har jobbat med frågor om politisk ekonomi och bistånd för UD och SIDA och ägnar sin forskning åt globaliseringen och de sociala utmaningar som följer med den. Han har bland annat skrivit boken ”Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa”.
Hans har även varit med och drivit forskningsprojektet ”KAIROS”  – Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer.
KAIROS är ett transdisciplinärt forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande.
Läs mer
Lia Ghilardi

Lia är grundare av Noema, ett brittiskt konsultföretag som arbetar internationellt för att utforma integrerade “placemaking-processer” och handlingsplaner. Hon har mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med ledare, samhällsorganisationer , designers, arkitekter och kulturinstitutioner för att ge kreativa “ bottom-up” lösningar på de sociala och ekonomiska utmaningar som dagens städer inför. Hon är en inspirerande lärare med många års erfarenhet av att föreläsa om cultural planning för både masterstudenter och praktiker. Hon har arbetat I Sverige med processer bland annat i Skaraborg, Göteborg och Borås och har även varit mentor för nätverket “Cultural planning Laboratory” som finns i Sverige.
Läs mer
Tinna Harling

Tinna är född i Lerums kommun och är utbildad arkitekt SAR/MSA. Hon har arbetat som planarkitekt på Tjörns Kommun sedan 2006 och har där varit med och utvecklat ett förvaltningsövergripande arbete med cultural planning metoden. Hon har användet metoden i framtagande av allt från detaljplaner och program till olika handlingsplaner och projekt. Tinna var även projektledare för arbetet med att ta fram Tjörns översiktsplan som antogs 2013 och vilken togs fram med hjälp av cultural planning metoden. Tinna föreläser ofta runt om i landet om hur man kan använda kulturella resurserna i samhällsutvecklingen och om den “Tjörnmodell” som hon varit med och utvecklat. Hon har även hållit ett flertal extern- och internutbildningar i metoden.
Läs mer.
Den 29 november 16:00 – 20:30 i Centrumkyrkan Gråbo
Anmälan till info@medskapandegruppen.se, senast den 25 nov.