//

Tjänstemännens attityder måste ändras: Del III

Håkan Pettersson och Gunnel Lorentzon öppnar entren till kommunhuset
Håkan Pettersson och Gunnel Lorentzon öppnar entren till kommunhuset

-Vi är inte nöjda med en del tjänstemäns attityd mot medborgare som ringer hit. Kommundirektören vill se en förändring i hur Lerumsborna bemöts i byggfrågor.
Det riktas stark kritik mot att det inte byggs i Lerum, att det tar allt för lång tid att ta fram detaljplaner och bygglov.
Vad beror detta på?
– Det är en fråga att ställa till kommunstyrelsen eller våra förtroendevalda. Det som byggs är politikernas ställningstagande och mål. Ren politik, svarar Gunnel Lorentzon.
Tycker du att Sektor samhällsbyggnad fungerar bra?
-Jag har stor respekt för kompetenser och ledning. Men vi är inte nöjda med den attityd som en del tjänstemän har till personer som ringer in. Jag och Håkan Pettersson har inte mycket kontakt med medborgarna, men när vi har det möter vi nästan alltid en arg och väldigt frustrerad person. En person som tycker att ingen lyssnar på dem. Att de fått en byråkratisk behandling, blivit hänvisad blankett ett, tre, och så vidare, säger Gunnel.
Hon förklarar att det sedan flera år pågår ett internt arbete för att öka kundfokus och service, men utan större resultat.
– Det måste till en förändring, oftast enkla saker som att säga: jag kommer ut till dig, vi kan sätta oss ned och prata, istället för att skicka en blankett.
Gunnel medger att sektorn har ett stort utvecklingsbehov.
Kommundirektörerna Lorentzon och Pettersson anser att problemet förvärrades inom framförallt Miljö – och byggnadsenheten på grund av att en viss personalkompetens var ytterst eftertraktad, vilket ledde till allt för hög personalomsättning. Men nu har det stabiliserats.
SPRÄCKT BUDGET  
Ett annat exempel när något gick snett i kommunens verksamhet och organisation var ombyggnaden av kommunhuset. Budgeten överskreds mångfaldigt. Affären blev mycket hårt kritiserad i en revisionsrapport. Rapporten måste ha varit så skamlig, menar kritikerna, att den trollades bort från offentlig mangling. FlodaNyheter.se publicerar rapporten här nedan.
-Projektet blev mycket dyrare, på grund av oväntade problem dök upp bland annat asbestsanering samt att värme- och elsystemet behövdes bytas ut, säger Håkan .
Vem var ansvarig?
– På tjänstemannasidan var jag ansvarig för att budgeten skulle hållas. Men budgeten spräcktes, svarar Håkan Pettersson.
Vad blev konsekvensen?
Håkan Pettersson 2
På tjänstemannasidan var jag ansvarig för att budgeten skulle hållas.

-Vi gjorde stora förändringar inom Kommunens verksamhetslokaler (KVL), hela styrningen över projekt och beställningar. Det blev även förändringar personellt och i nya rutiner.
Blev personal uppsagda eller omplacerade på grund av detta?
-Nej, men personer slutade självmant.
MEDARBETARNA SÄGER SITT
Den senaste medarbetarundersökningen i Lerums kommun visar generellt bra resultat, såsom att 90 procent anser att ”mitt arbete känns meningsfullt” och man är överlag positiv till ”styrningen”. Dock fanns två tapp. Det ena är ”förtroendet för kommunledningen” där 38 procent är negativa och 22 procent positiva. Det andra är ”förtroendet för ledningen på min sektor” där 42 var positiva och 26 procent negativa.
-Frågan ”förtroendet för kommunledningen” var felaktigt ställd. Istället för att fråga om förvaltningsledningen blev det en fråga om den politiska ledningen i kommunstyrelsen, säger Gunnel och ger följande förklaring på att så många som 26 procent inte har förtroende för sektorsledningen:
– Siffran är generellt densamma på andra motsvarande arbetsplatser. Förtroendet för sin närmaste chef, den man möter i vardagen är hög, men ju längre bort från chefen desto mindre förtroende. Men det är ingen bortförklaring. Vi tar frågan på största allvar. Det är viktigt att vi jobbar med det på ett djupare plan att förbättra och utveckla, vilket sektorcheferna också gör med personalenheten. Kan vi förbättra och utveckla blir det vår styrka.
VAKANT TJÄNST
Gunnel Lorentzon meddelande efter semestern att hon lämnar posten som kommundirektör. Hon vill ta ett steg åt sidan, landa i något projektarbete, helst med utvecklingsfrågor. Hennes tjänst är nu vakant och Håkan får dela ledarskapet ensamt till dess att utredningen om delat ledarskap är klar.
– Jag hoppas kunna få en extern och opartisk forskare från universitetet som kritiskt granskar resultatet av delat ledarskap i kommunen.
Delat ledarskap är kontroversiellt och har ifrågasatts lokalt.
Oftast är det äldre män som är kritiska till delat ledarskap, säger Gunnel Lorentzon. Foto: Titti Thorsell
Oftast är det äldre män som är kritiska till delat ledarskap, säger Gunnel Lorentzon.

– Oftast är det äldre män som är kritiska. Går man på djupet så framgår att de har en väldigt stark rädsla över att inte vara ensam om att bestämma, att dela bestämmandet med någon annan kan de inte acceptera, säger Gunnel och Håkan avslutar intervjun med följande:
– Om man ser framåt och vill attrahera den nya generationen att jobba i en kommun, så vill de inte ha en-ledarskap. De vill inte vara biträdande eller ställföreträdande till någon chef. De föredrar teamledarskap. Den senaste managementtrenden är nätledarskap.
TEXT & BILD: TITTI THORSELL
FOTNOT: Den typ av ledarskap som finns i Lerums kommun kallas funktionellt delat ledarskap, vilket betyder: gemensamma befogenheter och ansvar för helheten, men arbetsuppgifterna är uppdelade mellan ledarna.
KLICKA HÄR OCH LÄS GRANSKNING AV KOMMUNHUSETS OMBYGGNAD

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Standard miniatyr
Tidigare Historien

Lilla Ön sätter fart på Floda

Standard miniatyr
Nästa Berättelse

Uppskjuten förhandling

Senaste artiklarna

Bästa skolkommun

Lärarförbundets ranking Lerums kommun ligger på 251:a plats bland landets 290 kommuner i 2021