Allt färre människor är medlemmar i ett politiskt parti. När medlemsbasen krymper riskerar den politiska makten att koncentreras till en allt mindre grupp människor. Det väcker frågor om den interna demokratin och om hur väl partierna speglar väljarna.

I början av 1990-talet var omkring 10 procent av de röstberättigade medlemmar i ett politiskt parti. Sedan dess har utvecklingen gått stadigt nedåt. Enligt Kunskapsverket hade andelen sjunkit till knappt 3,3 procent år 2023. I en beräkning som utgår från riksdagspartiernas egna medlemsregister handlar det om ännu färre – knappt 2,5 procent av de röstberättigade.
Utvecklingen beskrivs också i Kunskapsverkets rapport Hur mår de politiska partierna?.

Hur ser det ut i Lerum?
I Lerums kommun var 32 757 personer röstberättigade i det senaste valet. Av dessa röstade 29 049 personer. Hur många Lerumsbor som faktiskt är medlemmar i ett politiskt parti finns det inga samlade uppgifter om.

Det går däremot att göra en grov uppskattning genom att fördela partiernas röster utifrån antagandet att 3,3 procent av väljarna är partimedlemmar. Beräkningen utgår från antalet röstande och fördelar de uppskattade medlemsantalen proportionellt efter partiernas valresultat.

Uppskattat antal partimedlemmar i Lerums kommun

Observera att siffrorna för Lerum är uppskattningar, inte faktiska medlemsantal. Beräkningen förutsätter att medlemsandelen är lika stor i samtliga partier och att den nationella uppskattningen på 3,3 procent kan tillämpas på Lerum.

Som jämförelse har Riksidrottsförbundet omkring 3,1 miljoner medlemmar, Svenska kyrkan omkring 5 miljoner och de olika frikyrkosamfunden tillsammans närmare 500 000 medlemmar. De politiska partierna har alltså en förhållandevis liten medlemsbas i jämförelse med flera andra folkrörelser.

När färre bestämmer mer
De politiska partierna är en central del av vår representativa demokrati. Det är genom dem som många politiska förslag formas, kandidater väljs och beslut förbereds.

Men när medlemsantalet minskar blir också underlaget för den interna demokratin mindre. Färre människor deltar i medlemsmöten, nomineringsprocesser och diskussioner om den politiska inriktningen. Därmed riskerar inflytandet att koncentreras till en mindre krets av aktiva politiker och partifunktionärer.

Det behöver inte betyda att partiernas beslut blir mer extrema. Men när färre deltar i diskussionerna och färre finns till hands för att ifrågasätta ledningen ökar risken för att den interna debatten försvagas. Det blir också lättare för en liten grupp att få igenom sin vilja utan större motstånd.

En demokrati behöver inte bara väljare som röstar vart fjärde år. Den behöver också medlemmar som engagerar sig, ställer frågor, säger emot och håller sina företrädare ansvariga.