Igår besökte Lerums kommunstyrelse Nääs ridskola för att få en konkret bild av läget för den konkurshotade verksamheten.
Ryttarföreningens ordförande Jerker Mattson, ridskolechef Anita Moliis Larsson samt tävlingsansvarige Glenn Westin visade runt på anläggningen.
Vd för den fastighetsägande stiftelsen menar dock att föreningen måste se till att lösa sin ekonomi.
Bakgrunden till de ekonomiska problemen förklaras i korthet med att hela anläggningen på Nääs ägs av en stiftelse, August Abrahamsons Stiftelse. Ryttarföreningen som driver ridskolan och stallverksamheten arrenderar av stiftelsen.
Enligt det gamla hyresavtalet ska föreningen stå för underhållet av anläggningen som nu är i stort behov av renovering. Men det blir för dyrt för föreningen som dessutom vill ha ett längre kontrakt, helst på tio år framåt.
Förhandlingarna gällande det nya avtalet har strandat då parterna inte har lyckats komma överens.
Moment 22
Nääs Ryttarförening har idag 500 medlemmar varav cirka 200 är elever i ridskolan. Ridskolans verksamhet går enligt föreningen bra, men privatstallet tappar ryttare och hyresgäster på grund av eftersatta lokaler och bristande träningsmöjligheter. Med bara ett ridhus och två paddockar i behov av helt nytt underlag är det också svårt för föreningen att ordna tävlingar på den nivå som krävs.
Så länge parterna inte är överens om avtalet kan föreningen varken söka bidrag eller utöka verksamheten.
-Hade kommunen ägt anläggningen hade det varit jättelätt att lösa det här, säger Dennis Jeryd, ordförande i kommunstyrelsen.
Att verksamheten är något positivt för Lerums kommun råder det ingen tvekan om anser han. Men hur kommunen ska kunna hjälpa föreningen är en knivigare fråga.
-Vi ska försöka få till en dialog med stiftelsen.
Oppositionsråd Henrik Ripa satt tidigare med i styrelsen för August Abrahamsons Stiftelse.
-Som stiftelse kan de varken sälja anläggningen eller låna pengar.
För några år sedan fanns långt gångna planer på att bygga en helt ny anläggning för ridskolan på andra sidan E20 berättar han.
-Stiftelsen äger 1500 hektar mark och genom att uppföra vindkraft på marken så skulle man få in pengar. Men närheten till Landvetter satte stopp för de planerna.
Att kommunen hyr anläggningen av stiftelsen och sedan gör rimliga renoveringar på manegen och stallet kan vara en alternativ lösning tror Ripa.
-Nääs ryttarförening har en fantastisk verksamhet med många duktiga ryttare och många ungdomar som ger liv åt hela Nääsområdet.
”Föreningen måste lösa sin ekonomi”
Stefan Johansson är vd för August Abrahamsons stiftelse som äger och förvaltar Nääs Slott.
-Vi har förordat ryttarföreningen att presentera en långsiktig plan, men det har de inte gjort ännu, säger han.
Det hyresavtal som föreningen ingått med stiftelsen säger visserligen att föreningen ska stå för underhåll, men hyran är också satt därefter påpekar Stefan Johansson.
-De betalar 5 800 kr per månad för stallbyggnaderna. Hyran har inte höjts på 11 år.
Trots detta har föreningen inte betalat för senaste året och är nu enligt Stefan Johansson totalt uppe i en hyresskuld på 100 000 kronor.
Som privat donationsstiftelse har fastighetsägaren en urkund och stadgar att förhålla sig till.
-Stiftelsens uppdrag är att vårda och förvalta gården Nääs samt verka för och främja slöjdens utveckling. Det är inte att investera i eller bedriva ungdomsidrott, säger Johansson.
Stiftelsen får 300 000 kronor i bidrag från Lerums kommun varje år för att bland annat öppethålla slottet för vigslar, ordna kulturevenemang, valborgs- och midsommarfirande samt att bistå med turistinformation på uppdrag. I övrigt finns inga allmänna medel för att driva Nääs.
-Nääs omsätter ungefär 9 miljoner årligen och det är en affärsdrivande verksamhet genom skogsbruk och fastighetsförvaltning.
Stefan Johansson betonar att stiftelsen och ryttarföreningen haft ett mycket gott samarbete under minst 15 år. Men ryttarföreningen bytte styrelse för några år sedan.
-De målade då upp en bild av vad de ville, och vi i stiftelsen bedömde att det handlade om investeringar för mellan 6 och 7 miljoner kronor. Stiftelsen kan och får inte investera i annat än de egna verksamheterna.
Att värna om speciellt flickidrotten är ett viktigt perspektiv man inte ska glömma bort tillägger Stefan Johansson.
-Men det är inte stiftelsens uppdrag. Föreningen måste lösa sin ekonomi.
TEXT & BILD: GITTAN ÖHMAN
gittan.ohman@flodanyheter.se
[box type=”info”]Vem var August Abrahamson?
Ur Förteckning nr 164/1971:
Nääs slott ligger i Skallsjö socken i Älvsborgs län. Från åtminstone 1500-talet ägdes det av olika adelssläkter. 1824 köptes det av grosshandlaren P W Berg i Göteborg. Sonen Gottfried Berg sålde 1868 säteriet till Göteborgsgrosshandlaren August Abrahamson.
Denne lät 1872 inrätta en slöjdskola på gårdens mark, och två år senare ett slöjdlärarseminarium. Läroanstalten var en privat institution som leddes av Abrahamsons systerson Otto Salomon. August Abrahamson dog 1898. I sitt testamente förordnade han att läroanstalten under namnet August Abrahamson stiftelse för all framtid på Nääs skulle fortbilda lärare och lärarinnor, särskilt i slöjd. Till Stiftelsen överlämnades Nääs med underlydande gårdar, Nääs verktygsförsäljning, grundad på 1880-talet samt en kontant summa. Stiftelsen och dess tillgångar donerades till Svenska staten. Under sin livstid skulle Salomon vara föreståndare, därefter skulle Kungl. Maj:t utse en styrelse för stiftelsen. Sedan Salomon avlidit 1907, var föreståndarbefattningen besatt med en rad vikarier tills Rurik Holm 1913 utsågs till föreståndare. Denna tjänst uppehöll han i över trettio år. I avvaktan på slöjdlärarutbildningens framtida utformning, utsågs ej någon ny ordinarie föreståndare sedan Holm 1943 avgått. Sedan ett slöjdlärarseminarium inrättats i Linköping har kursverksamheten på Nääs upphört. Den sista kursen anordnades 1966. Fram till 1960 är kurserna på Nääs den enda utbildningen i Sverige för slöjdlärare. 1961 reformeras utbildningen och flyttas till Linköping. Idag hyser seminariet dels historiska lokaler som speglar 1800-talets seminarieverksamhet men är också centrum för folk- och fortbildning inom slöjd och hantverk.
källa: Riksarkivet [/box]
När stiftelsen anlitar jägare att skjuta av fåglar på Nääs och dessa råkar skjuta sönder tak till ridhuset bör stiftelsen ordna så att det blir lagat !!!Samt när tak läcker på stall byggnad så är dett nåt som även det ligger på stiftelsen så även fönster (K-märkta)som håller på att trilla ut … fönster och tak är yttre fasad som om jag fått till mig rätt inte ingår i NÄRFS åttagande i kontrakt … sen i stiftelsen stadgar står det att det skall finnas Hov djur på Nääs !! Tror att om NÄRF fick använda hagar med som är mot sjön på framsidan av stallet så folk och de som åker på E20 ser att det är verksamhet på NÄÄS så hade det blivit fler som besök på NÄÄS , För när i alla fall jag säger att det är ridskola mm på NÄÄS så säger en hel del är inte det ett museeum !!!??? Hästar syns inte i anslutning till stallet överhuvudtaget !!!
Alla vet vad problemet är med Nääs stiftelsen. Dvs
Alla vet vem som är problemet med Nääs stiftelsen.
Sätt in rätt personer i verksamheten och Nääs kommer att grönska på alla plan.
Åh så tråkigt!
Själv har man ju i princip växt upp på Nääs! Ridhus och stall var i stort behöv av renovering redan för 10 år sedan! Hoppas verkligen att det går att lösa! 🙂
Det verkar dags att se över hur Nääs ska drivas framöver. Stiftelsen har inga pengar och har stadgar som ska se till att driva ”slöjdens utveckling”. Ja, det är en ”het” verksamhet framöver.
Nästan i klass med att ett vårda ett arv och en plats för att utveckla skrivmaskinen.
Låt kommunen köpa in anläggning och öppna upp den för verksamhet som utvecklar samhälletet, allt från turism, nöje, fritid, hälsa, kultur mm, att driva frågan slöjd är helt döfödd.