Vid onsdagens sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott yrkade jag för Liberalerna avslag på kommunens förslag att dra sig ur Nya Novahallen AB. Dessutom yrkade jag att kommunen bör gå tillbaka till det ursprungliga avtalet med en ränta på Stibor + 1%.
Viktor Lundblad (M) avslog detta tillsammans med sina kompisar i S med en motivering som blandar äpplen och päron. Han menar att Nya Novahallen får mer aktivitetsstöd än någon annan förening i kommunen. Men det är inte ett aktivitetsstöd. Det som kallas verksamhetsbidrag är helt enkelt hyra för att kommunen får använda hallen för att ge föreningar och skolorna möjlighet att nyttja den. Enligt avtalet ger verksamhetsbidraget kommunen rätt att nyttja hallen alla vardagar 7:30-16.30. Avtalet ger dessutom kommunen rätt att nyttja hallen alla dagar 16:30 till 22:00 mot en ersättning på 350 kr för varje nyttjad timme. Utan Novahallen skulle Berghultsskolan men också Montessoriskolan inte ha någon lokal för sina idrottsaktiviteter.
Det finns garanterat saker som behöver förbättras i samarbetet mellan Nya Novahallen och Lerums kommun. Kanske behöver avtalet justeras. Kanske hyran som kommunen betala till Novahallen höjas. En seriös politik skulle bjuda in till samtal mellan partierna för att få till en sådan lösning. Men istället kör M och S bara på och kör sitt eget race -med Vänsterpartiet som påhejare.
Viktor och hans kompisar i M och S försöker kasta åsikter och epitet på oss liberaler. Faktum är att vi liberaler fortsatt står bakom det unika konceptet att Novahallen ska vara delägt mellan föreningslivet och kommunen. Det finns viktiga praktiska skäl till det. Exempelvis är Novahallen mycket kostnadseffektiv utifrån de siffror vi kan jämföra. Novahallen är det mest kostnadseffektiva alternativet för kommunen. Kostnaden per sportgolv är lägst, och i hyran ingår lokalvård och vaktmästeri – vilket ger lägre driftkostnader och mindre administration. Varje skattekrona ger mer idrott, gemenskap och folkhälsa än i andra hallar. Detta ifrågasätts av ledningens politiker men varför då inte ta fram jämförande kostnader för vad Hjällsnäshallen eller Lerums arena kostar, inklusive vaktmästare, drift och underhåll, investeringskostnader mm – istället för att ifrågasätta? Men detta får vi inte.
Novahallen är mycket mer än en idrottshall. Det är en levande mötesplats där barn, ungdomar och vuxna får möjlighet att idrotta, växa och känna gemenskap. Hallen är ett föredöme för hur civilsamhälle, ideella krafter och kommun kan samverka för att skapa största möjliga nytta för invånarna. Det är det ideella engagemanget och föreningslivets närvaro som gör Novahallen till en trygg och inkluderande plats för unga. Vår liberala slutsats är att Novahallen bidrar till Lerums kommun på ett alldeles unikt sätt.
Men det finns ytterligare ett skäl till att vi tar tydlig ställning till att kommunen inte ska dra sig ur Novahallen. Det handlar om att vi på riktigt tror att det finns något stort att vinna på samarbete mellan kommunen och civilsamhället. Vi har i många år, och på många politiska nivåer, drivit frågor om PPP. Det står för Private- Public-Partnership. Vi tror inte att offentliga förvaltningar alltid har de bästa svaren. Vi tror att det är i samverkan med andra som vi får utveckling och engagemang. Det är Novahallen ett levande bevis på. Men då måste kommunen sluta vara så ängslig och börja samarbeta för föreningslivets bästa.
Nanna Siewertz Tulinius (L)
Frågan är vem som blandar äpplen och päron?
Debatten om Novahallen behöver mer ärlighet och tydlighet. Det är stor skillnad på kommunal verksamhet, kommersiell bolagsverksamhet och ideellt föreningsliv. Tyvärr blandar Liberalerna ihop dessa roller och blundar för den grundläggande frågan: hur har det bolag som driver hallen skött sin ekonomi?
Nya Novahallen AB är ett aktiebolag – inte en förening. När hyror och ersättningar inte räcker för att täcka kostnaderna måste vi våga prata om ekonomi och ansvar. Kommunen har inget ansvar att rädda ett bolag som inte får sin affärsmodell att fungera.
Faktum är att Lerums kommun redan gjort mycket. Utan kommunens stöd hade hallen aldrig byggts. Kommunen har lånat ut 20 miljoner kronor med förmånliga villkor och betalar årliga verksamhetsbidrag på uppemot 2 miljoner kronor. Totalt har kommunen bidragit med över 30 miljoner kronor sedan 2008. Att kalla detta kostnadseffektivt utan att nämna bolagets ekonomiska brister är vilseledande.
Om något bör ifrågasättas så är det bolagsstyrningen – inte kommunens ansvarstagande. Det är fullt rimligt att Lerums kommun vill minska risken att skattepengar används för att täcka ett bolags underskott.
Ja, vi behöver samverkan mellan kommunen och civilsamhället – men med tydliga ramar. Kommunal verksamhet ska vara transparent och likvärdig, föreningslivet bygger på ideellt engagemang och bolag måste bära sin egen ekonomi. När dessa gränser suddas ut blir det oklart vem som egentligen ansvarar – och vem som får betala.
Att kommunen nu vill ompröva sin roll i detta är inte ett svek. Det är sunt förnuft. Vi borde välkomna en öppen och ärlig diskussion – inte skyffla problemen under mattan med politiska slagord
Svar till Liberalerna: Dags att se verkligheten bakom Novahallen
Debatten om Novahallen förtjänar att föras med större hederlighet och tydlighet kring vad som faktiskt är kommunal verksamhet, kommersiell verksamhet och ideell verksamhet. Liberalerna må tala varmt om samverkan – men i denna fråga rör man ihop rollerna och undviker att tala om det som verkligen borde granskas: det ekonomiska läget i det bolag som driver hallen.
Tre olika roller – tre olika logiker
Att kommunen hyr in sig i en idrottsanläggning är i grunden inget konstigt. Kommunen behöver lokaler för skolornas och föreningars verksamhet. Men det innebär inte att kommunen har ett ansvar att rädda en kommersiell bolagskonstruktion som inte fått ekonomin att gå ihop.
Nya Novahallen AB är ett aktiebolag – inte en ideell förening. Det har bedrivit en verksamhet där hyror och offentlig ersättning inte har täckt kostnaderna. Då måste vi också våga prata om bolagets ekonomi och ansvarsfördelning – inte bara om den viktiga samhällsnyttan i att ha en hall på plats. Samhällsnytta kräver långsiktig hållbarhet – inte finansiell osäkerhet.
Kommunens bidrag: En avgörande förutsättning
Liberalerna pratar gärna om hur kostnadseffektiv Novahallen är. Det man sällan nämner är hur mycket kommunen redan har bidragit med för att göra hallen möjlig. Sedan starten har Lerums kommun på olika sätt skjutit till betydande offentliga medel:
• Kommunen lånade ut 20 miljoner kronor till Nya Novahallen AB med mycket fördelaktiga villkor (STIBOR + 1%), där risken i praktiken har legat på kommunen.
• Därtill har kommunen betalat årliga verksamhetsbidrag som motsvarar cirka 1,5–2 miljoner kronor per år, vilket i praktiken är en subventionerad hyra.
• Sammantaget har det offentliga stödet uppgått till över 30 miljoner kronor sedan 2008, om man räknar in både lån, bidrag och köpt nyttjande.
Att kalla detta ”kostnadseffektivt” utan att redovisa hela bilden – inklusive bolagets egna ekonomiska brister – är minst sagt ensidigt.
Om något bör ifrågasättas – är det bolagsstyrningen
Istället för att kritisera kommunen för att vilja minska riskexponeringen bör frågan ställas: Hur har Novahallen AB skött sin ekonomi? Vilka analyser har gjorts kring bolagets intäkter, kostnader, avskrivningar och investeringsstrategi?
Det är inte orimligt att en kommun vill ta ansvar för skattepengar och undvika att agera som ekonomisk garant för ett bolag som inte visat att det klarar sin egen drift. Det handlar inte om att vara ”ängslig” – det handlar om ansvarstagande.
Vi behöver samverkan – men med tydliga ramar
Att förespråka samverkan med civilsamhället är självklart. Men den måste ske på ett sätt som respekterar skillnaderna mellan:
• Kommunal verksamhet – som ska präglas av likvärdighet, transparens och budgetdisciplin.
• Ideell verksamhet – som drivs av föreningar med frivilliga krafter, inte avkastningskrav.
• Kommersiell verksamhet – som kräver egen bärkraft och god ekonomisk styrning.
Vi kan inte acceptera att dessa gränser suddas ut i en röra där kommunen förväntas ta notan när den kommersiella delen inte håller måttet.
Avslutningsvis: Dags för öppenhet, inte skygglappar
Det är positivt att Liberalerna vill utveckla samarbeten med civilsamhället. Men det kräver också öppenhet om fakta – inte selektiv retorik. Det är inte kommunen som sviker hallen. Det är bolagsformen som inte visat sig vara hållbar. Den insikten borde vara en startpunkt för en ny, konstruktiv lösning – inte en anledning att hålla fast vid en struktur som riskerar att falla samman