GRÅBO Vägarna in till Gråbo ska bli mer välkomnande och enhetliga.
Entréerna ska spegla ortens gemensamma ambition – att bli Sveriges första hållbara tätort.
Medskapandegruppen i Gråbo fick i höstas sin handlingsplan godkänd av kommunstyrelsen i Lerum. Föreningen beviljades också medel till genomförande av planen: 400 000 kronor under 2016 samt 350 000 kronor under 2017.
Öronmärkta
– Pengarna är öronmärkta. Trehundra av de fyrahundra tusen ska gå till projektlederi och resten till att stötta aktiviteter, säger Hans Hellberg som är företagare, gråbobo och aktiv i flera föreningar, bland annat Medskapandegruppen i Gråbo.
En punkt på handlingsplanen är att ta fram ett program för hur Gråbos entréer ska utformas. De ska synliggöra Gråbo som en hållbar tätort. Hans Hellberg sammankallar den arbetsgrupp som nyligen utsetts för att genomföra projektet. Nu söker gruppen en processledare på deltid.
– Det finns massor av tankar och idéer om det här och dem ska vi fånga upp, säger Hans Hellberg.
Enhetligt
Hans Hellberg påpekar att det inte handlar om portaler, typ skyltar som säger ”välkommen till Gråbo”.
– Nej, det här gäller hela entréerna, och genomfartslederna. Vad möter dig från det att du närmar dig ett samhälle tills att du är i dess centrum? Intrycket bör vara enhetligt och spegla den ort vi vill bygga här.
Tänker till
De vanligaste sätten att närma sig Gråbo – såvida man inte flyger eller simmar – är via väg 190 (från Sollebrunn eller från Göteborg) och via Gråbovägen från Stenkullen.
– Det är inte välkomnande. Tänk om grusgropen vid 190:an var en levande aktivitetspark istället? Eller om man flyttade på kraftledningarna vid Gråbovägen, vad händer då? Det är sådant vi bland annat ska fundera på, säger Hellberg.
Växande ort
Gråbo står inför en stor omvandling när det snart ska byggas 200 nya bostäder kring torget. Samhället kommer att växa.
Hans Hellberg menar att det är viktigt att de olika aktörerna samarbetar för att skapa en fungerande och attraktiv helhet.
– Mycket av Gråbo, och Lerums kommun, är väldigt utbrett och spretigt.
Men samhällen måste byggas långsiktigt, det är viktigt att tänka till innan man förändrar menar Hellberg.
Medborgarinflytande – en del av visionen
Att en kommun ger en förening som Medskapandegruppen i uppdrag att ta fram ett förslag som ska presenteras för kommunstyrelsen tror han är ganska ovanligt.
–Men i Vision 2025 ingår att skapa mer medborgarinflytande för ett hållbart samhälle, och Medskapandegruppen är en del i det.
Innan gruppen bildades fanns i Gråbo en ganska avog inställning till kommunen och tjänstemännen menar Hans Hellberg. Företagare, boende och föreningar kände sig åsidosatta och osedda av de som arbetade i kommunhuset på Bagges Torg. Många upplevde att allt i kommunen koncentrerades på centralorten, alltså Lerum.
Men tongångarna har förändrats.
– Vi vill ju öppna upp, inte bara gnälla. Kommunikationen är mycket bättre nu, inte minst tack vare Christian Mattson och hans sätt att arbeta med Pilot Gråbo, säger Hans Hellberg.
Läs intervju med Christian Mattson här nedan.
TEXT & BILD: GITTAN ÖHMAN
gittan.ohman@flodanyheter.se
Processledare sökes! LÄS MER: Lerums Kommun och Medskapandegruppen i Gråbo söker processledare
FÖRDJUPNING – LÄS MER OM STADSENTRÈER OCH DERAS BETYDELSE:
Uppsatsen är ett kandidatarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för stad och land i Uppsala:
Johan Aronsson: Vägen till en attraktiv stadsentré  .pdf

”Det svåraste är uthålligheten”

Christian Mattson har arbetat med Pilot Gråbo i fem år.
En av hans huvuduppgifter efter att Lerums kommun tog beslut om Vision 2025, var att praktiskt arbeta för att implementera visionen i hela kommunen.
– En vision är ju en bild, en strävan som ska genomsyra allt arbete. Inte något man arbetar med lite då och då.
För detta krävs en strategi – även om Christian Mattson ogärna vill titulera sig ”strateg”.
– Men visst, för att nå ett långsiktigt mål krävs en strategi, en struktur, säger han.
Den största utmaningen när man arbetar med långsiktiga mål är uthålligheten.
– I perioder ser det ut som om det inte händer någonting, då gäller det att hålla glöden vid liv. Och ibland kanske folk tänker ”vad han tjatar om Gråbo hela tiden”.
Engagemang
När kommunstyrelsen startade Pilot Gråbo slog man fast tre saker som var speciellt betydelsefulla. Det första var att arbetet skulle få ta tid, det andra att Gråbos sociala dimension var intressant och det tredje var att man inte skulle skapa genom kommunala beslut – människorna på orten skulle vara engagerade och delaktiga.
”Intressant social dimension”
Gråbo hade brottats med sociala problem i samhället under flera år, problem som kulminerade då Hjällsnässkolan brann ned 2007.
– Att politiken sedan orkade och förmådde peka ut Gråbo som pilotort är anmärkningsvärt. Man gjorde verkligen en kraftsamling efter att skolan brunnit, säger Christian Mattson.
De tre nya skolorna som byggdes var en stark satsning från politiken menar han.
Den sociala situationen har nu vänt.
– Gråbo har inte värre problem än andra kommundelar numera.
Men det beror inte på att man har gentrifierat* området och därmed skyfflat problemen någon annanstans.
Inte bara för välbeställda
– Vi har tvärtom fått kritik för att Gråbo inte blir tillräckligt ”grönt”, säger Mattson.
Att skapa ett nybyggt område med full poäng i klimatsmarthet och ekologi i Gråbo finns det helt enkelt inte markekonomi för. Ett nybyggt, perfekt ekosamhälle är inte heller tanken bakom projektet.
Christian Mattson säger att det handlar om att bygga efterfrågan av en hållbar livsstil i vardagslivet, för vanliga människor – att resa, umgås, handla, sopsortera hållbart.
– Medborgarna måste med, det är utgångspunkten. 
Eko-nomi
Vi pratar lite om klasskillnader. Vilka som handlar ekologiskt och kör Tesla, om hur det ser ut i många butiker där man möts av lådor med stora chokladkakor för tio kronor styck medan en ynka paprika längre in i butiken kostar det dubbla, utan att ens vara kravmärkt.
– Näringslivets drivkraft är ju affärsutveckling, så måste det vara. Men tänk att få med näringslivet i hållbar utveckling, då jädrar kan det hända grejer, säger Christian Mattson entusiastiskt.
Ekoturism
Ryktet om Pilot Gråbo har spritt sig till både Aten, Manchester och Tokyo (tack vare att en av lärarna från Chalmersprojektet i sitt doktorsarbete har berättat om Gråbo). Pedagogiken på de tre nya skolorna låter också tala om sig.
Men en anstormning av ”ekoturister” lär dröja. Få skulle åka till Gråbo bara för att gå Lilla Gråborundan, köpa ekologiska morötter och titta på hållbara skolor.
– Jag förstår att det kan verka lite skrattretande att tala om ekoturism till Gråbo idag, säger Christian Mattson.
– Men det är en långsiktig satsning. Projektet kommer ur målsättningen att Gråbo ska bli Sveriges första hållbara tätort. Och när vi närmar oss det målet kommer folk vilja besöka Gråbo. Detta sker redan idag beträffande skolorna som har massor av studiebesök.
En grundsten för att invånarna själva ska kunna känna stolthet över sin ort är att känna dess historia, och det är där historierundorna kommer in.
För tio år sedan var det många som ville att Gråbo skulle byta namn. Har man släppt den tanken?
– Att byta namn är bara dumt. Bättre att ändra karaktär på innehållet, tycker jag personligen.
Nytt grepp
Medskapandegruppens uppdrag att ta fram förslag till nya entréer är ett nytt grepp. Vanligtvis är det kommunens tjänstemän som har ansvaret för sådana uppgifter.
­– Det är ett förtroende, men samtidigt krävande. Det räcker ju inte att tre företagare säger vad de tycker utan man måste få fram ett bredare underlag. Det ska vara en demokratisk process, säger Christian Mattson.
En annan punkt i gruppens handlingsplan lyfter han också fram som unik, och det är frivilligverksamhetens utveckling.
– Båda uppdragen är en utmaning för medskaparprocessen och det blir spännande att se vad det blir.
Efterträdare
Christian Mattson är 64 år och ska snart gå i pension. Hans engagemang i pilot Gråbo kommer säkert inte att upphöra från en dag till en annan. Men redan nu har han en efterträdare i Andreas Benkel på Lerums kommun, som tar över stafettpinnen för Pilot Gråbo.
TEXT & BILD: GITTAN ÖHMAN
gittan.ohman@flodanyheter.se
*Gentrifiering är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område. Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.
Motsatsen till gentrifiering kallas för filtrering, som är en social statussänkning av ett bostadsområde, där inflyttande individer har en svagare socioekonomisk profil än de som flyttar därifrån. [källa: Wikipedia]