En vattendelare i kommunpolitiken i Lerum i vår mellan majoriteten M och S och partierna i opposition är resurserna till skolan.
Majoriteten har visserligen prioriterat skolan i årets budget, men lade ändå ett sparbeting för att undvika underskott mot budget. Oppositionspartierna gick samman och yrkade gemensamt att skolan skulle ges extra resurser och att sparbetinget skulle tas bort.
Oppositionen fick vid kommunfullmäktiges förra sammanträde igenom återremiss av kommunens bokslut och yrkade att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att disponera kommunens överskott för 2023 för att stärka skolan i Lerums kommun och förhindra nedskärningar. Kommunstyrelsens ordförande tillbakavisade yrkandet med motiveringen att kommunallagen inte medger att överskott används på det sättet. Vid senaste sammanträdet i fullmäktige godkändes bokslutet.
Regelverket kring hanteringen av en kommuns ekonomi, vad kan och får göras, kan tyckas krångligt. Jag ska här försöka reda ut begreppen något.
Disponera överskottet
Ett bokslut är antingen korrekt eller felaktigt. Ingen har hävdat att kommunens bokslut för 2023 skulle vara felaktigt. I bokslutet redovisas ett överskott på 62,2 miljoner kronor och i budget för 2024 beräknas överskottet bli 17,5 miljoner kronor. De två åren ger således ett sammantaget överskott på 79,7 miljoner kronor. Överskott kan bara föras till kommunens egna kapital eller till en resultatutjämningsfond. Överskott kan inte reserveras för en viss verksamhet. Pengar till verksamheterna fördelas i budgeten. Det finns inget som hindrar att kommunfullmäktige i en tilläggsbudget anvisar mer pengar till skolan eller annan prioriterad verksamhet.
Balanskravet
Enligt kommunallagen ska kommuner och regioner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.
Undantag får göras! Om resultatet för ett visst räkenskapsår är negativt, dvs. om kommunen gått med underskott, ska underskottet regleras under de närmast följande tre åren. Det är alltså fullt möjligt med en budget som inte är i balans. Dessutom kan fullmäktige besluta att inte göra en reglering av ett negativt resultat, om det finns synnerliga skäl. Det är alltså inte olagligt med en budget eller ett bokslut som inte är i balans.
Tilläggsbudget – mer pengar till skolan
Det finns således inget lagligt hinder för kommunfullmäktige att besluta om mer pengar till skolan. Istället för att felaktigt ifrågasätta bokslutet borde oppositionspartierna, för att kunna få igenom sina krav, ha motionerat om en tilläggsbudget med mer pengar till skolan. I dessa procedurfrågor borde oppositionens företrädare ha fått vägledning av förvaltningen. I sitt yrkande om mer pengar till skolan borde oppositionspartierna ha krävt att ett sådant beslut måste föregås av en djupgående analys som belyser bristerna i kommunens skolor. Det är aldrig så att enbart mer pengar löser alla problem. Det kanske är andra åtgärder som behövs. Är det ledarskapet som felar? Är det fel i organisationen? Är det fel i rutinerna? Har man för få eller fel hjälpmedel i undervisningen? Först måste problemen identifieras för att man därefter ska kunna bedöma om mer pengar är det som behövs.
Det finns nyckeltal som kan visa om skolorna i Lerums kommun behöver mer pengar. Till exempel hur höga är kostnaderna per elev i jämförelse med andra kommuner uppdelat på hur mycket som går till undervisningen och vad som är andra kostnader? Antalet elever per lärare? Hur ser elevernas frånvaro ut? Andelen behöriga lärare? Hur ser elevernas resultat ut i jämförelse med andra kommuner? Kanske visar en sådan jämförelse att det inte är brist på ekonomiska resurser som är förklaringen till att vissa av kommunen skolor uppnår sämre resultat.
Text: Lennart Lauenstein
Tack för en intressant artikel. Jag är den förste att hålla med om att mer pengar inte är nyckeln till framgång i en verksamhet. Ledarskapet och förmågan att använda de resurser som finns är oftast avgörande.
De budgetbesparingar som nu drivs igenom har inte föregåtts av en riskanalys utan handlar i första hand om att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats inte om att behovet i verksamheterna förändrats. Det är en nedskärning för att möta den budget som är lagd. Förslaget från oppositionen handlar i första hand inte om att tillföra resurser i akt och mening att utöka verksamheten utan om att hantera de nedskärningar som majoriteten nu väljer att genomföra.
För två mandatperioder sen gjorde dåvarande majoritet en ogenomtänkt panikåtgärd för att spara pengar och stängde ner korrtidsverksamheten, vilket slutade med att man var tvungna att öppna den igen, men med förlorad kompetens och uppstarts och kvalitetsproblem. Det är ett bra exempel på att man måste driva kommunala verksamheter med långsiktiga och stabila villkor.
Min och kristdemokraternas utgångspunkt är att vi i detta läge tillför skolorna och förskolorna de medel som de behöver för att undvika nedskärningar, för att sedan i lugn och ro innevarande år se hur kommunens verksamheter kan anpassas efter nuvarande förutsättningar inför 2025. Kommunen gör idag en hel del saker som inte direkt anknyter till vård, skola och omsorg – som rimligen borde gå att minska ner till förmån för den grundläggande välfärden.
När det gäller att lösa underskottet med den del av överskottet som inte var budgeterat (budgeterat överskott för 2023 var 30 miljoner kronor, faktiskt överskott 60 miljoner kronor), la Kristdemokraterna redan i oktober ett förslag i kommunstyrelsen om att använda den del av de obudgeterade medlen för att täcka upp för kostnader inom skola/förskola. En manöver som kan jämföras med en tilläggsbudget eller kompletteringsbudget, som många andra kommuner brukar göra. Men majoriteten valde att rösta ner vårt förslag.
Som en sista utväg föreslog vi därför i anslutning till fastställandet av årsbokslutet för 2023 att kommunen, använda överskottet för 2023 för att stärka skolan. Går det att göra? Det är inte en straffrättslig handling som antytts! Och ja, kommunen har gjort varianter på detta ett flertal gånger bakåt i tiden, även om det förvaltningsrättsligt inte håller, exempelvis avseende för kommunens pensioner och reningsverk.
Jag håller med om slutsatsen som dras i artikeln En tilläggsbudget hade varit det enklaste sättet att hantera frågan om att tillskjuta mer medel till skolorna. Problemet är att oppositionens yrkanden måste haka i ett befintligt ärende på dagordningen, annars har majoriteten satt i system att hindra att frågan väcks. Därför kan vi inte själva initiera ett ärende om tilläggsbudget. Senast på kommunstyrelsens senaste sammanträde (8 maj 2024) yrkade Kristdemokraterna på att förvaltningen skall utreda hur ytterligare medel kan omfördelas från verksamheter som inte tillhör kommunens kärnverksamhet och tillföras utbildningsnämnden för att undvika nedskärningar, men det avslogs av majoriteten.
Mot bakgrund av majoritetens ovilja att få upp skolan i det offentliga samtalet behövde vi ta till alla medel som står till buds för att skapa fokus på att vi faktiskt väljer att skära ner i; skolan. Den väg som stod till buds i närtid var att använda oss av årsredovisningen. (en motion som kommer upp om ett år är givet nuläget alldeles för sent).
Nu är grundproblemet inte tekniskt utan faktiskt. Att diskutera på vilka konton som skolans kostnader ska bokföras tillhör en metadebatt som inte hjälper någon. Kristdemokraternas utgångspunkt vi inte kan acceptera ogenomtänkta paniknedskärningar som vi ser, givet erfarenhet, kommer orsaka stor skada. Att investera i barnens skolgång och uppväxtvillkor nu, i stället för att göra nedskärningar, kommer att löna sig i längden – både konkret ekonomiskt och socialt.
Det majoriteten nu väljer att göra är att titta på innevarande års budget och lönsamhet, men glömmer bort att vi skapar kostnader för samhället som kommer ge effekt de kommande decennierna vi har framför oss. Allt man gör när man styr bör vara transparant, tydligt, förutsägbart och genomtänkt.
Christian Eberstein
Gruppledare för Kristdemokraterna i Lerums kommun
Ledamot i kommunstyrelsen
En mycket bra redogörelse för hur överskott kan disponeras!
Prio nr ett är väl att undersöka vad som kan ändras eller kanske förbättras.
Att bara tillföra pengar ideligen är lite som att mata ett ginnungagap ö.
Tack för en bra redogörelse. Problemet är ställningskriget mellan majoritet och opposition där förvaltningen tycks vara gisslan hos majoriteten. Hoppas att oppositionen begär en tilläggsbudget och att samtliga partier enas om en handlingsplan med anpassad budget för att ge barnen i kommunen den bästa möjliga utbildningen för framtiden.