/

Debatt: Demokratins framtid

I våra fyra tidigare artiklar har Studiecirkeln God miljö i centrum beskrivit klimatkrisens utmaningar mot demokratin, svagheterna i hur demokratin fungerar och bristerna i Lerums kommun. Om demokratin som vi känner den nu ska överleva kommande klimat- och miljöpåfrestningar behövs något av ett omtag med större hänsyn till långsiktiga krav. Medborgarna måste ges möjlighet att ta ställning till realistiska alternativa framtidsscenarier och medverka aktivt i alternativval och genomföranden.

Demokratin i Sverige och därmed även i Lerum är vid internationell jämförelse relativt välfungerande, men bristfällig. Vi har i tidigare artiklar beskrivit brister som motiverar förändringar i följande avseenden:

  • Representativiteten av valbara personer förbättras i förhållande till nuvarande system, där alla andra än partimedlemmar är uteslutna.
  • Intresset för samhällsfrågor måste ökas avsevärt. Något system för medborgarplikt införs kopplat till rättigheter eller skattskyldighet.
  • Majoritetens ansvar särskilt i frågor av övergripande och långsiktig karaktär formuleras och regelsätts, med moraliska värderingar som utgångspunkt.
  • Risken för korruption motverkas genom kontrollfunktioner i styrelseskicket.
  • Jurisdiktionen stärks genom att tillsättande av nämndemän skiljs från de politiska partierna.
  • Den globala utvecklingen av klimatet och naturresurserna blir obligatoriska utgångspunkter för alla förändringar.

Opinionsbildning i form av demonstrationer, namninsamlingar, uppvaktningar, kampanjer i sociala medier, skrivelser eller i vissa fall ockupationer kan ibland påverka beslutsfattande. Sådana aktiviteter ligger formellt sett utanför de etablerade demokratiska procedurerna, men kan ha stor betydelse och måste beaktas.

Lokala folkomröstningar kan i bästa fall bidra till att öka medborgarnas engagemang, men det finns även risk för att argumentationen inför omröstningarna tas över av mindre grupper med extrema åsikter.

En betydande svaghet med representativ demokrati som den fungerar för närvarande i Sverige är att allt färre människor är direkt engagerade i att ta ställning och besluta. En tänkbar möjlighet skulle kunna vara att införa medborgarplikt att delta i beslutsfattandet. Slumpmässiga urval av medborgare skulle under begränsade perioder i grupper medverka i fysiska möten eller digitalt för att diskutera och ta ställning till urval av samhällsfrågor.

Medborgarplikt är liksom värnplikt en inskränkning i den enskildes frihet. Men den enskilde måste även under nuvarande normala förhållanden underordna sig demokratiskt tagna beslut. En bieffekt skulle vara, att sociala skillnader motverkas, som i den tidigare allmänna värnplikten.

Begränsningar av normala demokratiska beslutsformer kan tillämpas för speciella frågor eller avgränsade tidsperioder som krig eller naturkatastrofer med väldiga konsekvenser för i värsta fall hela planeten. En särskild demokratisk process fordras för att utse de personer eller grupper som vid speciella tillfällen ska få extraordinära maktbefogenheter att ta beslut och verkställa dessa.

Som en form av undantagstillstånd har ”klimatnödläge” börjat förespråkas. Ett beslut att deklarera klimatnödläge togs i det brittiska parlamentet 1 maj 2019. Den praktiska innebörden av beslutet är oklar. Förslag har framförts i en del svenska kommuner exempelvis Göteborg, men avvisades där nyligen.

Global klimatpåverkan, utarmning av naturresurser, överbefolkning och konflikter utsätter demokratin som beslutsfattande för svåra påfrestningar. Andra hot mot fungerande demokrati kommer från ifrågasättande av sanningar och ryktesspridning i sociala medier. Vi hoppas att kommande kriser ska gå att hantera demokratiskt, men vi är inte övertygade.

Studiecirkeln God miljö i centrum
Olov Holmstrand

1 Kommentar

  1. Mycket skrämmande resonemang.

    En del av förslagen är visserligen bra och “ofarliga”, men att ta sig rätten att sätta demokratin ur spel för en fråga som man själv tror är viktig? Mycket tveksamt!

    Om man byter fråga till att t.ex. innebära att alla rödhåriga skall sättas i koncentrationsläger, känns det inte lika trevligt. Var det inte på samma sätt som alla totalitära regimer startade?

    Vad är “utarmning av naturresurser”? Vad är “klimatnödläge”?

    Klimatet är som det alltid har varit, det varierar litet grand. Det finns inget “normalt” eller gudagivet klimat. Det finns inget optimalt klimat.

    Klimathysterin beror av hemmagjorda datormodeller för att beskriva ett s.k. “kaotiskt system”. Den enklaste formen av kaotiskt system är en dubbelpendel (https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelpendel) och inte ens en så enkel sak modelleras eller förutses!

    Alla klimatprognoser har falsifieras. Vi har snö, Manhattan ligger inte under vatten o.s.v.

    Bara för att man brinner för en fråga, kan man inte upphöra att vara demokrat.

    Och vad gäller utarmning av naturresurser, kan jag inte förstå vad det betyder. I princip alla processer kan reverseras med energi. Energi finns det gott om. Skulle t.ex. gruvdrift vara en utarmning? Nej! I stället för att leta metallen i en malm med mycket liten förekomst kan vi söka metallen på en soptippsdeponi där den är mycket mer koncentrerad.

    Råolja och uran må “förbrukas” vid användning, men artikelförfattarna vill nog inte använda dessa goda resurser alls så vad är problemet?

    Värna demokratin och friheten! Friheten att flyga till Thailand lika väl som friheten att sitta och diskutera demokratins avskaffande. Var tolerant.

    Och inse att mer CO2 gynnar skördar och livsmedelsförsörjningen och värme är en gåva, men kyla är en fara!

    Varför valde jag rödhåriga? Ja det var bara ett exempel men ett tips är att leta hos C!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Tidigare Historien

Fina fisken på Bagges Torg

Nästa Berättelse

Fronts fakturor ska granskas

Senaste artiklarna