////

Bullrar om solfångarplanket


Nu ska Lerum få ett solfångande bullerplank. Vad ger det i värme? I bästa fall lika mycket som en långtradare med flis. Det världsunika projektet är ifrågasatt samtidigt som politikerna i Kommunstyrelsen ger tummen upp. 
 – Lägg ned projektet! Det anser Karin Poulsen (fp) ledamot i kommunfullmäktige. 
Bullerplanket med solfångare som ska sättas upp mellan järnvägen och Göteborgsvägen, från företagscentret Takåsen till Aspedalens station, är uppmärksammat.
Internationellt har Lerum hamnat på kartan. Projektet är världsunik, aldrig tidigare har någon gjort ett bullerplank som också kan alstra värme. EU har öppnat plånboken. Bullerskyddet ska bli en demonstrationsanläggning.
-Vi får väldigt många frågor bland annat från Storbritannien som ser på kombinationen fjärrvärmesystem och solfångare, säger Henrik Bengtsson, projektledare för Noisun. Ett fyndigt namn som han också är upphovsman till.
Prislappen för att bygga planket är beräknat till 23 miljoner kronor, varav EU direkt och indirekt stöttar med 5 miljoner kronor.
Vad kostar ett vanligt bullerplank i samma längd?
18 miljoner kronor. Det krävs ett speciellt grundarbete vid järnvägen, en viss tyngd och massa för att dämpa bullret, förklarar Henrik Bengtsson.
 EN METER TJOCKT
Planket kommer att bli 400 meter långt och drygt en meter tjockt med en 60 procentig lutning. De glasade solpanelerna som lutar kommer tågresenärerna se, men från den lokala körbanan möts man av ett tillsynes vanligt träplank, så som det illustrerats på bilden här intill.
Ytskiktet, själva solfångarglaset, ska vara i härdat glas. Man har valt bort det betydligt dyrare alternativet – okrossbart glas. Härdat ska vara tillräckligt starkt.
Hur ljuddämpade är planket?
-Direkt berörda är cirka 700 personerna som bor i området, men en viss bullerdämpande effekt ska även fås på längre håll. Ljudnivåerna varierar i området. Målet är att komma ner till riktvärdet 55 decibel.
55 decibel är den bakgrundsnivå som är okej för att man ska kunna prata i normal samtalston.
GLAD BONUSKALKYL
Samtidigt som planket minskar det värsta bullret från järnvägen och E20, så fångar det in solens värmestrålar. Värme som bonus.
-Solfångarna beräknas ge mellan 250 000 till 400 000 kilowattimmar KWH per år i värmeenergin, säger Henrik Bengtsson.
Vilket skulle motsvara en årlig uppvärmning av 15-27 medelstora villor.
-En glädjekalkyl. Min bedömning är att vi möjligen kan tillgodogöra oss 150 000 KWH. Och det värmer cirka tio villor, säger Håkan Danielsson, VD för Lerum Fjärrvärme.
150 000 KWH utvinns när fjärrvärmeverket bränner lika mycket flis som ryms på en större långtradare. För fjärrvärmeverket motsvarar det cirka 50 000 kronor och i konsumentledet 120 000 kronor. Årligen köper verket in 300 långtradare med flis för att klara sitt åtagandet. Nog med siffror.
NEDKYLD VÄRME I AVLOPP
Nu tittar vi in i teknikhuset som ska byggas på gräsytan intill tågstation. Här ska energiutbytet ske mellan plankets solfångarsystem och fjärrvärmeverkets ledningar. Om nu fjärrvärmeverkat kan ta emot solvärmen? Om inte, så kyls solvärmen ned av en kylanläggning och överskottsvärmen pumpas ned i avloppet. WHOPP!
Det handlar om två-tre faktorer och kanske fler som gör att fjärrvärmeverket kan vara förhindrat eller oförmöget att ta hand om värmen från solfångarna.
Så här fungerar det: Fjärrvärmeverkets cirka 5000 kunder förväntar sig få en stabil och säker leverans av varmvatten och värme. Därför har verket olika värmepannor för flis, pellets, gas och olja. Pannor som kräver många timmar för att värmas upp och många timmar för att släckas ned. På vintern används en kombination av flera pannor och på sommaren kör man en av de två fastbränslepannorna flis eller pellets. Pannor som ständigt står och brinner.
Värmeregleringen styrs av bland annat ute-temperaturen. Vid varma sommardagar är kundernas värmebehov minimalt. Solfångarna ger framför allt värme på sommarhalvåret, men flispannan kan aldrig stängas av och ersättas med solvärme, för vad händer när solen går i moln eller åskovädret far fram efter värmeböljan?
BALANSGÅNG
För Håkan Danielsson och hans medarbetare på fjärrvärmeverket ses denna solvärmen som oberäknelig och svår att balansera. Danielsson beskriver det på följande sätt:
-Det är som om det skulle sitta en extern värmeleverantör ute i vårt nät och tända upp en panna då och då, utan att slå oss en signal och förvarna. En 25 gradig augustidag med full sol, då körs vår flispanna på lägsta effekt, på tomgång. Om det varit varmt i någon vecka har vi sannolikt utnyttjat möjligheten att ackumulera värme i vår ackumulatortank. Då kan vi inte ta emot någon mer värme.
Då blir det nödläge i teknikhuset, kylanläggningen slås på så solvärmen skickas ned i avloppet!
ALTERNATIVET
Solceller som ger direkt-el, kan det användas?
-Solceller är tunna och fungerar inte så bra som bullerskydd. Här är själva solfångarna som är dämpande, säger Henrik Bengtsson.
På frågan till politikerna i Kommunstyrelsen om vilka som är för eller emot projektet Noisun, svarar oppositionsrådet (s)Dennis Jeryd:
-Det var en enig kommunstyrelse som röstade för och det gjorde vi för att det ligger i linje med vår vision och att det är ett intressant projekt att kombinera bullerskydd med solfångare. Det fanns frågor kring avsättning för energin, men det tror jag är lämpligt att ta med i den kommande exploateringen av Aspedalen för att använda värmeenergin där.
 KRITISK MP – ÄNDÅ JA
Rutger Fridholm (mp) är kritisk till projektet Noisun, men säger ändå JA.
Rutger Fridholm (mp) är kritisk till projektet Noisun, men säger ändå JA.

Kritisk till solfångarplanket miljöpartisten Rutger Fridholm, som ändå sagt ja i kommunstyrelsen.
-I princip är jag positiv till solfångare, men sättet man gör det på är fel. Ursprungsiden var att sätta solfångare på planket till södra Lerum. Det skulle ge mer, säger Fridholm och fortsätter:
-Det är inte rätt att koppla ihop det med fjärrvärmeverket. Anpassningen är svår, dessutom är verkets vatten som går in i solfångarna ganska varmt, 75 grader. Solfångare fungerar bäst när det utgår från kallare vatten, 10-15 grader. En bättre effekt kan bli möjlig om det istället kan värma det nya planerade bostadsområdet i Aspedalen.
SAMHÄLLSNYTTAN
Politikerna i kommunstyrelsen säger alltså JA till något som kanske kan användas för uppvärmning i framtida bostäder. De säger framförallt JA till bullerdämpning och här är behovet stort. Och som påpekas i en av kommunens skrivelser:
”Samhällsnyttan av sänkta bullernivåer, är betydligt högre än de intäkter man kan räkna med från solenergi.”
Vad menas med samhällsnytta?
Här ett aktuellt exempel: Det 1600 meter långa planket på andra sidan E20, det mot södra Lerum, kostade sammanlagt 40 miljoner kronor (varav Trafikverket svarade för 10 miljoner). Åtgärden minskade antalet bullerstörda med cirka 100 personer. I dag är 3600 personer störda av bullret i kommunen, det framgår av Visionsrapporten 2013. Där står vad det ger för samhällsnytta:
”Det minskade antalet bullerstörda beräknas ge en samhällsekonomisk besparing på ungefär 800 000 kronor, i form av minskad sjukfrånvaro, minskat produktionsbortfall, minskad sjukvård med mera per år.”
VILL HA UTVÄRDERING
Karin Poulsen(fp) är starkt kritisk till projektet Noisun-
Karin Poulsen (fp) är starkt kritisk till projektet Noisun-

-Ett hundra personer! Det motsvarar ungefär 30-40 hushåll. Detta plank är en besvikelse, en effektiv barriär som skiljer oss från centrum, men bullernivån är fortfarande besvärande. Jag tycker man ska utvärdera det södra planket innan vi investerar i fler plank, säger Karin Poulsen (fp) ledamot i kommunfullmäktige.
– Lägg ned projektet Noisun! De utlägg som hittills gjorts kan ses som lärpengar, säger hon.
Karin Poulsen med flera, är kritiska till Noisun. Det slutgilltiga beslutet är ännu inte tagit, det vill säga den ekonomiska investeringen.  Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde framkom:
-Det finns 5 miljoner i årets investeringsbudget och resten (13 Mkr) flyttas från 2015 och 2016 års investeringsbudgetar. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå Kommunfullmäktige att fatta det beslutet, så det är alltså KF som fattar själva beslutet, uppger Dennis Jeryd.
Hittills har projektet Noisun kostat fem miljoner kronor i planering och utredningar.
TEXT: TITTI THORSELL

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Tidigare Historien

Göteborgs kraftlöshet påverkar hela regionen

Standard miniatyr
Nästa Berättelse

Snart klart med Herrgårdsbacken

Senaste artiklarna

Lerumsborna friska

Försäkringskassans statistik visar att lerumsborna tillhör de friskare i Västra Götaland.  Snittet