Floda Nova hotas av räntechock på sina kommunala lån
Sedan 2004 har Novahallen funnits i Floda. Då bildades Floda Nova Sportcenter AB för att kunna bygga hallen. Bolaget ägs av ett antal idéella föreningar – föreningen Floda Nova, Montessoriskolan Floda Säteri, Equmeniakyrkan i Floda, Öijared golf och Floda Innebandyklubb.

Verksamheten växte ur sina lokaler och 2019 togs beslut om att bygga en hall till – Nya Novahallen. I samband med det bildades ett nytt bolag – Nya Novahallen AB – som till 91% ägs av Floda Nova Sportcenter AB (dvs. de idéella föreningarna) och till 9 % av Lerums kommun.

I Nya Novahallen bedrivs en omfattande och bred idrottsverksamhet. Verksamheten fyller en viktig funktion när det gäller att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, något som framhålls som en av de mest framgångsrika faktorerna, vid sidan av skolan, för att ge barn och unga alternativ till att ledas in i kriminalitet och missbruk.

Kommunen lånade ut pengar
För att möjliggöra byggandet av den nya hallen lånade kommunen ut pengar till vad som får betecknas som låg ränta – stibor + 1%. I dagsläget innebär det en ränta på ca 3,7 %. Jag minns hur Roland Bengtsson, eldsjälen bakom och ordförande i Floda Nova, vid valdebatten på Garveriet hösten 2014, stolt redovisade att det tidigare lånet från kommunen betalats tillbaka. Samtidigt tog han upp behovet av en ny hall och han fick moderaternas företrädare Henrik Ripa att utlova ett fortsatt stöd.

Unikt exempel
Floda Nova är ett unikt exempel på samverkan mellan kommun och föreningsliv. Genom kommuninvånarna/föreningsmedlemmarna har man lyckats bygga och driva idrottshallar till mycket låg kostnad. En verksamhet som kommunen stolt borde visa upp för omvärlden.

Räntechock
Kommunstyrelsen arbetsutskott behandlade vid sitt senaste sammanträde ett förslag om nya räntesatser för lånen till Nya Novahallen AB, med motivering att en låg ränta skulle kunna vara otillåtet statsstöd. Förslaget innebär att räntan höjs från dagens 3,7% till 12%. I pengar räknat innebär höjningen att istället för nuvarande 806 000 kronor per år ska företaget betala 2 616 000 kronor per år.  En höjning av räntekostnaderna med 224 %.

Vad är statsstöd?
Kommunen hävdar att den hittillsvarande räntan inte är marknadsmässig och att den därför är ett så kallat otillåtet statsstöd. Vad betyder det?
”Statsstöd är när det offentliga, såsom staten, kommuner eller regioner stödjer en viss verksamhet med offentliga medel på ett sätt som ger mottagaren en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Det finns EU-regler för detta och det krävs normalt sett godkännande från EU-kommissionen innan stöd får lämnas för att undvika snedvridning av konkurrensen på EU:s inre marknad.” Källa regeringskansliet.

För att den nuvarande räntan ska räknas som statsstöd ska fyra kriterier vara uppfyllda;
1.  stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion
2.  stödet finansieras genom offentliga medel
3. stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
4. stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

De två första kriterierna är uppfyllda. Det tredje kriteriet är inte uppfyllt. Eventuellt räntestöd snedvrider inte konkurrensen eftersom det inte finns några konkurrenter. Det fjärde kriteriet – att stödet påverkar handeln mellan EUs medlemsstater är definitivt inte uppfyllt. Åtgärden, dvs. stödet, måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen inom EU och på handeln mellan medlemsstaterna.
Eftersom bara två av de fyra kriterierna är uppfyllda så är det, enligt min bedömning, inte fråga om statsstöd. När det gäller Nya Novahallen måste man starkt ifrågasätta om stödet snedvrider, eller hotar att snedvrida, konkurrensen eller påverkar handeln mellan Eu:s medlemsstater.

Om vi ändå säger att det är fråga om statsstöd
Kommunen har i så fall möjlighet att ge statsstöd genom att få det godkänt av EU-kommissionen. Kommunen ska i så fall göra en anmälan till Näringslivsdepartementet för att därefter få den godkänd av EU-kommissionen. Har kommunen gjort en sådan anmälan? Fick kommunen i så fall avslag på sin begäran?

Går det att tillämpa gruppundantagsförordningen?
I förvaltningen tjänsteskrivelse nämns ingenting om möjligheten att tillämpa ”Den allmänna gruppundantagsförordningen”. Den skulle kunna tillämpas i det här fallet eftersom förordningens artikel 55 säger att stöd till anläggningar för idrottsverksamhet och rekreation kan undantas. Om förordningen kan tillämpas behövs inte något godkännande av EU-kommissionen. I tjänsteskrivelsen redovisas ingenting om att man prövat om det skulle gå  att tillämpa  gruppundantagsförordningen, och om man gjort det, på vilka grunder man har  kommit fram till att den inte kan tillämpas.

Är det en tjänst av allmänt intresse?
Slutligen diskuteras inte i tjänsteskrivelsen om Nya Novahallens verksamhet är en tjänst av allmänt intresse, som inte tillgodoses av marknaden. Om så är fallet är inte reglerna om statsstöd tillämpliga.

Kommunala bolag
Även kommunala bolag omfattas av reglerna om statsstöd. Kommanditbolaget Hedehem, som är helägt av kommunen, äger några förskolor och äldreboenden och har lån hos kommunen på 216 miljoner kronor till låg ränta. Är det också ett otillåtet statsstöd?

Fortsatt stöd
Det jag saknar i tjänsteskrivelsen är att ingenting sägs om vad förvaltningen gjort för att undersöka möjligheterna att tillämpa de regler som medger att man skulle kunna fortsätta att stödja Nya Novahallens verksamhet på samma sätt som man gjort sedan 2019. Har förvaltningen rådgjort med Klimat- och näringslivsdepartementet och med Tillväxtverket? Och om kommunen håller fast vid att stödet är otillåtet så ska man enligt reglerna återkräva det som man hittills under flera år felaktigt betalat ut.  Preskriptionstiden är tio år.

Text: Lennart Lauenstein