Trädet som vaknade för tidigt är en kapitelbok för 6–9 år av debuterande författaren Christina Andersson. Boken gavs ut i juli och handlar om ett träd som vaknar för tidigt, och om hur trädets invånare måste samarbeta för att det ska klara sig till våren.

– Ett träds process på våren och hösten görs bland annat av hormoner i trädet och av hur dagsljuset ändras. I min bok har jag hittat på hur jag tänker mig att hormonerna skulle kunna jobba för trädets välmående. Allt är påhittat, säger Christina Andersson, eller är det?

Det här är din första bok? Är det en dröm som du haft länge att bli författare?
Jag har ju skrivit för mig själv i många år, ända sedan barnen var små. Och jag har alltid tyckt att det skulle vara roligt att få ge ut någonting. Jag har skrivit i många år.
Är det dagböcker du skrivit?
Nej, aldrig något sådant. Jag kommer på en idé bara, och så skriver jag ner den och sparar.
När började du fundera på att bli författare på riktigt då, om jag får säga så?
Jag har aldrig tänkt på att bli författare på det sättet. Jag har bara tyckt att det är roligt att skriva om olika saker. Inte för att ge ut kanske, utan bara för att det är kul att skriva.
Är det länge sedan du började skriva?
Det första skrev jag nog för mer än tjugofem år sedan. Det var när mina två barn var små. Då blev jag inspirerad av dem till att skriva en bok om ostädade rum.
Så man kan säga att det var barnen som inspirerade dig till att börja skriva?
Ja, så var det.
Vilka författare och vilka böcker har påverkat dig mest? Vilka är dina förebilder?
Jag gillar ju Harry Potter väldigt mycket. Det är fantastiska böcker. Där får man  verkligen göra en resa i fantasin. Jag gillar verkligen det här med böcker. Och så gillar jag att läsa deckare. Men just Harry Potterböckerna tycker jag är riktigt bra. Det är sådan fantasi i dem, så det är inte klokt. Man önskar att man hade kommit på det själv.
Men när du skriver, hur ser din skrivrutin ut? För du jobbar ju också.
Jag reser ganska mycket i jobbet. Det blir många hotellkvällar och då kan jag sitta där och skriva.
Sedan har du ju semestern?
Nej, då ska man bara vara ledig.
När du började med den här boken, hade du då historien helt klar för dig, eller har den  ändrat sig under vägen?
Den ändrade sig lite under vägen. Jag skrev den här boken för några år sedan, utifrån från anteckningar som jag gjort tidigare. Men jag skrev den inte alls så som jag hade tänkt skriva den. Den ändrad sig under loppet som jag skrev, helt enkelt.
Kan du berätta vad boken handlar om?
Den handlar om ett träd som vaknar för tidigt av att det är varmt ute. Det varma vädret får trädet att köra igång hela den process som skapar blad och allt det där, men det är fortfarande mitt i vintern.
Och vad händer då?
Köp boken så får du veta, säger Christina och skrattar. Det blir kallt igen och det kommer snö, och då får trädet kämpa för att överleva.
Vad har varit det svåraste med att skriva?
Själva skrivandet av boken var inte alls svårt, det bara kom. Jag fick en sådan bra idé, för det var en varm vinter. Då tänkte jag så här; hur vet träden att de inte ska köra igång redan nu när det är så varmt? Jag var tvungen att googla lite på det. Sedan gick jag till biblioteket och läste på.  Jag fick lära mig att det är olika hormon i träden som sätter igång olika processer. Jag hittade på att figurerna i boken är olika hormon, jag gjorde bara om så att namnen är lite mer vanliga. Sedan gick det av bara farten. När jag väl hade kommit på det här, så var det inget konstigt alls.
Hur hittade du en förläggare, det kan ju vara svårt?
Ja det var det väl, kan jag säga. När jag skrev boken skickade jag in manus till några olika förlag, men de var inte intresserade. I höstas skickade jag bara till lerumsförlaget Visto, och de tog in mig direkt.
Det  är ju alltid mycket jobb med att färdigställa en skriven text. Fick du hjälp av förlaget med det?
Man kan köpa olika paket hos förlaget. Eftersom jag aldrig har gett ut något tidigare ville jag ha någon som hjälpte mig med att läsa boken, och kanske föra berättelsen framåt. Det fick jag jättebra hjälp med. Några passager fick jag skriva om, men jag kunde ändå behålla texten som min. Jag ville ju uttrycka mig själv i boken och inte ta någon annans ord. Det här var kanonbra, jag lärde mig massor.
Nu tänker jag att du ska få berätta lite om vad du jobbar med. Du reser mycket,  säger du.
Jag jobbar som IT-samordnare på ett statligt verk. Det blir många resor inom landet och även i Norge, eftersom vi har samarbete över gränsen. Men jag jobbar bara med IT; hårdvara och mjukvara.
Då har du kanske i grunden någon IT-utbildning?
Jag halkade in i IT-branschen, kan man nog säga. Jag är utbildad kakelsättare, men tyckte det var lite tråkigt, så jag gick en IT-utbildning. Efter det fick jag jobba som IT-pedagog och lära ut officepaketet. Det var många arbetslösa då, som skulle utbildas och ta officekörkortet, som vi kallade det på den tiden. Jag var lärare ett tag och sedan jobbade jag på posten med IT på deras servicedesk och efter det hamnade jag på Tullverket. Så allt är ren slump. Hade jag sökt mitt jobb idag så hade jag aldrig fått det, för jag har inte rätt utbildning för det.
Nu undrar jag avslutningsvis hur dina framtidsplaner som författare ser ut?
Eftersom jag har fler böcker på lut som är nästan färdiga så ska jag försöka att ge ut dem också.
Då tackar jag för samtalet och önskar lycka till med skrivandet.

Text: Lennart Lauenstein