NÄÄS Eller kanske alltihop. I den tredje artikeln om Nääs låter vi några som är eller har varit involverade i verksamheter på området få tycka till. Gemensamt har de att de alla anser Nääs vara viktigt för Lerums kommun och lerumsborna.
Byggnadsantikvarie Ulrika Lindh är platsansvarig för byggnadsvårdsverksamheten på Nääs. Den drivs av Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltare Västarvet. På Källnääs har de en välutrustad byggnadsvårdsbutik samt ordnar utställningar och kurser.
-Vi hjälper människor att renovera sina hus varsamt. Här finns bland annat ett mycket fint bibliotek med en del svåråtkomlig litteratur om byggnadsvård. Vi erbjuder också en timmes gratis rådgivning i butiken, berättar Ulrika Lindh.

BYGGNADSVÅRD, ÅTERBRUK OCH förmedlande av handens kunskap ligger helt i linje med Näästraditionen. Det ligger också i tiden, och besökskurvan visar en positiv uppgång enligt Lindh med ungefär 26 000 besökare bara till Källnääs under 2014. Kurserna har blivit allt fler under de senaste 15 åren. Den inspirerande och anrika miljön är perfekt för byggnadsvården och kursdeltagarna att verka i.
Men som hyresgäster ser de förstås konsekvenser av att ägarstiftelsen inte har tillräckligt med resurser. Att själva lokalen som Byggnadsvården hyr är i behov av renovering och underhåll är knappast någon lysande reklam för det man säljer.
-Vi har dock en god relation med stiftelsen och ser att de försöker göra vad de kan. Men det saknas pengar, säger Ulrika Lindh.
Hon skulle gärna se mycket mer av permanenta slöjd- och hantverksverksamheter på Nääs. Men i dagsläget finns faktiskt inga lediga lokaler.
-Att området är byggnadsminnesklassat, att här finns både strandskydd och Natura 2000-värden att ta hänsyn till, är förstås i grunden positivt. Men det gör det också svårt, byggnadsprocesser tar mycket lång tid.
Något som skulle kunna förbättras på ett konkret sätt är möjligheterna att ta sig till Nääs med hjälp av kollektivtrafik.
-Närmaste anslutningståg är i Floda och buss 533 stannar vid E20. Går man i rask takt tar det 25 minuter hit. Som framgångsrika kursanordnare, i bräschen för Sverige, lockar vi många studenter och yngre deltagare. Det är ett problem med de dåliga kommunikationerna.
Det har dock talats om ett nytt avtal mellan Västtrafik och kommunen om ett slags anropstjänst, har hon hört.
Hur tänker du om Nääs i framtiden?
-Man borde utveckla området så det blev mer liv, mer dynamik. Barnfestivalen är ett förnämligt initiativ. Jag brukar tänka så här: Nääs kommer aldrig att ligga mitt i Göteborg så vi måste hjälpas åt för att dra hit folk. Galleriet här och vi på byggnadsvården drar nytta av varandra, men vi skulle vara fler. Här finns förstås också utrymme för kommunen att bidra.

”Slöjden är affärsidén”

All kursverksamhet på Nääs bedrivs av Studieförbundet Vuxenskolan i Lerum, i samarbete med Västarvet. Kursutbudet består nu av närmare 100 olika kurser.
Johan Eklund, verksamhetschef för vuxenskolan, är övertygad om att det är just slöjdprofilen som är Nääs framtid.
– Spa-hotell-konferensanläggningar finns det massor av runt om i Sverige. Men Nääs är verkligen unikt. Byggnadsvård, slöjd, hantverk, kurser, föredrag och festivaler, inte minst för barnen. Det är ju det som Nääs ska satsa på, det är ju själva affärsidén, säger han.
Den enorma tradition som finns inom Nääs med de djupa rötterna i hantverkskonsten ska ses som en tillgång, inte ett hinder. Men för att nå full potential krävs en utveckling av verksamheten menar Johan Eklund, som även arbetar med barnfestivalen på Nääs. Det gäller att hitta sätt att förmera tillgångarna.
-Det behövs ekonomi, kreativitet och idéer. Jag har dagligen kontakt med människor som vill saker men som inte har några pengar. Men, kreativa människor brukar ändå hitta ekonomiska lösningar till slut, säger Johan Eklund.

Vill ha ridskola

Att det finns olika åsikter och starka viljor kring Nääs blir tydligt då vi talar med Hans Hellberg, tidigare ordförande i Nääs Ryttarförening och engagerad i Nääs & Co.
Han är kritisk till hur Nääs utvecklats. 2014 lämnade Hellberg Nääs Ryttarförenings förhandlingsgrupp i vredesmod. Detta efter oenighet gällande hyres- och underhållsavtalet mellan stiftelsen och ryttarföreningen. Hellberg anser att stiftelsen på Nääs motarbetar ridskolan.
Som ett exempel på det berättar Hellberg att han för några år sedan, tillsammans med merparten av Lerums ridklubbar, några politiker och kommunens näringslivschef, lade ner ett stort förarbete på ett Leaderprojekt som syftade till en ny ridanläggning.
-Arbetet skedde i Nääs&Co:s regi och stiftelsen var med i arbetet och fullt informerade under hela processen.
Projektet kostade 400 000 kronor och resultatet, ett antal konkreta förslag, ledde inte någon vart.
-Styrelsen menade att enligt stiftelsens stadgar stod det inget om ridverksamhet på Nääs. Men stadgarna säger att det ska vara en levande gård, att verksamheten ska tidsanpassas och att det ska finnas hästar på Nääs, säger Hans Hellberg.
Det sista – att det ska finnas hästar på Nääs – är dock inget som uttrycks bokstavligen i stadgarna. Kanske är det en tolkningsfråga?
Hans Hellberg:
-Om man sätter sig ner och läser August Abrahamsons urkund och föreställer sig vad han egentligen ville med Nääs, så ser jag inte hur till exempel en ridanläggning strider mot detta? Det handlar om barn och ungdomar, om fostran. Frågan är om inte det är stiftelsen som avvikit från det ursprungliga syftet med Nääs?
ATT STIFTELSEN SADE NEJ till förslaget om en ny ridanläggning på Nääs hade sakliga skäl menar dock Stefan Johansson, Nääs vd, när vi frågar honom:
-Utredningen som gjorts var väl genomarbetad, och Nääs var då ett av tre förslag på platser för en ny ridanläggning. Beslutet att säga nej till det förslaget grundade sig i styrelsens gemensamma bedömning. I styrelsen fanns då representanter för både Lerums kommun, regionen och Länsstyrelsen.
Förstudiens förslag på ett nytt hund- och hästcentrum omfattade upp till 9000 kvm byggnader och femton hektar mark, innehållande både en stor arena, en ny gymnasieskola och en biogasanläggning för kommunens all gödselhantering. Förslaget innebar att detta skulle uppföras på stiftelsens mark vid Nääsmotet vid Lilla Nääs förklarar Stefan Johansson, och fortsätter:.
-Stiftelsens styrelse prövade ärendet mot bland annat stadgans paragraf fyra, ”bevara miljöer som tar tillvara jord- och skogsbrukets värden samt den karaktär, kultur- och naturmiljö samt tradition, som kännetecknar Nääs”, och bedömde att utredningsförslaget inte var förenligt med stadgarna samt sannolikt heller inte stiftarens, August Abrahamsons, intentioner.
MEN, HANS HELLBERG menar att utvecklingen gått åt fel håll och hävdar att för femton år sedan sprudlade verksamheten på Nääs på ett sätt som den inte gör idag:
-Ridskolan hade en tävlingsverksamhet, det fanns en bra fungerande restaurang och ett kafé med öppet året runt. Midsommarfirandet engagerade föreningslivet. Men dragspelsgruppen, vårmarknaden, julmarknaden – den ena grejen efter den andra har fallit bort.
Hur skulle du vilja att Nääs utvecklades i framtiden?
-Att det var ett ställe som sjuder av aktiviteter, kurser, föreningar, båtliv. Barn och ungdomar, ja, liv! Det behöver inte stå i konflikt med slöjduppdraget. Men idag är Nääs ett dammigt museum med spindelväv på väggarna!

Ripa ser potential

Oppositionsråd Henrik Ripa (M), som tidigare satt med i August Abrahamsons stiftelses styrelse, säger att man haft många dialoger mellan stiftelse och kommun genom årens lopp. Nääs har stor utvecklingspotential anser han, men det främsta hindret för kommunen att bidra är den ägandeform som styr Nääs.
-Det är inte kommunens uppgift att ge driftsbidrag till en stiftelse som har tillgångar i form av bland annat mark och skog.
Möjligen, tillägger Ripa, hade kanske situationen varit annorlunda om Nääs hade utvecklats mer till det turistmål man önskat.
-Och vi [Lerums kommun] har bidragit till flera olika projekt, till exempel ett antal hundratusen kronor för att driva en turistbyrå. En miljon gick till byggandet av en teaterscen, som inte blev riktigt som det var tänkt och som tog lång tid att uppföra, men ändå.

För att kommunen ska bidra med medel – utöver till enskilda arrangemang – måste kommunen också kunna ställa tydliga krav på motprestation menar Henrik Ripa. Han skulle gärna se att Nääs öppnades upp mer och blev mer utåtriktat. Scenen som byggdes – amfiteatern – kunde till exempel ha varit mer i stil med den som skånska Fredriksdalsteatern har.
-Bevarandet har tyvärr blivit överordnat på Nääs, vilket är synd. Ridskoleverksamheten är ett lysande exempel på hur man kan använda Nääs, genom att hyra ut mark och ordna tävlingar. Jag tror faktiskt att en camping skulle kunna bli något fantastiskt där. Ridverksamheten, en camping och en riktig utomhusteater – det är tre saker som jag tror på för Nääs i framtiden.
OM TIDEN HUNNIT ifatt Betty Hammars gamla idé om en camping så att Henrik Ripa får se den bli verklighet, återstår att se.
I och med att August Abrahamsons stiftelse nu har bjudit in Lerums kommunstyrelse och Västra Götalandsregionen att utse egna representanter, både politiker och sakkunniga, till styrelsen, har ett första kliv mot förnyelse tagits. Det är i alla fall ordföranden Göran Bengtssons förhoppning.
Han tror på samverkan kring utvecklingen av Nääs och verksamheterna där.
-Det är ett steg i rätt riktning, så att vi så småningom kan sitta runt samma bord och prata. Då kan vi forma någonting som är bra för både Nääs och Lerums kommun.
Fotnot: Kommunstyrelsen i Lerum utsåg i veckan kommunfullmäktiges ordförande Lennart Wassenius (C) att representera kommunen i stiftelsens styrelse.
TEXT & BILD: GITTAN ÖHMAN
Foto Johan Eklund: privat, foto Hans Hellberg: arkiv
LÄS TIDIGARE ARTIKLAR:
Vad händer med Nääs?
Betty Hammar: ”Jag var bra på att ragga pengar”