Lerums långfristiga lån ökar mer än i flera grannkommuner därför att kommunen har en hög investeringstakt (framför allt i
skolor, förskolor och lokaler), relativt låg självfinansieringsgrad och har satt finansiella mål som tillåter en ganska hög skuldsättning i förhållande till intäkterna.
Lerums egen budget och flerårsplan visar att låneskulden väntas stiga från cirka 1,7 miljarder till runt 2,9–3,0 miljarder 2024–2028, alltså en mycket snabb ökningstakt.
| 2022 | 2023 | Förändr % | 2024 | Förändr % | 2025 | Förändr % | |
| Lerum | 1 171 333 | 1 837 163 | 56,8% | 1 957 615 | 6,56% | 2 328 262 | 18,93% |
| Härryda | 53 067 | 54 015 | 1,8% | 53 990 | -0,05% | 56 489 | 4,63% |
| Alingsås | 3061999 | 3229689 | 5,5% | 3196344 | -1,03% | 3266627 | 2,20% |
| Partille | 3 538 995 | 3 268 869 | -7,6% | 3 213 930 | -1,68% | 3 146 056 | -2,11% |
| 2022 | 2025 | Förändr % | |
| Lerum | 1 171 333 | 2 328 262 | 98,8% |
| Härryda | 53 067 | 56 489 | 6,4% |
| Alingsås | 3061999 | 3266627 | 6,7% |
| Partille | 3 538 995 | 3 146 056 | -11,1% |
| Kommun | Låneskuld/invånare |
| Lerum | 85 000 kr |
| Partille | 80 000 kr |
| Härryda | 75 000 kr |
| Alingsås | 105 000 kr |
Källor: SCB och KOLADA
Lär öka mer med sänkt skatt och miljardprojektet Jeriko