Novahallen – bakläxa för förvaltningen och kommundirektören
I torsdags, vid sitt senaste sammanträde, debatterade kommunfullmäktige förslaget om att chockhöja räntan på lånen till Nya Novahallen AB. Under debatten var S och V tydliga med att deras uppfattning är att kommunen ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet. Det kan nog alla partier vara överens om; i den meningen att kommunen inte ska sälja av sina fastigheter till privata bolag för att sedan hyra tillbaka samma lokaler av köparna. Vid sammanträdet fick oppositionspartierna igenom sitt yrkande att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen och görs om. En bakläxa således för förvaltningen som hanterat frågan.

En märklig och riskfylld hantering av ett bolag där kommunen är delägare
Kommunen gick från början in som delägare i bolaget.  Övriga delägare är ett antal idéella föreningar i kommunen. Det måste vara ytterst ovanligt att en ägare/delägare, som har lånat ut pengar till bolaget man äger/har del i, höjer räntan på lånet så pass mycket att bolaget riskerar att hamna på obestånd. Men just det avser delägaren kommunen att göra i det här fallet. Om det skulle gå så illa är det mig veterligen första gången i historien som ett delägt kommunalt bolag går i konkurs. En kommuns trovärdighet som affärspartner i relation till bl a bankerna riskerar i så fall att skadas allvarligt. På Lerums Nyheters fråga om risken för konkurs svarar kommundirektören att det är bolagets styrelses ansvar. Även kommunstyrelsens ordförande nämner ordet konkurs i en artikel i Lokalpressen. Det är anmärkningsvärt att ordet konkurs ens yttras. Om Alingsås Sparbank, som lånar ut pengar till Nya Novahallen AB, skulle göra förluster i ett bolag som kommunen är delägare i, skulle det sända signalen att en kommun inte går att lita på. Konsekvenserna för kommunsverige skulle kunna bli ytterst problematiska. Det är i allra högsta grad kommundirektörens och kommunstyrelsens ansvar att agera så att något sådant inte skulle kunna inträffa.

Överenskommelse mellan V, S och M?
Det verkar som om majoriteten S och M samt V kommit överens om att kommunen ska äga de lokaler där de har verksamhet. En sådan överenskommelse kan man begripa, men sättet som man valt att gå till väga i det här ärendet är svårt att förstå.

Hur går det för kommunens helägda hallar?
Innan man började driva den här frågan borde man ha gjort en jämförelse mellan Floda Nova Sportcenter och övriga idrottshallar i kommunen. Samtliga övriga hallar är helägda och drivs av kommunen. Om det då visat sig att kostnaderna för Floda Nova är högre än för de kommunägda hallarna är det begripligt om kommunen vill ta över hallen och driva verksamheten i egen regi.  I så fall borde man ha gjort en värdering av Floda Novas fastighet för att därefter ge ett seriöst och allvarligt menat bud utan baktankar.  Att som nu, med en massa osakliga argument som grund, genomföra en räntehöjning som sänker bolaget, är anmärkningsvärt.

”Hittepåargument”
Förvaltningen och politikerna i majoriteten har felaktigt använt sig av EU-regler, som syftar till att det offentliga inte ska snedvrida konkurrensen mellan företag och organisationer. De verkar ha tolkat regelsystemet enbart utifrån sina egna syften, i stället för att ta reda på hur det faktiskt är.   
Räntetnivån är ett statstöd.  Stämmer inte.  Enligt Regeringskansliet är det inte fråga om statsstöd.
Om det skulle vara statsstöd så är det ett otillåtet sådant. Stämmer inte. Verksamheten är av allmänt intresse och då är den undantagen.
Bolaget agerar på en marknad. Stämmer inte. Det finns inga marknadsaktörer inom det här området.
Kommunen får inte ge bidrag till aktiebolag enligt kommunallagen. Stämmer inte. Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får bara lämnas om det finns synnerliga skäl för det. (2 kap, 7,8§§ kommunallagen). Men det är alltså fullt möjligt att lämna stöd oavsett organisationsform, aktiebolag inkluderat.

Kommunen riskerar att ställas inför domstol för att ha betalt otillåtet statsstöd. Stämmer inte. Om det skulle vara otillåtet statsstöd är kommunen skyldig att återkräva utbetalda bidrag. Det är först om bidraget inte återkrävs som kommunen kan ställas inför domstol.
Som tur är har Novahallen, enligt reglerna som gäller, inte fått något statsstöd, men med majoritetspartiernas argumentering skulle allt stöd som kommunen betalat ut sedan 2021 behöva återkrävas.

Okunnig förvaltning?
Statsstödsreglerna är inte särskilt komplicerade. Om kommunens egna jurister inte haft tillräcklig kompetens för att hantera ärendet hade det mest naturliga och ändamålsenliga varit att vända sig till experterna på SKR (Sveriges kommuner och regioner) och på Regeringskansliet för att få vägledning utan kostnad. Märkligt då att kommundirektören inte vänder sig till dessa instanser. I stället vände man sig till en advokatbyrå med skattebetalarnas pengar.

Oklart varifrån idén/förslaget kommer
Lerums Nyheter har begärt ut mailloggar och alla advokatfakturor för att försöka skapa en bild av ärendet och hur det hanterats. Det har hittills inte gått att utläsa varifrån initiativet till chockhöjningen av Floda Novas ränta på de kommunala lånen kommer, vem i politiken som gett uppdraget till förvaltningen eller om det är förvaltningens eget initiativ? Klarlagt så här långt är att kommundirektören den 3 oktober 2023 skickade en förfrågan till advokatbyrån Mannheimer & Swartling om rådgivning i ärendet.

Gör rätt!
Floda Nova sportcenter har en omvittnat bra verksamhet med många nöjda nyttjare. Många från föreningarna är engagerade i driften av hallen, detta talar för att verksamheten även är kostnadseffektiv. Men om en jämförelse skulle visa att kommunen kan driva hallen bättre och billigare – köp hela anläggningen till ett marknadsmässigt pris. Om inte – fortsätt som tidigare och dra tillbaka förslaget om räntehöjning.