Från tiggare till fastighetsskötare.
Den här solskenshistorien börjar för drygt fem år sedan. Christer Harling hade just köpt Solkattens köpcentrum i Lerum. Dagen han tillträdde var den 1 mars 2018. När han gjorde den första inspektionsrundan träffade han på tiggaren som suttit utanför huvudentrén i fyra år. Den här dagen var det 14 minusgrader och tiggaren satt vid entrén mot Adelstorpsvägen, invirad i tjocka filtar för att skydda sig mot kylan.
– ”Här kan du inte sitta”, sa Christer Harling. ”Gå hem och kom sen tillbaka i morgon så får du arbetskläder och kan börja jobba”. Till allas förvåning infann sig Ion tidigt på morgonen dagen därpå. Han fick arbetskläder och började genast sitt arbete med att hålla rent och snyggt i Solkatten och på Bagges torg. Första arbetsuppgiften var att hjälpa till med vårstädningen i området.

Från att ha varit omtalad bara som tiggaren så blev han nu kallad Ion av alla i Solkatten och på torget. Visserligen var det hans efternamn vi tilltalade honom med, men det var för att vi trodde att det var hans förnamn.
Pardalian Ion och hans fru Florica Ion är från Rumänien och de började komma till Sverige för tio år sedan. Ion fick sig tilldelat Solkatten som sin tiggarplats och blev välkänd för lerumsborna. Den här marsdagen 2018 blev en vändpunkt i makarnas liv. Genom Christer Harling fick Ion både jobb och lägenhet. Ion kom att bli en etablerad anställd som syntes på torget nästan varje dag.

Ion och vi andra på Solkatten fick kämpa med språket. Ion talar rumänska men också lite italienska. Oftast pratade vi med varandra med hjälp av telefonens översättningsapp. Det fungerade hjälpligt, men det var inte ovanligt med missuppfattningar. För att lära Ion svenska tog jag med honom till Komvux och SFI (Svenska för invandrare), men det ville sig inte riktigt. ”Det går in genom ena örat och ut genom det andra”, var en av Ions kommentarer. En annan var ”det är bara barn som går i skolan”.
I förra veckan kom Ion och Florica tillbaka efter en månads semester hemma i Rumänien. Under ledigheten hade de kommit fram till att det nu var dags att återvända till hemlandet för att gå i pension.
Under de fem år som gått har Ion gjort sig förtjänt av en avgångsersättning som kommer väl till pass när han nu vill flytta tillbaka till hemlandet.

– Ion, är du nöjd med att få gå i pension.
– Väldigt nöjd, säger Ion och ler.
Lika nöjd ser hans hustru Florica ut att vara.
För oss i Lerums centrum kommer det att kännas tomt när vi inte längre ser honom på torget och i Solkatten, i färd med att hålla rent och snyggt. Vi önskar paret Ion en bra pensionärstillvaro när de nu återvänder till sitt hemland.