Skolan och besparingarna inom skolan har debatterats under våren och sommaren. En jämförelse med andra kommuner i regionen visar att flertalet satsar mer per elev än vad Lerums kommun gör.

Kostnad per elev.

Ett mått på skolornas resultat är andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs att du har godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, samt ytterligare 5 ämnen.

Bland de kommunala högstadieskolorna är det tre skolor där samtliga elever är behöriga; Rydsbergsskolan norr, Rydsbergsskolan söder och Torpskolan skolenhet 1. Dessa skolor hävdar sig väl i jämförelse med andra skolor i göteborgsområdet. Sedan är det ett glapp till kommunens övriga skolor. Närmast efter toppskolorna kommer Torpskolan 2 där 15% inte är behöriga till ett yrkesprogram. Närmast efter toppskolorna kommer Torpskolan 2 där 15% inte är behöriga till ett yrkesprogram. Närmast efter toppskolorna kommer Torpskolan 2 där 15% inte är behöriga till ett yrkesprogram.

Stora skillnader
Som framgår av tabellen är det stora skillnader på resultaten mellan kommunens olika tätorter. Lerumsskolorna är i en klass för sig medan skolorna i Gråbo är i behov av en storsatsning.

På Lekstorpsskolan är 20% av eleverna inte behöriga till ett yrkesprogram. På Ljungviksskolan är det 27% och på Röselidsskolan är det 30% av eleverna som inte är behöriga. Som jämförelse kan nämnas att vid den skola med sämst resultat i övriga göteborgsområdet är det 19% som inte är behöriga.

I dokumentet ”Konsekvensbeskrivning och riskbedömning etc” som hänvisas till i dagens artikel i LerumsTidning beskriver chefer från Sektor utbildning att riskerna är allvarliga eller stora för att eleverna inte får det stöd de har rätt till och att resultaten försämras. Det är tydligt att det är resurstillskott och inte besparingar som flera av högstadieskolorna i Lerum behöver.

Källor: Skolverket och SCB

Text: Lennart Lauenstein