TEMA BULLER. När gjordes senaste bullerutredningen? Vad händer om du har problem med buller? Vad är Vision 2010?
Maja Rosén från Sektor Samhällsbyggnad svarar på bullerfrågor:
1. När gjordes den senaste övergripande bullermätningen?
2004 gjordes den så kallade Lerumsstudien. Där kartlades bullernivåerna och en studie gjordes på hur invånarna påverkas av bullret. En bullerberäkning gjordes för 2003, 2010 och 2020. Då räknar vi med en ökning på två procent per år. Bullerkartläggningen längs E20 och Västra Stambanan gjordes 2003 och det finns beräkningar fram till år 2020. För väg 190, i de norra delarna av kommunen, gjordes beräkningen år 2008 och det finns beräknade värden fram till 2025.  Det finns även en bullerkartläggning för det buller som flygen kring riksintresset Landvetters flygplats står för. Dessa uppdateras var 4-5 år.
Vid motorvägen mäter vi medelvärde per dygn och år. Och maxvärde.
2. Vad betyder bullerberäkning?
Att beräkna buller ger ett mer tillförlitligt värde än att mäta. Vid en beräkning används bland annat trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse och man kan på ett effektivt sätt få bullerexponeringen på en specifik plats. Att mäta sig fram till ett rättvisande dygnsmedelvärde eller maximalnivå är komplicerat. Tidpunkten för mätning och mätperiodens längd måste väljas med stor omsorg. Men när förhållandena är komplexa eller när en behöver veta bullernivåerna inomhus kan det ändå bli aktuellt att göra bullermätningar.  Vid mätning utomhus påverkas resultatet i mycket hög grad av väder och vind och av ljud från andra källor än trafiken. Vid både beräkningar och mätningar används standardiserade metoder.  

3. Ska ni göra någon ny bullermätning?
Det finns ingen ny bullerberäkning på gång, vad jag vet. Vi önskar en uppdatering så småningom men det är en fråga om prioriteringar av resurser som inte jag kan svara på. Det finns en EU-förordning om omgivningsbuller som beskriver att alla städer som har ett invånarantal över 100 000 måste göra en bullerkartläggning vart 5:e år. Lerums kommun har gjort en ändå men på frivillig basis och inte som ett lagkrav.
4. Vad gör ni för att motverka bullret?
I Lerums fördjupade översiktsplan hittar du åtgärdsplaner och prioriteringsordning. För att jämföra de olika delarna har en hälsomässig bedömning gjorts för varje område. I bedömningen ingår antalet bullerstörda personer med bullernivåer över 55 dBA, fysiska förutsättningar i området, andelen bullerstörda med bullernivåer över 60 dBa samt andelen barn. I del 2 står hur kommunen ska agera vid planering av nya bostäder. Det har från 1 juni kommit nya riktvärden för buller så en del av dessa riktlinjer får nu ses över och revideras.
5. Hur valde ni var bullerplanken skulle placeras?
Vi har gjort en fördjupad översiktsplan där vi har listat bullerutsatta områden och vad vi kan göra med dem. Område ett är det område där flest påverkas. Där har vi frivilligt satt upp bullerplank för att förbättra miljön. Vi önskar att alla som upplever bullerproblem skulle kunna få någon åtgärd men det är de som är värst drabbade som får åtgärder först. Det skulle inte fungera att sätta upp plank överallt, bland annat på grund av trafiksäkerhetsfrågor, barriäreffekter, risk för reflektioner och andra tekniska och estetiska skäl. Det är också kostsamt att bygga och sedan sköta ett bullerplank så det blir även en resursfråga för politikerna.
6. Varför valde ni glas i bullerplanken när det står i Lerumsstudien att hårda material kan öka bullret en bit bort från planken?
Det valdes glaspartier i bullerplanket på vissa ställen bland annat på grund av estetiska skäl och för att minska barriäreffekten. Nu finns det kontakt mellan södra och norra Lerum och många handlare ville också att deras verksamhet ska synas. Det finns ljudabsorbenter i de andra delarna som ska minska risken för reflektioner.

7. Vad är Vision 2010 som omnämns i Lerumsstudien?
”Visionerna” är Lerums styrdokument som beskriver vad vi ska sträva mot långsiktigt. Kommunfullmäktige har i november 2009 antagit en ny vision, Vision 2025, som ersätter den tidigare Vision 2010. Samtliga partier i fullmäktige är överens om innehållet i visionen och alla nämnder har i uppdrag att arbeta för att visionen ska förverkligas. Lerums kommuns önskvärda framtidsbild beskrivs i visionen. Visionen är resultatet av diskussioner mellan kommuninvånare, representanter från organisationer, politiker och tjänstemän.
8. Har ni gjort någon uppföljning för att se om ni höll Vision 2010?
Uppföljningar har gjorts genom beräkningar. Mätningar ska göras nu efter att NOISUN har byggts.
9.Vad händer om ni får in ett klagomål?
Om det kommer in ett klagomål (olägenhetsanmälan) på buller så görs en utredning i varje enskilt fall. Oftast kan vi gå på de värden som finns i kommunens beräkningar men om värdet ligger på gränsen för till exempel att bli beviljade åtgärder eller för att få bygglov med mera så görs en utredning i varje enskilt fall. Därför kan det behövas mer specifika beräkningar på enskilda fastigheter. Vi som myndighet ställer i så fall krav på den som orsakar bullret att ta fram en beräkning. För E20 och Västra Stambanan är det Trafikverket och för de kommunala vägarna är det Lerums kommun. De som utsätts för buller kan få åtgärder. Eftersom det är så många i Sverige som lever i en bullrig miljö så åtgärdas de fastigheter som har högst buller först. Det finns också en prioriteringsordning på vilka åtgärder en får. Först fasadåtgärder och så vidare.
Då utreder vi utifrån de riktvärden vi har. Det är den som orsakar bullret, alltså den som äger vägen, som har ansvar för bullret. I Lerum är det Trafikverket som ansvarar för E20. Sedan är det vi som ska ligga på dem och ta ansvar för att rätt åtgärder görs om mätningarna visar att bullret överstiger riksvärden. Vanliga åtgärder är nya fönster och ny fasad för att skapa en bra inomhusmiljö. Det kan även handla om en skyddad uteplats. De får ofta fasadåtgärder. I Gråbo gick vi ut med ett erbjudande till alla över 65 dBA ekvivalentnivå om fasadåtgärder. Annars utreder vi de bostäder som kommer med klagomål. Just nu söker även Trafikverket upp fastigheter som ligger högt och erbjuder skyddad uteplats.
10. Och om det är ett stort område som påverkas då?
Då gör vi likadant som om bara en fastighet störs. Vi börjar med en bullerberäkning och utreder sedan möjliga åtgärder och kostnader. Om det är många som störs blir det skäligt med en större kostnad för åtgärder än om det bara är en.