Efterfrågan var mycket mindre än de trott. Och kommunens planer blev alltför visionära. Därför hoppade de stora byggbolagen av från Gråbo centrum.
Det är något sorgligt över Gråbo Centrum. Alldeles bakom de låga längorna med begränsad närservice finns ringen av vita storsäckar. I säckarna finns blandade växter från en lokal markentreprenör.
I gruset i den obegripliga stenlabyrinten i ringens mitt växer ogräset. Bredvid står klotterplanket med sitt glada rosa spöke.
Det är inte vackert. För en tillfällig besökare framstår det bara som märkligt.
Sedan är det den stora tomma platta grusade ödetomten upp till den nya fina skolan.
Sedan Hjällsnässkolan bränts ned 2007 har tre nya skolor byggts i Gråbo. De har plats för flera hundra elever till. Men underlaget saknas.
SPADEN DRÖJDE
Här skulle det nya Gråbo centrum växa upp där barnfamiljerna skulle flytta in. ”Sveriges första hållbara tätort”, enligt kommunens vision om att bli Sveriges ledande miljökommun 2025.
Bara formalia återstod innan spaden skulle sättas i marken. Men det kommer att dröja.
– Marknadsvärdena utvecklades inte som vi trodde. Det gick snarare åt andra hållet, säger Pehr-Olof Olofsson, Peabs regionchef för bostäder.
Han förklarar varför byggkoncernen i våras hoppade av Lerum kommuns stolta pilotprojekt som skulle ta centrumutveckling till nya höjder.
Bostadspriserna skulle bli för höga jämfört med vad köparna skulle kunna tänka sig att betala.
Ur kommunens synvinkel krävde bostadsföretagen för höga vinstmarginaler.
– Lägger du på 20 procent på marginalen, då är det ju något som invånarna skall betala i högre hyror hela tiden. Det drabbar våra invånare, säger kommunstyrelsens ordförande Henrik Ripa (M).
ORGIE I ORD
Gråbo skulle annars blivit kvittot på att Lerum äntligen tagit sig samman och lyckas bygga nya bostäder och utveckla sina tätorter. Gråbo skulle bli en förebild med verklig medborgardialog som ledstjärna.
Visionen om det nya tätare och blomstrande Gråbo har odlats mer än åtta år. Startskottet gick i april 2006. Det har varit allt från en visionär förstudie, beställd av den högprofilerade tankesmedjan Tällberg Foundation, till utredningar gjorda av arkitekturstudenter på Chalmers, markanvisningstävlingar och workshops med lokala ”medskapandegrupper”.
I Lerums kommuns Vision 2025 är pilotprojektet Gråbo en omfattande del. Det är som en orgie i stora ord om medborgarinflytande och hållbarhet.
INTE GRATIS
Massor med timmar är nedplöjda i planarbetet för centrumutvecklingen. Både från kommunens tjänstemän och från de inblandade företagen.
Även byggarna Peab och NCC som lämnade projektet i våras har lagt ned stora resurser. Ändå valde de att kliva av strax innan detaljplanen skulle klubbas.
– Det är inte gratis att hoppa av. Det är det sista man gör. Vi har ju levt med det här ett par år, säger Pehr-Olof Olofsson på Peab.
Förutsättningarna ser ju annars inte dåliga ut. Från Gråbo tar det en dryg halvtimme med bussen till Nils Ericssonplatsen och Göteborgs Central. På morgonen går bussen var tionde minut.
BEFOLKNINGSTREND
Ortens naturvärden är höga, och stadsnära landsbygd är en av de starkaste befolkningstrenderna. Samtidigt är trycket på bostäder enormt i Göteborgsregionen.
Ändå lyckades inte de stora bostadsbyggarna räkna hem projektet, som i sin första etapp skulle ge 200 bostäder, butiker, parker och en mer levande och tryggare miljö.
Men dålig prisutveckling är bara den ena orsaken till att byggjättarna inte tyckte att de kunde få lönsamhet här. Det andra skälet är alltför välbekant för Lerums kommun. Det handlar om motstridiga intressen och ambitioner utan verklighetsförankring.
Det var inget fel på samtalsklimatet, tycker Pehr-Olof Olofsson.
– Men det fanns ambitioner för projektet som vi inte skulle klara av, med den betalningsvilja som finns för bostäder i Gråbo. Vi försökte hitta lösningar på det, men vi såg att vi inte skulle bli överens med kommunen.
Ett exempel var kommunens önskemål om att bottenvåningarna på bostadshusen skulle rymma butikslokaler. Gråbo är för litet för att bära mer handel i nya dyra lokaler, konstaterade byggarna helt krasst.
– Vi gjorde försök att visa hur vi skulle kunna komma till rätt prisnivå. Men då stämde det inte med kommunens ambitioner, att förstärka orten med butiker och annat. När man blandar sådant i samma hus drar det kostnader som det saknas tillräcklig betalningsvilja för.
STÄLLER KRAV
Henrik Ripa bekräftar att Lerums kommun hade höga och lite mer kostsamma ambitioner:
– Vi ställer höga miljökrav när det gäller energieffektivitet. Det gör att kostnaden för att bygga i Lerums kommun är någon högre än i andra kommuner. En kommun måste kunna gå före och bygga med kvalitet, säger han.
Kvar i projektet är den lokala byggfirman Rydlers på en mindre del av planområdet.
Kommunen letar nya exploatörer för att förverkliga ambitionerna på resten av detaljplanen.
Kanske kommer man att hitta företag med lägre vinstkrav, större riskbenägenhet eller mer kreativitet i lösningarna.
Eller också kommer ogräset att fortsätta växa i stenlabyrinten bredvid klotterplanket – och skollokalerna eka tomma.
TEXT&BILD: KENNY GENBORG






Efter att ha läst artikeln inser jag att kommunen nu inte bara gömt undan den rapport man köpte av Tyréns 2008, man verkar dessutom ha glömt vad som står i den.
Den gången handlade det om hur mycket marknadsunderlaget skulle öka i Lerums centrum i fall man byggde 250 lägenheter. Tyréns konstaterade att det skulle ge en ytterligare potential för 87 kvm dagligvaruhandel och ännu mindre för sällanköpsvaror. Slutsatsen var att nya bostäder stärker marknadsunderlaget i mycket liten omfattning.
Jag gissar att detta i än högre grad gäller i Gråbo. Inte konstigt i så fall att byggarna inte ser någon möjlighet att hitta butiker som ser en möjlighet att etablera sig i den omfattning som kommunen tydligen tänkt sig.
Att man håller sig till de fastlagda miljökraven är precis som det ska vara. Man måste kunna lita på att de beslut som kommunen tar faktiskt efterlevs av kommunen själv. Risken att det kan leda till att det finns, i det här fallet, byggare som anser att lönsamheten blir för låg är ju sådant som man rimligen haft med i underlaget när kraven bestämdes.
Vad man kan fråga sig är dock varför det ställs högre krav på byggarna i Gråbo än i Lerums centrum. När det gäller Konsumtomten har kommunen struntat i sina egna krav trots påpekanden från den egna miljöenheten.