I nära trettio år har jag arbetat inom offentlig sektor. Först som utredare och jurist sedan i olika chefspositioner. Jag var med och skapade KomIn (kundcentret) och jag var ansvarig för verksamheten där fram till 2010. Under alla de här åren har jag arbetat nära de förtroendevalda. Det har för mig varit en självklarhet att de förtroendevalda ska kunna kontakta personer i förvaltningen och chefer för att inhämta information. Samspelet fungerade utmärkt. Det är mycket ovanligt att politiker försöker driva egna frågor gentemot tjänstepersoner eller kontaktar eller besöker kommunens arbetsplatser och chefer av okynne.
En förtroendevald måste ha rätt att få den information som den behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag och fatta riktiga och kloka beslut. Utgångspunkten måste vara att de förtroendevalda själva kan bedöma sina behov av uppgifter/information. Det är inte rimligt att de är hänvisade till att få all sin information enbart genom utsända handlingar och på nämndmötena.
Enskilda förtroendevalda kan givetvis inte kräva att för egen del få gjort sammanställningar eller utredningar. Rätten till information utsträcker sig till offentliga handlingar och handlingar som ännu inte offentliggjorts, samt till muntlig information från chefer eller handläggare som cheferna hänvisar till.
Uppdraget som förtroendevald
Lerumsborna röstar i kommunalvalen fram de personer som ska representera dem i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser sedan de som ska vara ledamöter i kommunstyrelse och nämnder. De förtroendevalda är arbetsgivare, som till sin hjälp har anställd personal för att bereda och verkställa fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas olika beslut. Enligt kommunallagen har dessutom ledamöterna i de olika kommunala organen rätt att ta egna initiativ. Hur ska man kunna ta initiativ om man inte får orientera sig om den verksamhet som bedrivs inom kommunen, eller i ett ärende som inte lagts fram eller mot en omständighet som man inte känner till? Hur ska man som förtroendevald politiker kunna svara upp mot givna vallöften om man inte får ställa frågor till de som är ansvariga för verksamheten eller genom planerade studiebesök för att se hur verksamheten fungerar?
Den förtroendevalde är inte allmänheten
I artikeln i Lerums Tidning artikel den 7 maj beskriver oppositionspolitikerna från samtliga partier att de nekas information och att de hänvisas till att på samma sätt som allmänheten gå till KomIn. I artikeln ger kommunens talesperson följande motivering: ”Det innebär en risk om förtroendevalda skulle få en privilegierad tillgång till information till förvaltningen jämfört med allmänheten”. Vidare sägs: ”Den demokratiska delen utövas inte mellan mötena.”
Så här är det. Den förtroendevalde är inte allmänheten! Som framgår av det som följer här är det stor skillnad mellan förtroendevalda och allmänheten! Den förtroendevalde är representant för väljarna i kommunen och har som sådan ett långtgående ansvar för den kommunala verksamheten. Det är de förtroendevalda som fattar de kommunala besluten. I kommunstyrelse och nämnder har man ett kollektivt ansvar. Det innebär att alla ledamöterna gemensamt ansvarar för besluten. Den ledamot som deltar i myndighetsutövning kan åtalas och dömas för tjänstefel. Som arbetsgivare kan förtroendevalda bli dömda för arbetsmiljöbrott. Om det inträffar att en nämnd inte beviljas ansvarsfrihet kan ledamöterna bli skadeståndsskyldiga. Det räcker inte att rösta för avslag, eller om man är närvarande på mötet men avstår från att delta i ett beslut. Bara genom att reservera sig mot ett beslut kan en förtroendevald undgå ansvar. Ansvaret är kollektivt för nämndledamöterna.
Brett missnöje
Lerums Tidnings artikel den 7 maj speglar ett brett missnöje bland oppositionspolitikerna när det gäller deras tillgång till information. Lerums Nyheter har tidigare berört den kommunala informationen. I krönikan ”Det går trögt med öppenheten” konstaterar jag att kommunen ännu inte verkställt kommunfullmäktiges beslut om webbdiarium och protokoll på webben. Att ha tillgång till dessa informationskanaler på nätet skulle underlätta för de förtroendevalda.
Öppenhet och ödmjukhet
En utmaning och samtidigt en framgångsfaktor för ett bra samspel mellan politik och förvaltning är öppenhet och ödmjukhet. Det handlar om relationer som ska fungera. De förtroendevalda har den lokala kännedomen och kunskapen samtidigt som många av kommunens tjänstepersoner bor utanför kommunen och har liten eller ingen lokalkännedom. Istället för att försvåra kontakten mellan förtroendevalda och kommunens chefer borde det vara en fördel med ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Med tjänstepersoner som är medvetna om vad som är politik och inte blandar sig i det, och politiker som respekterar att inte utifrån sin partipolitiska uppfattning försöka påverka förvaltning och chefer, kan man få ett samarbetsklimat som är till nytta för lerumsborna.
Detta är effekterna av den politiska organisation som genomfördes 2006. Kommunstyrelsen blev då enda nämnd och delegationsordningen till tjänstemännen så långtgående att politikerna har suttit på läktaren sedan dess.
Därför spelar det idag ingen egentlig roll vilka partier som sägs styra.
När den ”nya” organisationen genomfördes skulle råda armlängds avstånd mellan politiker och tjänstemän.
Nyligen återinfördes nämnderna. Gott så, men dessa måste också få budgetansvar, för att inte vara tandlösa och delegationsordningen måste genomgå en total översyn.
Endast genom samarbete tjänstemän-politiker, och att de senare har viljan och förmågan att begära den information de behöver för att fatta välgrundade beslut, kan Lerum sägas vara en politiskt styrd kommun.
Det krävs såväl mod som vilja att vända den politiska skutan på rätt köl igen.
Bra skrivit och vi invånare är förda bakom ljuset när det två största partierna gör upp i slutna rum. Förstår oppositionens kritik förr var det tjänstemännen som styrde, nu är det hon och han som är Lerums makt.