Efter tio år som en av de två kommundirektörerna i Lerum lämnar Gunnel Lorentzon sin andra hälft. Hon har tillsammans med Håkan Pettersson medverkat till ett helt nytt, men omdiskuterat, sätt att jobba.
Skrivborden står mitt emot varandra i det enkla kontorsrummet för två. Gunnel står ofta och jobbar och Håkan sitter. Fastän de har olika ansvarsområden, så styr de förvaltningen tillsammans. Dagligen har de nytta av varandra som bollplank.
– Alla stora frågor som rör styrning, förändringsarbete, uppföljning, internkontroll tar vi gemensamt. Vi har delat ledarskap! Inte dubbelt ledarskap som sägs när någon vill vara kritisk, påpekar Gunnel.
Hon ser till skillnad från kritikerna bara fördelar med delat ledarskap även ekonomiska.
-I den gamla organisationen fanns 14 förvaltningschefer och nu är vi bara nio. (Dagens sektionschef är likvärdig med förvaltningschefens ansvar och befogenheter. )
TVÅ SER MER ÄN EN
– Är man två tar man itu även med de svårare frågorna och det blir större kraft i utvecklingsarbetet. Förändringsarbete låter positivt, men det finns alltid motstånd mot förändring i en organisation. Två ser mer än en, tillsammans får man större perspektiv. Och så orkar man mer. Man blir också kreativare, säger Gunnel.
Håkan som suttit tyst och lyssnat, inflikar:
– Vi sitter mitt emot varandra och kan stämma av hela tiden, ingen byråkrati som själ tid.
DELAT SYSSLORNA
De har delat upp vardagssysslorna. Håkan har övergripande frågor om ekonomi och Gunnel om personal.
– Vi sitter inte som Knoll och Tott på samma grej. Det vi gör gemensamt är kontakten med kommunstyrelsen och dess presidium samt att vi också går på kommunfullmäktige. I början delade vi upp det mellan oss och gick varannan gång, men att föra över informationen eller bara se besluten blev inte bra. Det är viktigt att höra vad våra politiker säger och vad som debatteras.
INTE KLIPPA BAND
Kommundirektörerna har en slags mellanposition, mellan politiker, kommuninvånare och tjänstmän.
Hur hanteras detta?
– Ledarskap i en offentlig verksamhet är komplex. Vi har en styrelse – kommunstyrelsen – som per definition ska vara oenig, tillskillnad från ett företag där styrelsen ska vara enig. Det kraftfället gör att du får en annan form av ledarskap. Vidare är medborgarna både ägare och kund i verksamheten, säger Gunnel och ger en förklaring till varför hon håller en låg profil och sällan syns i media.
– När vi tillträdde sa vår politiska styrelse att vårt uppdrag inte är att inviga och klippa band, för den arenan vill de själva äga och beträda. Vi har en intern roll som brygga mellan politikerna och verksamheten, säger hon och fortsätter:
– Vi ställer upp i media på sådant vi kan svara på, men vi ställer inte upp och har synpunkter om Lerums kommun.
INTERNA KÄRRIÄRER
Gunnel och Håkan har gjort interna karriärer. De har examen från Förvaltningshögskolan och efter anställning i kommunen har de blivit tillfrågade om allt högre befattningar. Internrekrytering är också något de uppmuntrar.
– Offentliga sektorn har varit dålig på att erbjuda karriärmöjligheter. Privata företag är betydligt bättre. En amerikansk studie visade att företag med internrekrytering är betydligt framgångsrikare än de som inte hade det, säger Gunnel och fortsätter:
– I märkesdrivande företag som McDonalds kan det handla om att forma medarbetare, men inte i en kommun med en sådan bred och komplex verksamhet. Här handlar det om att kunna erbjuda duktiga medarbetare möjligheten att växa.
SVÅR BALANSGÅNG
Före posten som kommundirektör arbetade Gunnel som personalchef och Håkan som ekonomichef.
Vad var den svåraste frågan som personalchef?
– Att möta medarbetare som mår dåligt, vilket man gör som personalchef. En person som mår dåligt ser fler problem än möjligheter, konstaterar hon. Och när Håkan får samma fråga om sitt gamla jobb, funderar han en stund:
-Det är en svår balansgång.

Behovet av resurser är oändlig. Det är svåra avvägningar. Man har stort inflytande i något som egentligen ingen annan kan tränga in i.
PROBLEM LÖSTES
I över elva år har de varit ett radarpar. 2003 blev de testpiloter för delat ledarskap vid den då nybildade enheten Intrasupport – en sammanslagning av ekonomi, administration och personal. Året därpå hamnade de på posten som kommundirektörer.
Upprinnelsen till att Lerums kommun införde delat ledarskap, var problemen vid dåvarande Barn- och ungdomsförvaltningen. Det var hög omsättning av rektorer, hög sjukfrånvaro och missnöje med förskola och skola. Lösningen blev teamledarskap 2002 med positivt resultatet.
-De goda erfarenheterna diskuterades i förvaltningsledning och i politiken. Vi hade unga studenter, trainee, som drev frågan. Politikerna ville ha en öppenhet i Lerum för olika sorter av ledarskap, säger Gunnel.
NYTT IN – GAMMALT UT
Första oktober 2004 tillträdde de två kommundirektörerna och successivt märkte personalen på Bagges Torg fysiskt förändringen bland annat infördes kontorslandskap. Många reagerade på att fräscha möbler kastades ut. Samtidigt infördes den nya lärandeorganisationen, där grundläggande begrepp är att utvecklas och kontinuerligt lära av sina erfarenheter i syfte att på ett bättre sätt lösa sina uppgifter. Den bygger på att man samlas kring visioner och mål.
Det blir startpunkten för en förändringskultur i Lerum. Senare sätter den spår också i den politiska organisationen som går över till mål- och visionstyrning. Facknämnder tas bort och ersätts med visionsnämnder som senare blev fullmäktigeberedningar. (Läs mer om politiska styrningen här: http://www.flodanyheter.se/makten-i-ett-timglas/.)
FOKUS PÅ MÅL
– Vårt uppdrag var att se till att kommunens organisation fick ordentligt fokus på mål och inriktningar. Vi har gått till en fungerande målstyrning, inte bara på papper utan med ett jättegenomslag som engagerar alla chefer. Lerum har idag en modern organisation, hävdar Gunnel och fortsätter:

– När jag kom hit präglades kommunen av ett gammalmodigt synsätt, inte professionellt, litet tyckande hit och dit och ganska stor rädsla för omvärlden. Som om allt var bra som det var. Nästan som att befinna sig innanför ett stängsel där det skulle vara lugnt och fint. Öppenheten var ganska låg och det är ett område jag tycker ökat betydligt under den här perioden.
Ett mål har varit jämställdhetsarbetet inom kommunen.
– Vi har varit lyckligt lottade med politiker som tidigt började jobba med dessa frågor. Henrik Ripa lyfte fram att det var en merit i kommunen att vara föräldraledig. Manliga medarbetare stärktes och vågade vara pappalediga.
MANLIG JARGONG
Gunnel var den första kvinnliga kommundirektören i Lerum, något hon inte alltid tyckt varit en fördel.
– Det är lite svårare att vara kvinna där en manlig norm råder, man döms hårdare. Det finns mycket synpunkter på en kvinna och jag som kvinna måste förhålla mig till.
Håkan instämmer:
– Det har blivit bättre. Men manlig jargong stöder män. Det ses som självklart att en man klarar en ny arbetsuppgift, medan kvinnor är mer kritiska, inte minst till sig själva.
JÄMSTÄLLDA LÖNER
Lerums kommun har satsat på jämställda löner.
-Lerum är en av landets få kommuner som lyckats med detta. Det var ett enormt tufft jobb för personalenheten, för chefer och politiker som följde upp med stenhårda fackliga förhandlingar. Politikerna beslutade under flera år om extra löneanslag för att jämna ut löneskillnaden mellan till exempel de kvinnodominerade yrken som förskollärare och undersköterskor jämfördes med de manligt dominerade teknikerna och ingenjörer, säger Gunnel.

TJÄNSTEMANNASTYRE
Håkan är stolt över styrningen av kommunens verksamhet. Och han tycker den politiska styrningen fungerar. Därför kan han bli ledsen när han hör kritik om tjänstemannastyre i Lerum.
-Vi styr utifrån det politiska uppdraget. Vi har hundratals mål som ska uppfyllas. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen arbetar systematiskt, slår han fast.
Inte heller Gunnel kan förstå att kritiker pratar om tjänstemannastyre, att det skulle finnas en maktkoncentration.
– Vi är starka för att vi är två och kan snabbare genomföra saker. Ett mynt har alltid två sidor. Generellt inom kommunen finns ett stort förtroende för tjänstemännen, som grundlades redan 1983 då politikerna beslutade att ge stor frihet för enhetschefer att forma sin vardag.
HÖG ETIK
De två zoomar in på etik och att kommunen nu blivit mer öppen än tidigare.
– Här finns ingen korruption. Vi är grymt tydliga med att vi inte accepterar osunda bindningar, svågerpolitik eller annat trixande. Men det är klart man kan aldrig veta med 2500 anställda, säger Håkan.
Kommundirektörerna framhåller den etiska fanan; de till och med tackar nej till luncher för att undvika kontakter där de kan misstänkas eller kan komma i beroendeställning.
-Studier pekar på att det är svårare att muta två än en, säger Gunnel.
TEXT & BILD: TITTI THORSELL
FOTNOT: Den typ av ledarskap som finns i Lerums kommun kallas funktionellt delat ledarskap, vilket betyder: gemensamma befogenheter och ansvar för helheten, men arbetsuppgifterna är uppdelade mellan ledarna.
Läs del nummer 2 av intervjun med Kommundirektörerna i Lerum fredagen den 3 oktober.