Kraftledning förnyas i Lerum och Härryda – skogsägare drabbas

Svenska kraftnät vill förnya och på sikt ersätta en högspänningsledning som löper genom kommunerna.

Foto: Lennart Lauenstein

Skogsägare protesterar mot beslutet och hävdar att projektet gör marken obrukbar.

– De kör över oss skogs och markägare, säger Håkan Karlsson, skogsbrukare i Härryda.
För att trygga elförsörjningen i sydvästra Sverige har Svenska kraftnät fattat beslut om att renovera delar av Harsprångsledningen som löper genom hela landet från Malmö i söder till Lappland i norr. Det rör sig om flera sträckor som ska genomgå omfattande renoveringsarbete för att på sikt också bytas ut mot nya ledningar. En av de berörda är sträckan Horred – Stenkullen som löper mellan Marks kommun via Härryda till Lerum, där ledningarna är närmre 70 år gamla.
De salta havsvindarna har gjort att ledningarna på västkusten slits snabbare än i övriga delar av landet och har nu nått skick där de behöver ersättas för att fortsatt kunna vara funktionsdugliga och leverera enligt kraven för driftsäkerhet, menar Svenska kraftnät.
Markägare på sträckan reagerar då de anser att Svenska kraftnät inte tar markägarnas intressen i anspråk när man breddar den befintliga kraftledningen. På Lantbrukarna riksförbunds (LRF) i Västra Sverige menar man att projektet är problematiskt av flera skäl.
– Några markägare blev förbannade och tyckte att de inte fick reda på någonting. Vi vill ha en helt annan dialog med Svenska kraftnät och med kommunerna. Om man nu efter 70 ska göra en renovering, varför gör man det inte i samverkan med Trafikverket, LRF, Södra skogsägarna och enskilda markägare, säger Birgit Jönsson, verksamhetsutvecklare på LRF Västra Götaland.

ETT 20-TAL MARKÄGARE
 i området hade nyligen möte hos skogsägare Håkan Karlsson i Härryda, där de diskuterade kraftledningen. De menar att skogsbruk inte går att bedriva som ett resultat av ombyggningsarbetet eftersom breddand ledningarna inkräktar det på skogsmarken.
Måste man inte renovera kraftledningar så att de ska fortsätta fungera?
– Jo, och det har vi inget emot. När man gör en renovering som ska hålla i 70 – 100 år att man använder sig av modern teknik och att man i alla fall bitvis anlägger kabel under mark, säger Birgit Jönsson.
Kablar under mark menar LRF både är kostnadseffektivt på lång sikt för staten och samtidigt gynnsamt då det tar så lite yta som möjligt i anspråk. Birgit Jönsson vill att Svenska kraftnät sätter sig ner med samtliga aktörer och se över vilken lösning som innebär minst intrång och hur man kan optimera renoveringen så att det blir bäst för samtliga parter. En som berörs av projektet är Håkan Karlsson, skogsbrukare i Gransjöås, som förvaltar ett område mellan Hällingsjö, Hindås och Stenkullen.
– Vi upplever att de försöker köra över oss, de sitter på kammaren och smider planer för att dra ut på det så länge som möjligt så att vi inte kan komma in med överklaganden. Det finns inga tekniska hinder heller att bygga kabel under mark såvitt jag förstått, säger han.

PÅ SVENSKA KRAFTNÄT
 hävdar man att renoveringsarbetet ligger inom ramen för den befintliga kraftledningen och att breddningen av “ledningsgatan” kommer att bli försumbar. En markbunden lösning skulle enligt Svenska kraftnät kosta fem till sju gånger så mycket som att rusta upp den befintliga ledningen. Kabellösningar i marken har en livslängd på ungefär hälften av luftledningar på stolpe. Joel Nylin är kommunikatör för samtliga förnyelseprojekt i Västsverige.
– Vi har skickat ut information vid flera tillfällen och haft öppna informationsmöten där vi träffat fastighetsägare och intresseföreningar som LRF. Efter sommaren har vår kontaktperson börjat kontakta berörda fastighetsägare för att ha dialog om eventuella stolpplaceringar, säger han.

Från markägarna och LRF anser man att kommunikationen varit dålig, vad säger du om det?
– Vi värdesätter dialogen med fastighetsägare och har informerat i olika skeenden, bland annat genom informationsmöten och via vår kontaktperson.
– Den person som kommer ut och pratar med oss representerar inte Svenska kraftnät. De gömmer sig bakom en jurist. Personen som ska prata med mig hänvisar bara till något annan. Det är så många som är inkopplade i det här och man vet aldrig vem som har ansvaret, kontrar Håkan Nilsson.

ÖVERGÅNGEN MELLAN KABEL
 och luftledning kräver så kallade terminalstationer. Kostnader och markanspråk för terminalstationer är detsamma oavsett längden på kabelsträcka, vilket gör att totalkostnaden för kabelförläggning per kilometer ökar ju kortare sträckan är. Det gör att även partiell kablifiering i princip bara kan motiveras där luftledning inte är genomförbart, menar man på Svenska kraftnät.
Hur långt har man kommit i projektet?
– Kultur och naturinventeringar har gjorts och nu pågår projekteringen där nya stolpplatser ska bestämmas. Byggstarten är planerad till 2023 och vi räknar med att ha ledningen i drift 2025, säger Joel Nylin.
När det kommer till den eventuella förlusten för brukbar mark har Svensk kraftnät skyldighet att ersätta berörda markägare enligt normer från Lantmäteriet. Håkan Karlsson i Gransjöås är dock skeptisk.
– Som markägare så får vi får vi väldigt låg ersättning, det är skandal. Det här med kraftledning är känsliga grejer idag, ytterst handlar det om att regeringen inte vill trampa Svenska kraftnät på tårna. Man måste ha ström i hela samhället och då kör man över markägarna och bygger kraftledningarna så billigt det går, säger han.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Tidigare Historien

Centrumvärdarnas rapport vecka 40 2020

Nästa Berättelse

Nya bostadsprojekt i kommunen – "Det är mycket på gång"

Senaste artiklarna