I alla förtätningsprojekt uppstår konflikter. Kommunens ansvar för samhällsplaneringen innebär en svår balansgång mellan det allmännas behov och de särintressen som finns menar Maria Sigroth, chef för Sektor samhällsbyggnad i Lerums kommun.
I tisdags gick tiden ut för samråd gällande detaljplaneförslaget på Herrgårdsbacken.
Kring hela planförfarandet – för Floda centrum i allmänhet och området Herrgårdsbacken i synnerhet – har kritiska röster hörts, som menar att Lerums kommun kör över både medborgare, arkitekter och fastighetsägare.
Kritiken handlar om att arkitekttävlingen, cultural planning-arbetet och medborgarinflytandet satts åt sidan för kommunens egna intressen av att hårdexploatera området på ett ovarsamt sätt; med för höga hus, för många lägenheter och undermålig trafiklösning.
Exploateringen är också vad bostadsrättsföreningarna och grannarna i området främst vänder sig starkt emot i sina skrivelser till kommunen.
DEMOKRATISK PROCESS
Maria Sigroth påpekar att förslaget visserligen är ett tjänstemannaförslag men att det är de förtroendevalda i kommunstyrelsen som hela tiden tagit besluten under vägen. Alltså en demokratisk process.
-Många yrkesmässiga bedömningar har också gjorts i det här, som till exempel av trafikingenjörer, säger hon.
En snabb tillbakablick: den omdiskuterade arkitekttävlingens första- och andrapristagare utsågs av en jury bestående av både politiker, tjänstemän och fastighetsägare. Pristagarna fick tillsammans skapa en masterplan för området.
-Planen ska visa på vad som är möjligt att göra i området, säger Sigroth och förklarar vidare:
-Om vi ser på det som från ett flygplan så var planprogrammet Floda sett från 10 000 meters höjd, arkitekttävlingen var Floda från 5 000 meter upp i luften, detaljplanen är sett från 1 000 meters höjd och bygglovet är från 0 meters höjd – det vill säga att på bygglovsnivå, då är det hardcore.
Hon poängterar att det här är en lång process och detaljer som exempelvis fasadmaterial är sådant som bestäms först på bygglovsnivån.
Frågan om planen i efterhand ska ha frångått tävlingen – som en del kritiker hävdar – är snarast en tolkningsfråga menar Sigroth.
HÖGRE EXPLOATERING
Det nu aktuella byggförslaget innebär tre stycken upp till 25 meter höga punkthus med minst 80 lägenheter. Hur kunde exploateringsgraden öka så, när planen från början handlade om varsam exploatering och färre lägenheter?
-Man prövar hela tiden olika förslag i detaljplaneprocessen. I markanvisningstävlingen inkom åtta förslag från olika byggare. Styrgruppen, bestående av ledamöter i kommunstyrelsen och tjänstemän, valde det som ansågs vara det bästa. Det var en samlad bedömning som gjordes efter de kriterier som utlystes i tävlingen. Exempelvis antalet hyres- respektive bostadsrätter, hyresnivån, miljömässiga lösningar.
Ju fler lägenheter man får ut av byggnationen desto mer ökar priset på marken. Under kvällen med öppet hus i Floda nämnde planchefen Wellander att om kommunen fick mer betalt för marken skulle det bli pengar över till det ”Blå Torget”.
Var det detta som var tanken bakom de högre husen?
-Självfallet är det så att lönsamheten ökar med fler lägenheter. Men ekonomin är ingen drivkraft i detta, ekonomin är aldrig avgörande när kommunen säljer mark, säger Maria Sigroth.
Har du någon förståelse för folks protester?
-Med all respekt, man ska alltid beakta människors upplevelse av sin närmiljö. Men, samtidigt har vi ett uppdrag att producera lägenheter. Det är ett problem i hela göteborgsregionen att det byggs för få bostäder. I alla förtätningsprojekt finns det konflikter och med det samhällsplaneringsansvar som en kommun har gäller det att försöka kombinera det här.
INTE KLART ÄN
Nu ska de inkomna synpunkterna (från sakägare, privatpersoner, berörda föreningar, Länsstyrelsen, Trafikverket med flera) värderas och bemötas i en samrådsredogörelse.
Redogörelsen presenteras för kommunstyrelsen, som i sin tur avgör vilka delar som behöver arbetas om i förslaget.
Den slutgiltiga, eventuellt omarbetade, detaljplanen går sedan ut för ytterligare en runda bland remissinstanserna, innan den förbereds för antagande i kommunstyrelsen.
Något som kan ta månader.
Vad som sker närmast är att ansvariga på kommunen går igenom de inkomna synpunkterna. Den reviderade planen kommer så småningom att granskas och ställas ut på nytt.
TEXT: GITTAN ÖHMAN
Läs även: Folkstorm mot Herrgårdsbacken