Socialdemokraterna går till val på höjd kommunalskatt och löften om bättre skola. Men kommunalrådet Dennis Jeryd (S) vill att Lerum också börjar samla i ladorna.
En skenande skuldbörda, ökande stora investeringsbehov, för höga kostnader och för låga intäkter.
Det är det stora problemet oppositionens kommunalråd Dennis Jeryd ser med Lerums ekonomi.
Den troliga lösningen är höjd skatt.

– Det är inte alls omöjligt. Vi behöver öka våra intäkter för att se till att kommunen får ordentliga ekonomiska resultat så att vi bygger upp en kassa igen. Nu är vi ju tvungna att låna till nya skolor, förskolor och vägar, säger Dennis Jeryd till Floda Nyheter.
Hur mycket skatten behöver höjas vill Socialdemokraterna inte precisera nu. Det är en fråga som hanteras i partiets budgetarbete.
 10 ÅRS BRIST PÅ PENGAR
Dennis Jeryd anser att situationen uppstått på grund av för dåliga ekonomiska resultat i kommunen under minst tio års tid.
– Det rör sig om mycket pengar. 225 miljoner kronor i dagens penningvärde, som vi borde ha haft i större överskott de senaste tio åren.
Antingen är utgifterna för stora, eller är inkomsterna för små, resonerar Dennis Jeryd.
-Men det är en expanderande kommun, då är det positivt att utgifterna ökar. Det är bra att vi växer och behöver bygga nya skolor och förskolor. Men intäkterna står inte i relation till behoven. Troligtvis har vi för låg skattesats i förhållande till vad vi borde ha.
 VILL HA FLER LÄRARE
Det är inte bara nya pengar till investeringar som Lerum behöver plocka in från sina skattebetalare. Socialdemokraterna går också till val på att kraftigt öka ambitionsnivån i skola och förskola. Det behövs pengar för fler lärare, mindre klasser och mindre förskolegrupper.
Samtidigt är kostnaderna för äldreomsorgen jämförelsevis höga, konstaterar Dennis Jeryd.
– Vi har inget emot att det är hög kvalitet i äldreomsorgen. Men det är fel att det är våra barn och ungdomar som får betala.
Kan ni tänka er att fördela om pengar från äldreomsorgen till skolan?
– Det har ju gjorts en del förändringar. Bland annat har man tittat på vilka bestämmelser som gäller när man beviljar hemtjänst. Där har det funnits en del saker som varit kostnadsdrivande. Man har kunnat få bistånd för många olika saker. Där finns säkert några kronor att spara.
-Men det är inte vårt mål att sänka kvaliteten inom äldreomsorgen. Vi vill höja den inom barnomsorgen. Visar det sig då att pengarna inte räcker, får man ta till skattehöjning.
KONSTIG DEBATT OM LÅN
Debatten om Lerums skuldsättning har blivit konstig, tycker Dennis Jeryd. Han återkommer till att den kommunala ekonomin måste ge större överskott för att även klara investeringarna.
– Det har sagts att vi måste sluta låna, och att vi inte längre skall bygga någonting. Men då kan man ju packa ihop som kommun. Det flyttar hit nya familjer med barn hela tiden. Då kommer kostnaderna och investeringsbehoven att öka. Husen som byggdes ut under 70-talet har sett sina bästa dagar. Där behövs det också investeringar.
Men Lerum tillhör ändå de 25 procent av Sveriges kommuner som har lägst belåning, enligt bokslutet för 2013?
– Vi närmar oss kanten snabbt. Det gäller också vår soliditet. Om vi inte klarar att skapa större överskott kommer lånen att öka och soliditeten att försvagas ytterligare.
Är det allvarligt för Lerum att ligga på den här lånenivån?
– Jag tror att vi har lägst skuldsättning eller är bland de lägst skuldsatta kommunerna i Göteborgsregionen. Det är inte onormalt höga lån. Men det är utvecklingen som är oroande. Vi hade inga lån alls för tio år sedan. Det har dragit iväg.
-Nu vill vi se en kraftig utbyggnad av förskolor. Vi vill ha 20 nya avdelningar under nästa mandatperiod. Det är klart att det kostar. Bara det är 150 miljoner. Sedan finns det många andra investeringsbehov, idrottshallar och mycket annat. Då går det inte att låna till allting. Vi måste ha större egenfinansiering.
TEXT: KENNY GENBORG