De tuffaste kritikerna tycker att Ripa flaxar mer än han fixar. Floda Nyheter tittar tillbaka på åtta minnesvärda blåsväder från kommunalrådets långa tid vid makten.
De mjuka frågorna dominerar när Henrik Ripa själv får lyfta fram de politiska avtryck han är mest stolt över. (Se spalten här intill)
Först av allt nämner han arbetet mot mobbning, sedan den kommunala ekonomin.
Själv är han mest missnöjd med vad det blivit av alla planer på centrumutveckling. Men det har blåst hårt kring Henrik Ripa i många frågor, sedan han 1998 första gången kom till makten.

LOGGAN
Kommunloggan ser ut som en märkligt gles trasa. Både besökare och invånare möts av påståendet att Lerum är mer än de tror. Hur det hänger ihop med trasan, och hur Lerum kan känna till nivån på allas lokalkännedom, är svårt att förstå.
Kritiken mot den nya loggan lär Henrik Ripa få leva med. Det är ingen stor fråga. Men den får ändå, i all sin gleshet, räknas som ett av de lite tyngre avtryck han satt under sina år som Lerums starke man.
– Det är bra med en logga som väcker känslor, säger Henrik Ripa och förklarar än en gång att symbolen är en väv av verksamheter och kommundelar som håller ihop och stöttar varandra.
BOSTADSFRÅGAN
Ripa återkommer själv ofta till besvikelse över att mer inte blivit gjort. Särskilt när det gäller bostadsbyggandet. Lerum har haft dålig tillväxt. Det har gått ut över skattekraften och den kommunala ekonomin när befolkningen åldrats.
När Henrik Ripa kom till makten 1998 hade Lerum 35 000 invånare. Sexton år senare kan han räkna in i snitt 269 nya per år.
Mitt i en av Sveriges mest expansiva regioner är det anmärkningsvärt lite, och det är långt under målet på en årlig ökning på en procent.
Tittar man på skillnaden mellan inflyttning och utflyttning är en jämförbar kommun som Härryda överlägsen.
Men i Västra Götalandsregionens helt färska befolkningsprognos fram till 2025 ser det ändå inte så illa ut för Lerum. Kommunen väntas växa med elva procent fler invånare. Av Göteborgsregionens tretton kommuner är det bara Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille som väntas växa mer.
Bristen på bostäder är det största hindret. Under åren 2008 till 2013 byggde Lerum i snitt 2,4 nya lägenheter och småhus per 1 000 invånare. Jämför det med Kungsbackas produktion av 4,5 bostäder per 1 000 invånare. (Källa: Arena för tillväxt)
CENTRUMUTVECKLINGEN
Ripa har drivit på hårt för utveckling av centrum i Lerum, Floda och Gråbo. Men resultatet har låtit vänta på sig, bland annat som en konsekvens av motstridiga lokala viljor.
I våras kom ett bakslag i Gråbo där byggjättarna Peab och NCC drog sig ur efter flera års arbete. Motivet var att bostadsmarknaden är för svag i området, och kommunens ambitioner för höga.
Men dödläget i Lerums centrum är värre. När Henrik Ripa bytte jobb till riksdagsledamot sa han i en intervju med Lerums Tidning att det som han var mest missnöjd med under sina år som kommunstyrelsens ordförande var att man inte kommit till skott med Lerums centrum.
Trots att planering och debatt redan då pågått i tio år.
Nu säger han ungefär samma sak när FlodaNyheter.se intervjuar honom fyra år senare. Byggandet är ett misslyckande.
För Ripa var en ny avfart från motorvägen helt avgörande för om resten av planerna för Lerums centrum skulle kunna genomföras.
Motorvägsmotet och bron över Säveån var vallöften från Ripa redan 2006. Nu finns ett fullmäktigebeslut om avfarten genomdrivet av M tillsammans med KD, men det är långt kvar innan den ligger i budget.
Dödläget är inte brutet. Beslutet om ett nytt resecentrum är ett av två undantag. Det andra är beslutet om höghuset på Konsumtomten efter det stora politiska bråket i höstas. Spaden är dock ännu inte satt i marken.
DEBATTEKNIKEN
Själva debatten om utvecklingstakten förknippas också med Henrik Ripa. Han har gång på gång hamnat i diskussion med både medborgare och politiska motståndare om hur mycket samförstånd och medborgarinflytande som är rimligt.
Han ser sig själv som lyhörd för andras förslag och kompromissvillig. Men han uttrycker sig ofta på ett sätt som tyder på frustration över att han inte kan bestämma själv:
”Vi har allt för mycket försökt hitta lösningar som alla kan ställa upp på. Vad vi borde gjort är att snabbare satt ned foten när vi inte varit överens”, skrev han i ett debattinlägg i FlodaNyheter.se i juli i år.
I vår intervju inför valet utvecklar han detta:
– Jag har haft en övertro på att kunna komma överens med alla partier, och underskattat kraften i populism. Vi har alldeles för länge försökt få med alla på tåget.
JÄRNVÄGEN
Dragningen av en utbyggd Västra Stambanan har blivit Henrik Ripas stora profilfråga. Bland det första Henrik Ripa gjorde som färsk riksdagsledamot oktober 2010 var att motionera om ytterligare två spår genom Lerums kommun. Behovet var uppenbart sedan länge. Både gods- och persontrafik måste få högre kapacitet.
Men då hade han själv bromsat den utvecklingen under flera år.
Vi talar inte om vilken järnväg som helst. Det här är pulsådern mellan hamnen i Göteborg och huvudstaden Stockholm. Mellan Göteborg och Alingsås går 240 tåg per dygn.
Dåvarande Banverket, numera Trafikverket, har ända sedan slutet på 1990-talet velat bygga ut stambanan till fyra spår. Det är investeringar i infrastruktur som de flesta andra kommuner bara kan drömma om, och som hela Göteborgsregionen ropar efter.
Ripa drog dock i bromsen för hela projektet.
Han vägrade acceptera förslaget om utbyggnad längs befintliga spår genom kommunen, och drev i stället att två nya spår skall byggas i tunnlar norr om Aspen.
Lerum stod helt isolerat i frågan, alla andra kommuner i Västra Götaland ville se en utbyggnad i befintliga spår så snabbt som möjligt.
För Henrik Ripa är detta en miljöfråga av högsta vikt. Men inte ens i miljövårdskretsar togs agerandet väl emot.
Partikamrater i grannkommuner, som Partille och Göteborg, och på regeringsnivå, rasade. De såg en tjurskallig kommunpolitiker som stoppade en hel järnväg av största regionala och nationella intresse.
Spåren finns nu inte med i Trafikverkets planering fram till 2025, och enas Göteborgsregionens politiker inte om dragningen lär det inte bli något.
OMBYGGNADEN AV KOMMUNHUSET
Första etappen stod klart 2006. Budgeten låg på 13 miljoner. Men projektet fördyrades i flera steg, först till 24 sedan 37 miljoner kronor. Hela projektet fick svidande kritik från kommunrevision för bristande rutiner och slarv. Politiker och tjänstemän hade inte haft koll på läget, dokumentation saknades för allt från vem som beställt uppdragen till vad som egentligen utförts, enligt revisorerna.
Ripa försvarade sig på presskonferensen med att ombyggnaden kunde ha blivit ännu dyrare, om man gjort som revisorerna föreslog – en eller flera upphandlingar (Källa: Lerums Tidning).
ORGANISATIONEN
Direkt efter årsskiftet 2007 trädde den nya kommunala organisationen i kraft. De gamla facknämnderna förvandlades till visionsnämnder. Makten över alla kommunala verksamheter flyttades ett steg högre upp, direkt till kommunstyrelsens bord.
En av fördelarna, enligt Henrik Ripas uttalanden då, var att nämndpolitikerna nu skulle få mer tid över att röra sig ute bland medborgarna och föra dialog.
Kritikerna såg en farlig maktkoncentration, samtidigt som kommunens tjänstemän i praktiken fick utrymme för att ta sig större mandat.
Efter något år fick Henrik Ripas partikamrat Niklas Ankarhem nog och berättade hur han upplevde att systemet fungerade: ”Vi har inte diskuterat en enda vettig fråga. Allt vi har gjort är att prata om vad vi ska göra.” (Källa: Lerums Tidning):
Centerpartisten Lennart Wassenius, med många år som kommunpolitiker bakom sig, är också hård i omdömet.
– Det finns plus och minus med Ripa, säger han till FlodaNyheter.se. Järnvägsfrågan skötte han bra, men han är pappa till den politiska organisationen. Den har skapat en oerhörd maktkoncentration till två kommunalråd och två kommundirektörer. Det fungerar inte bra med kommunstyrelsen som en enda driftsnämnd.
Henrik Ripa är dock nöjd med reformen. Den är bra både för demokratin och byråkratin tycker han.
– Nu börjar de hitta sina former. Från början var det lite trevande. Men nu levererar de dokument som styr.
AVLOPPSTUNNELN
Den åtta kilometer långa tunneln som ansluter Lerums avlopp till Gryaabs anläggning på Hisingen riskerar att bli en ekonomisk gökunge för kommunen.
FlodaNyheter.se har tidigare berättat om tvisten mellan entreprenören BeMo och Gryaab som skall avgöras i Göteborgs tingsrätt i början av nästa år. Förlorar Gryaab kan det kosta Lerumsborna mer än 300 miljoner kronor. Det skulle vara en fördubbling av tunnelnotan.
Henrik Ripa ser inte så allvarligt på den risken. I en radiointervju har han kallat entreprenörens krav för ”bluffakturor”.
TEXT: KENNY GENBORG