I grottan Divje Babe i Slovenien upptäcktes 1995 ett lårben från en ung grottbjörn som var nästan 50 000 år gammalt. Fyndet har två hål och kan vara en mycket tidig flöjt. Ledande osteologer är dock oense om detta. Några menar att hålen gjorts av rovdjur medan andra tror att det kan ha gjorts av en neandertalare. Slovenerna själva hävdar bestämt att de på sitt Nationalmuseum hyser världens äldsta instrument.

Vad ”de lärde” är helt överens om är äktheten av fyndet av en flöjt gjord av vingbenet från en gam. Hittad i Tyskland och troligen 35- eller 40 000 år gammal. Den flöjten har fem hål och har spelats på i nutid.

Redan för flera hundra år sedan fanns gycklare som vandrade runt och spelade för mat och husrum. Dessa kunde spela flera instrument, sjunga och framträda på andra sätt. Till exempel spela enhandsflöjt och med andra handen kompa sig själva på trumma.

Tvärflöjt eller traversflöjt är från början ett träblåsinstrument. För att få fram olika toner fick man använda fingrarna. Ordet flöjt dök upp i svenska språket på 1500-talet. Flöjten utvecklades efterhand och Idag används ett system kallat Böhmsystemet efter Theobald Böhm som 1847 byggde ett system med hävarmar och klaffar som täcker hålen.

En tvärflöjt består av tre delar, huvud (mun) kropp och fot. Det är via munstycket som tonen bildas, ungefär som när man blåser i en tomflaska. Tvärflöjten blåses från sidan. På mellandelen (kroppen), som är den största delen, finns all mekanik. Längst ut finns foten som är en C- eller H-fot. Munstycke och fot kan köpas separat.

Fortfarande i barockorkestrar används träflöjter utan mekanik. Däremot i symfoniorkestrar används flöjter av metall. Vanligast är silverflöjten men det finns också flöjter gjorda i guld eller platina. Strax utanför Älvängen (Mauritzberg) finns en mycket skicklig flöjttillverkare, Johan Dahlbäck. Han har lärt sig hantverket på Muramatsus fabrik i Japan. Under många år, i omgångar arbetade Johan på fabriken som är den största flöjtfabriken i världen. Johan arbetar just nu på ett projekt där han tillverkar flöjter i titan. Han har precis startat projektet, som ska bli mycket spännande att följa framöver.

 Under en turné i Japan med Göteborgs Symfoniker fick jag tillfälle att träffa Koichi Muramatsu chef för flöjtfabriken. Orkesterns soloflöjtist Gerhard Schaub hade köpt en av fabrikens guldflöjter. Detta tyckte K. Muramatsu skulle firas. Gerhard, Henrik (andraflöjtist i orkestern) och jag blev inviterade till en exklusiv sushibar. Att jag fick vara med på ett hörn berodde på att jag just spelat in en skiva med Gerhard. Koichi visade sig vara en mycket trevlig person. Allt trevligare blev han också efter ett antal glas sake. Chef för fabriken idag är hans son Osami.

Förutom den vanligaste flöjten (konsertflöjt eller c-flöjt) finns piccolaflöjt, altflöjt och basflöjt. En skolflöjt för nybörjare kostar 5–10 000 medan en guldflöjt i 24 karat kan kosta nästan en miljon.

Text: Jan Johansson