Den politiska majoriteten har fått utstå hård kritik för sitt sätt att hantera skolans ekonomi. Uppgifter har cirkulerat om besparingar inom skolan i storleksordningen 23 miljoner kronor för innevarande läsår. I budgeten för 2024 presenterades en storsatsning på skolan. Utöver en uppräkning av budget med 58 miljoner kronor, satsades ytterligare 17 miljoner kronor på riktade insatser. Trots den största skolbudgeten i kommunens historia har protesterna efter uppgifterna om besparingarna varit omfattande. De båda kommunalråden har förgäves försökt lugna oroliga föräldrar.

Viktor Lundblad, kommunstyrelsens ordförande

–  Kan du berätta lite om det som skrivits i tidningarna om det som kallas besparingar inom skolan? Har det blivit färre lärare per elev? Har det blivit försämringar när det gäller elevassistenter och annat?

-Sedan årsskiftet 2023 är Moderaterna tillsammans med Socialdemokraterna i majoritet i kommunen. Vi kunde tidigt se när vi fick majoritet och tog oss an kommunens frågor att skolorna gick med stora underskott. Vi undersökte därför detta för att ta reda på vad som var orsaken.

Vi upptäckte att det handlade om att våra skolor hade väldigt många visstidsanställda i stället för att prioritera att ha tillsvidareanställda utbildade lärare. Samtidigt konstaterade vi att elevantalet minskat, men att skolan inte hade anpassat sin verksamhet, de hade fortfarande samma organisation och lika många anställda trots färre elever. Vi såg att budgetdisciplinen var dålig och vi såg att den tidigare kommunledningen inte haft tillräcklig kontroll och styrning av skolan. Särskilt påtagligt blev detta eftersom personalredovisningen visade att våra skolor utmärkte sig genom att ha många tidsbegränsat anställda som saknade lärarlegitimation. Dessa frågor började vi arbeta med från dag ett när vi kom till makten.

Nu har vi en högre andel behöriga lärare än vad vi har haft under de senaste tio åren. Dessutom har vi en högre lärartäthet. När vi jämför med andra kommuner ser vi ett vi har lågt antal elever per lärare.

– Men hur vet ni att era insatser kommer att ge resultat?
– Vi har redan siffror på det. Jämfört med läsåret 22/23 har den genomsnittliga meritpoängen höjts från 223,1 till 226,1 poäng.  Andelen elever som går ut nian och är behöriga till yrkesprogrammet på gymnasiet har höjts från 82,7% till 86,7%. Det visar på en positiv trend och att vi är på rätt väg. Våra insatser har bidragit till att skolorna i Lerums kommun har blivit bättre.

– Vad kommer det sig att det här inte har gjorts tidigare?
– När skolor säger att de behöver mer pengar, så är det enklaste man kan göra som förtroendevald att bara skjuta till extra medel. Nu arbetar vi i stället med att skapa förutsättningar för rektorerna att organisera sina skolor på ett effektivt sätt som ger resultat. Då gäller det att man lägger pengarna på rätt saker.

Skärmar, eller inte?
Vi jobbar ju också med att få skolorna skärmfria. Jag tycker att det är värt att nämna att rätt typ av skärmar kan skapa en bättre undervisning, man kan alltså säga att det är skillnad på skärm och skärm. Exempelvis finns det digitala hjälpmedel som kan underlätta för eleverna och som ökar deras möjligheter att nå kunskapskraven. Mobiltelefoner är dock inte ett sådant hjälpmedel. Vi gick därför fram med ett generellt mobilförbud, som flertalet skolor nu har infört. Men skärmfria ska vi så klart inte vara. Ibland är digitala hjälpmedel de mest ändamålsenliga i undervisningen.
Efter att vi gjorde en läromedelsutredning har vi fastställt en läromedelspolicy. I vissa fall är digitala hjälpmedel faktiskt bättre, men i de flesta fall är det böckerna som fungerar bäst. Men det är lärarna som slutligen har ansvaret för kunskapsförmedlingen och det är de som ska forma sin verksamhet i klassrummet.

Problematisk skolfrånvaro?
Vi har elever som har långvarig problematisk frånvaro. De kommer inte till skolan. Nu har vi gjort en riktad satsning och infört ett närvaroteam som ska stötta skolorna.  Oberoende av vilken skola det är så ska det finnas ett närvaroteam som avlastar lärarna så att de kan fokusera på undervisningen och vara lärare. Vårt närvaroteam jobbar för att de här eleverna ska kunna komma tillbaka till skolan.

Behöver inte kosta pengar?
Det är mycket som kan göras utan att det kostar pengar. Rätt organisation i skolan ger studiero och skapar goda förutsättningar för lärande. Rektorerna träffas regelbundet tillsammans med sektorschef och verksamhetschef och de delar sina erfarenheter och exempel. I grund och botten tror jag att det är bra att ha självständiga skolor och skolchefer som är självständiga. Men det måste också finnas en styrning av det skälet att vi ska ha en likvärdig skola i kommunen. Det ska inte spela någon roll om du råkar födas i Gråbo och råkar hamna i en skola där, eller om du går på Rydsbergsskolan.  Som elev ska du ha samma förutsättningar oberoende av skola.

– Det har varit mycket kritik i föräldragrupper och massmedia. Vad har du att säga om det? Vad kommer det sig att ni inte har nått ut med det positiva i de förändringar ni genomför?
– Information är en pedagogisk utmaning och det är inte alltid man lyckas nå ut. Vi styr ju inte över vad media väljer att skriva om, eller huruvida media väljer att använda våra citat eller inte. Vi har dock gjort skolan till vårt huvudfokus och vi satsar mer pengar på skolan än någonsin tidigare. När vi omstrukturerar genom att avsluta de 80 tidsbegränsade anställningarna och i stället prioriterar att ha lärare som gått lärarutbildningen och nu är behöriga och legitimerade, blir det så klart reaktioner. Men det här är en nödvändig utveckling om vi ska höja kvaliteten i undervisningen.
De förbättrade resultaten, fler behöriga till gymnasieskolan och högre genomsnittlig meritpoäng är ett kvitto på att vi är på rätt väg, säger Viktor Lundblad.

Text: Lennart Lauenstein