Varför byggs det så lite? Varför tar allt så lång tid? Kommunens planarbete, alla överklagande och… Ja, så brukar det låta.
Men med Nya Hovås var processen både kortare och bättre. Det visade Jacob Torell, VD för Next Step Group vid ett välbesökt frukostmöte arrangerat av Floda Företagarförening tillsammans med kommunen under rubriken ”hur man kan utveckla små torg till livskraftiga handelscentra”.
Nu växer Nya Hovås fram, ett område som ligger vid Brottkärrsmotet. Det blir en stadsdel som får småstadens karaktär, storstadens influenser och landsbygdens kvaliteter.
I stadsdelen ska nu uppföras 1300 lägenheter som integreras med ett 30-tal nya butiker och cirka 600 arbetsplatser. Från en idéskiss 2010 till att man 2014 satte spaden i jorden tog det lite över fyra år. Att det gått så snabbt beror på ett nytt koncept att arbeta med fastighetsprojekt, som innebar samverkan mellan stadsbyggnadskontoret och exploatören samt en mycket omfattande dialog med alla berörda.

-Södra Brottkärr tog 45 år från ide till genomförande. En extrem lång process kantad av bakslag och överklagande. Där byggdes 300 bostäder och det efter flera hundra överklagande. I detta projekt på 1300 bostäder har stadsbyggnadskontoret bara fått tre överklagande, säger Jacob Torell.
Hur skapas ett småskaligt inbjudande handelscentrum som kan konkurrera med Frölunda Torg och Kungsmässan som bara ligger någon mil bort?
-Hela idén är att vi inte hade en bestämd vision klar, utan bara en skiss och en öppen relation som upplevdes påverkbar och flexibel, säger Jacob och berättar att när de kom till stadsbyggnadskontoret vid Göteborgs kommun så tog tjänstemännen initiativet till dialogarbetet, en slags workshop. Ett dialogarbete som exploatören hakade på och utvecklade kraftfullt. Redan från starten kunde grannar, politiker, näringsidkare och andra delta i en öppen dialog vid möten, öppet hus och i sociala medier. Man hade en projektlokal i området som var bemannad dagtid, arrangerade öppet hus varje vecka, kontinuerliga gruppträffar med mera.
Kommunikation och information var central, men man uteslöt säljande reklam.
Småskalig upplevelse
– Vi har träffat 3000 människor och fått in 8000 idéer för området och de nya bostäderna, säger Jacob som många gånger under sitt anförande betonade betydelsen av dialogen.
Det var genom dialogen om trafik, cykelbanor, antal våningar, grönområden, butiksutbud med mera man fann lösningar. Känslan för området var viktigt. Nya Hovås skulle vara som ”Linnégatan på landet”, ett levande närcentrum med handel.
Det gjordes undersökningar och studier om allt från målgrupper och köpkraft till kapacitet på genomfartsleder. Om husen har tre eller åtta våningar spelar egentligen inte så stor roll i upplevelsen av småskaligheten. Spelar roll gör däremot utformning och placering av byggnaderna för att ge känsla av småskalighet. Till exempel varierar man takutformning och fasadmaterial ett flertal gånger per kvarter beroende på vilket stråk – gata eller innergård det gäller.

En viktig del för exploatören var möjligheten till 3d fastighetsbildning. Next Step Group äger alla kommersiella fastigheter. Man har sålt samtliga bostadsbyggrätter, men har option på att köpa tillbaka butiksytorna som finns i fastigheterna. Detta för att kunna ha den övergripande kontrollen av butiksmix och affärskoncept, allt för att kunna utveckla det kommersiella som utöver handel innehåller kontor och skola.
Medborgardialog
Mycket av det som Jacob beskriver om samverkan och medborgardialog, påminner om det pågående arbetet i Floda med Cultural Planning. Fastighetsägare Jonas Brandström, nyligen hemkommen från Bryssel i just detta ärende, passade på att beskriva Flodas identitet eller rättare sagt ”Flodas löfte mot världen”, som bland annat är ”Platsen för dig som värdesätter det uthålliga och nära, som uppskattar driftighet och engagemang…”
TEXT & BILD: TITTI THORSELL