Kommunens upplåning har accelererat under 2000-talet. Mellan 2010 och 2018 ökade upplåningen med 212%. Mellan 2015 och 2018 minskade ökningstakten och stannade på 37%.

Investeringar är kostnadsdrivande. På sikt, om skatteintäkterna inte fortsätter öka i samma takt som de har gjort under rådande högkonjunktur, riskerar det att bli ett problem.

För den sifferintresserade finns nedan ett antal tabeller att ta del av.

Ökning av upplåningen

Långfristiga lån kommunkoncern.
Jämfört med andra kommuner har Lerums kommun en låg belåningsgrad om jämförelsen sker med andra kommunkoncerner. Med kommunkoncern menas hela kommunens verksamhet, dvs de kommunala bolagen är inräknade. Det är en jämförelse som är till Lerums kommuns fördel. De flesta andra kommuner har bostadsbolag som medför hög belåning men också stora tillgångar.

Långfristiga lån – kronor per invånare.

Långfristiga lån kommun.
Om jämförelsen görs enbart med den kommunala kärnverksamheten blir Lerums kommuns placering klart sämre. I jämförelse med åtta kommuner runt Göteborg är det bara tre som har högre belåningsgrad.

Kommun: Långfristiga lån – kronor per invånare.

Nettotillgångar – kommunkoncern
Även om lånen är höga kan tillgångarna balansera skulderna. I nedanstående tabeller jämförs såväl kommunkoncernens som kommunens netto när skulderna är avräknade från tillgångarna. För Lerums kommuns del är resultatet mindre bra. Vid jämförelse utifrån kommunkoncern hamnar Lerum sist bland jämförda kommuner – trots att kommunen har en förhållandevis låg skuld per invånare.

Kommunkoncern: Tillgångar minus skulder – kronor per invånare.

Nettotillgångar kommun
Lerums kommun hamnar något bättre när bolagen plockas bort från jämförelsen, men hamnar ändå på nedre halvan.

Kommun: Tillgångar minus skulder – kronor per invånare.

Källa: SCB
Text: Lennart Lauenstein