//

Krönika: Guldkornet i vården

Vården i Sverige kan vara riktigt jobbig att hantera ibland när man “hamnar mellan stolarna” och får klösa sig fram som en ilsken katt för att få rätt hjälp.
Vi vet – jag & min man – efter att han fick en hjärnblödning 2012.
Jag har oändligt antal gånger sedan dess tvingats ta fram “tigrinnan” inom mig för att “slåss” för att min man ska få den hjälp han behöver.
Men så finns det också guldkorn inom vården. Läkare som lägger ner hela sin själ för att sina patienter ska må så bra det bara går. Min man har EN utav dem – guldkornet. Så fort han går in genom hennes dörr behöver hon bara titta på honom för att veta EXAKT hur hans status är just den dagen. De behöver inte ens utbyta ett enda ord. Det gör de såklart – och jag med, hon är lika mån om att jag ska känna mig sedd. Som anhörig, som “familjebärare”.
Hon har en hög position inom vården och gör många livräddande uppdrag varje dag – och ändå behöver vi bara lämna ett litet, litet meddelande i växeln så ringer hon alltid upp inom bara någon timme när det krisar för maken min. Hon är vår hjälte! Hon vill inte se sig som en hjälte och inte få offentligt beröm, absolut inte. Hon är ödmjukare än ödmjukast och därför nämner jag henne varken vid namn eller på vilket sjukhus hon jobbar. Men vi är så glada att vi har henne med oss på resan, det ger en enorm trygghet – särskilt när övrig vård inte fungerar ibland. Hon är vårt guldkorn – ett starkt och stabilt stöd i vårt nya liv.
-Josefine Myrhill-
Krönika: Guldkornet i vården

Lämna ett svar

avatar
  Prenumerera  
Notifiera av
Krönika: Guldkornet i vården
Tidigare Historien

Ridskoleföreningen lever vidare

Krönika: Guldkornet i vården
Nästa Berättelse

JO-anmälan leder sällan till kritik

Senast från och med den Hälsa

Krönika: Guldkornet i vården

Lerumsborna friska

Försäkringskassans statistik visar att lerumsborna tillhör de friskare i Västra Götaland.  Snittet