Lerums avloppstunnel är nu ett av de största tvistemålen i Sverige. Tvisten mellan den österrikiske entreprenören BeMo Tunnelling GmbH och det kommunalägda vattenreningsbolaget Gryaab växer. Antalet aktbilagor sväller, antalet rättegångsdagar slår rekord och för fjärde gången flyttas rättegångsdagen fram. Kostnaden för processen blir extrem.
2007 påbörjades tunnelbygget. Den skulle kosta 390 miljoner att bygga, varav Gryaab skulle svara för 187 miljoner och Lerum resten. 2012 invigdes den. Och nu flyter Lerumsbornas avlopp genom den åtta kilometer långa tunnel som går genom berget från Hulan i Lerum till Partille för vidare transport till Ryaverket på Hisingen där det renas och sedan släpps ut i havet invid Älvsborgsbron.
Men tunnelarbetet är inte avslutat. Det har fortsatt i rätten och kan sluta med en mycket kostsam dom i Göteborgs Tingsrätt med rättgångskostnader på rekordnivå. Lerumsborna kan få betala hela notan.
FlodaNyheter.se har tidigare beskrivit det märkliga avtal som gäller mellan Gryaab och Lerum. Avtalet innebär att Lerumsborna får stå för risken och alla kostnader som överstiger Gryaabs insats på 187 miljon kronor. Lerum har redan betalat 202 miljoner. Nu riskerar man att få betala ytterligare hundratals miljoner kronor.
-Vi är oense om många detaljer, säger Anders Åström, VD för Gryaab.
Entreprenören BeMo har stämt beställaren Gryaab på 250 miljoner kronor. De vill ha betalt för sina ökade kostnader vid byggandet av avloppstunneln. BeMo hävdar att verkligheten inte motsvarade de förutsättningar som Gryaab beskrivit i upphandlingsunderlaget. Berget var av sämre kvalitet. Det läckte vatten som ett såll. BeMo fick täta med tre gånger mer injekteringscement, borra hundratals fler hål och ta till andra arbetsinsatser och metoder än det som avtalats i kontraktet.
Det är ett stort mål, med ett omfattande juridiskt och tekniskt material.
-Tyvärr står vi långt ifrån varandra. Vi är oense om många detaljer, säger Anders Åström, VD för Gryaab.
Handlingar upptar ett rum
Flödet av handlingar till Göteborgs tingsrätt är enormt. I april i år räckte det med två rullvagnar för att förvara de över 3,5 hyllmeter dokumentfulla pärmarna som innehåller 207 akter av rättegångshandlingar. I dag är antalet aktbilagor 319 som förvaras på 13 hyllmeter. Materialet till tunneltvisten har nu fått ett eget rum. Hela tiden flyter det in nytt material i ärendet.
Parterna har vardera två advokater samt en stor stab av tekniska konsulter och experter. Ombuden kommer in med nya beräkningar, ändrar sina uppgifter, ifrågasätter och ställer krav.
Längsta förhandlingen någonsin
De är oense om det mesta, men överens om en sak: tidsschemat för huvudförhandlingen – att den ska ta minst 120 dagar. Det slår Prosolvia-målet som tidigare hade rekordet som Sveriges längsta huvudförhandling med 101 rättegångsdagar på sammanlagt 464 timmar.
Tre domare och en protokollförare blir på heltid sysselsatt med målet i över ett år. Därutöver tillkommer handläggare och tolk.
-Tingsrätten har begärt extra resurser från domstolsverket. Efter förhandlingen ska domen skrivas och vår målsättning är att få den klar på fyra till fem månader, säger Anna Witte, en av de tre domarna. Övriga två domare har nu börjat sätta sig in målet.
Målets tre delar blir 250 miljoner
- 1:a delen handlar om att BeMo begär 205 miljoner kronor för ökade kostnader.
- 2:a delen omfattar så kallad ÄTA – arbete, ändring och tilläggsarbeten som är 17 stycken på totalt 30 miljoner kronor.
- 3:e delen gäller Gryaabs innestående betalning av fakturor, vilket beror på att de i sin tur har en fordran på BeMo ett så kallat förseningsvite på 20 miljoner kronor.
Alternativ beräkningsmodell
Parterna tolkar nästan allt olika. Tingsrätten som vill få stopp på flödet av skrifter och komma fram till en rättegång satte deadline till den 15 december 2014. Då händer följande:
Den 4 november skulle båda parter komma in med sina sammanfattningar av målet – vad de yrkar och vill. Därmed skulle skriftflödet vara till ända. Det gjorde BeMo, men inte Gryaab som begärde anstånd till den 28 november.
Och, det skulle komma än mera.
Den 18 november inkommer BeMo med en komplettering. Den visar på ett alternativt sätt att beräkna arbetskostnaden. Om inte rätten köper den första beräkningsmodellen som i första hand ger en ett skadeståndskrav på 205 miljoner kronor har BeMo tagit fram en ny beräkning som ger 166 miljoner kronor.
Rättegången skjuts upp
Samtidigt med att Gryaabs ombud lämnade in sin sammanställning av målet (också den en roman på över 400 sidor) begär de ytterligare respit för att hinna analysera och yttra sig om BeMos nya beräkningsmodellen till maj 2015. Det handlar om att gå igenom detaljer vad som gjorts timma per timma, och det är 8 191 timmar som ska granskas och bedömas ur teknisk och rättslig synpunkt.
Vid rättegången måste man också nagelfara arbetet som gjorts i den 8000 meter långa tunneln meter för meter, varje borrhåll granskas, vattenflöde, borrtekniska problem och arbete analyseras, menar Gryaab.
Den planerade rättegången med start den 26 januari och avslutning den 15 december 2015, på 120 dagar med tre till två dagar per vecka, måste nu för fjärde gången skjutas upp med många månader.
Processen är kostsam och seg. Vad kan advokater och sakkunniga kosta Gryaab, det vill säga Lerumsborna?
-Vi har haft en kostnadsprognos på 40 miljoner kronor, men den håller inte längre, säger Anders Åström, VD för Gryaab.
Därtill kommer att om man förlorar ska Lerumsborna betala BeMos rättegångskostnader.
Nu riskerar Lerumsborna att få betala ytterligare 250 miljoner plus ränta samt rättegångskostnader som enligt vissa kan uppgå till 100 miljoner kronor.
TEXT: TITTI THORSELL
LÄS TIDIGARE ARTIKLAR:
www.flodanyheter.se/tunneltvisten-kan-kosta-lerum-en-halv-miljard
http://www.flodanyheter.se/svarsreplik-tunnelmalet-bara-bluffakturor-menar-kommunalradet-henrik-ripa/
http://www.flodanyheter.se/professor-fortroendekris-for-lerums-politiker/
http://www.flodanyheter.se/entreprenoren-ville-losa-tunneltvisten-utan-rattegang/
http://www.flodanyheter.se/pumpstationer-ersatte-reningsverket/
http://www.flodanyheter.se/prislapp-avloppstunneln-dyrt-kan-bli-annu-dyrare/
