Viktor Lundblad (m) har nu varit kommunstyrelsens ordförande i 8 månader. Tillsammans med socialdemokraterna har moderaterna majoritet och styr i kommunen. I den gemensamma budgethandlingen lovade majoriteten att genomföra en rad olika saker under året. Hur har det gått?

– Hur utövar kommunstyrelsen sin uppsikt över nämnderna?
– Kommunstyrelsen träffar alla nämnder två gånger per år. Då ställer vi frågor om vad de har för utmaningar och hur de når upp till målen som är satta i budget. Vi ställer också frågor om hur ekonomin ser ut. Redovisar en nämnd ett oroande underskott så begär vi in en plan för hur underskottet ska hanteras. Så sent som förra veckan hade vi utbildningsnämnden på besök. Även våra bolag, som Lerum Energi, kommer till kommunstyrelsen två gånger per år utöver det ägarråd som vi nu infört.
– När det gäller skolan granskar ni även resultaten eller är det bara ekonomin?
– Naturligtvis granskar vi allting. I budgeten har vi satt upp mål även för resultaten. Vi har bland annat sagt att skolan ska ge varje elev möjligheten att nå godkända betyg och att andelen elever som blir behöriga till gymnasiet ska öka. Jag tycker att Renee Bengtsson, ordförande i Utbildningsnämnden, och Maria Bergstedt, vice ordförande i Utbildningsnämnden gör ett väldigt bra arbete i nämnden.
– Vad har ni gjort för att skapa förutsättningar för skolan att lyckas?
Om man ska ta några konkreta exempel så har vi infört en kommunövergripande resurs för hemmasittare. Hemmasittare, det vill säga elever som inte kommer till skolan, är ju ett problem inte bara i Lerum utan i hela Sverige. Vi har ett särskilt ”närvaroteam” som jobbar med de här eleverna.
Vi har startat en läromedelsutredning för att få så bra och effektiva läromedel som möjligt. Vi har ju sett den här digitaliseringsvurmen som har funnits under en längre period med fokus på användning av digitala verktyg som exempelvis Ipad. Men min och majoritetens uppfattning är att vi måste ta reda på att de läromedel som vi ger våra elever faktiskt fungerar så att de kan tillgodogöra sig innehållet och kunskaperna i läromedlen.
Får eleverna böcker?
Vi vet dock sen tidigare att det finns en brist på just läromedel – läroböcker och liknande. Vi vill säkerställa att eleverna får de läromedel som krävs och det är därför vi har startat den här utredningen.
Vi har också rivstartat arbetet med att bygga fler skolor. Ett problem vi har, inte bara i skolan utan även i förskolan, är att vi har för få klassrum. Det gör att barngrupperna och klasserna blir för stora. Det handlar alltså inte om att vi har för få lärare, utan om att vi har för få lokaler. Nu ska vi bygga ungefär 1 400 skolplatser. Det är inte i första hand nya skolor som ska byggas, utan befintliga skolor som ska byggas ut. Vi har också startat förstudier för att tillskapa tio nya förskolor.
– Sen ska ni börja arbeta med en friskolepolicy. Hur långt har ni kommit där?
– Uppdraget att ta fram policyn har vi lagt på utbildningsnämnden och rapporten ska  vara klar i höst. Vi i majoriteten har den uppfattningen att vi är neutrala till vilka skolor som etablerar sig i Lerums kommun. Det viktigaste för oss är att undervisningen är ändamålsenlig och att eleverna får godkända betyg och blir behöriga till gymnasiet. Vilken driftsform det är lägger vi ingen värdering i. Däremot vet vi att det finns kommuner som ger vissa typer av huvudmän ”motorvägar” för att de ska etablera sig i kommunen. Exempelvis finns det kommuner som ger etableringsstöd. På så sätt hjälper man friskolor att etablera sig.  Sen kan man ge ökad elevpeng, visserligen till alla, men där avsikten är att underlätta friskoleetablering. Det är sådana här saker som friskolepolicyn ska ta fasta på. Det ska vara solklart vad som gäller vid en etablering i Lerum. Sen är det ju inte vi som beslutar om etableringar, utan det är Skolinspektionen.
– Vad är din inställning till vinstgivande skolor respektive ”non-profit”?
– Mitt svar på den frågan är att jag tycker att vi inte får hamna i är en situation där vinsten går före kvaliteten. Men det här hamnar utanför vår kommunala kompetens och vad jag som kommunstyrelsens ordförande kan göra. Vi har i dagsläget dåliga exempel på hur det är nationellt. Men du frågar ju om min personliga uppfattning. Jag menar att det är fel i systemet när det kommer till friskoleetableringar. Kommunen kan inte säga nej till etablering, men friskolan har inte samma krav på sig som kommunala huvudmän när det gäller att erbjuda till exempel idrottshallar, skolbespisning och så vidare. Problemet blir att när en friskola etablerar sig använder den sig av service från andra skolor. Hade en friskola etablerat sig här i Lerum så hade den förmodligen använt sig av Torpskolans matsal och även idrottshall. Då har den ett behov som den själv inte kan tillgodose. Det tycker jag är problematiskt. Jag tycker att man ska likställa alla aktörerna. Jag tycker att man som friskoleaktör ska vara skyldig att erbjuda samma anläggningar som de kommunala huvudmännen gör.
– I USA är det fri etableringsrätt men det är bara non-profitskolor som får stöd med skattemedel.
– Jag tycker: Stärkt det kommunala självbestämmandet! Och inte bara när det gäller skoletableringar utan även när det gäller andra frågor som strandskyddsdispens och liknande. Detta för att vi ska kunna planera vår verksamhet bättre. Det kan vi inte idag. Nu är det ju Skolinspektionen som bestämmer, sen blir vi ansvariga när pengarna ska betalas ut.
– Ni ska även arbeta för att minska den organiserade brottsligheten. Vilka åtgärder har ni vidtagit?
– Vi håller på att etablera ett trygghetsråd med viktiga samhällsaktörer i kommunen som påverkas av kriminalitet och organiserad brottslighet. Vi ska samverka med de företag som riskerar att utsättas för den organiserade brottsligheten. Vi kommer att samverka med polisen och föreningslivet. Föreningarna är viktiga aktörer, för där kan man tidigt fånga upp individer som är i riskzonen.
– Ni har även lovat att sätta upp fler övervakningskameror på allmänna platser.
– Idag har vi kameror i Floda och Lerum, men vi ska även sätta upp i Gråbo. Vi ska även utöka vårt befintliga LOV3-område till gymnasiet, Aspedalen och Vattenpalatset så vi kan upphandla patrullerande ordningsvakter. Idag gäller tillståndet bara för Bagges torg. Sen har vi fått låna narkotikahunden Bosse, en rottweiler. Till vardags nosar han upp narkotika inom rättspsykiatrin. Hos oss kollar han kommunala lokaler som till exempel korridorer och skåp på gymnasiet. Även en hundkompis till Bosse jobbar hos oss. Det här med hundarna löser inte problemen runt narkotika, men det blir svårare att använda droger i skolan och det avskräcker från att sälja och förvara narkotika i skolmiljön.

Text: Lennart Lauenstein