Det gamla avloppsreningsverket i Sjövik är i behov av ombyggnad och renovering, och ska därför läggas ner. Istället kommer det att anläggas en ny ledning för överföring av avloppsvatten till Björboholm. Avloppsvattnet ska sedan ledas mot Gråbo och vidare till GRYAABs anläggning Ryaverken i Göteborg. Det ska även byggas en ledning för transport av dricksvatten, som kommer att utgöra en reservvattenförsörjning, till Sjövik. Anläggningsarbetet beräknas påbörjas redan nu i februari.
Ledningarna ska dras i den gamla banvallen mellan Sjövik och Sjölidens väg (Huvden). Därifrån ska ledningen läggas ner i sjön Mjörn från Sjölidens väg till Björboholm. Anledningen till beslutet att dra ledningen på botten av Mjörn är att kommunens samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att kostnaderna blir för höga om ledningarna skulle dras genom ”järnvägstunneln” på gång- och cykelvägen. Underlaget till förvaltningens beslut har tagits fram av ett konsultföretag, som hittills fakturerat kommunen fyra miljoner kronor för sitt arbete. De fastighetsägare, på vars mark ledningen ska dras, har informerats.

Lantmäteriförrättning med protester
Vid den här typen av nyttjande av mark ska alltid genomföras en lantmäteriförrättning och den hölls den 19 januari på Sjöviksgården. Kommunen lät sig representeras av två konsulter samt en tjänsteman, som deltog per telefon. Berörda fastighetsägare hade bjudits in, och 13 hade kommit. En så gott som enhällig skara fastighetsägare hade invändningar mot dragning av avloppsledningen i sjön.

Försvårar framtida anslutningar
Huvudargumentet som fastighetsägarna förde fram mot beslutet att dra ledningen i sjön är att det gör det omöjligt att senare ansluta kommunalt vatten och avlopp till det femtiotal fastigheter som ligger mellan Huvden och Björboholm. En dragning i sjön innebär också att det blir svårare att upptäcka och åtgärda eventuella läckage.

Oklart om kostnaderna
Ett antal relevanta frågor ställdes till konsulterna, men svaren var oprecisa. Konsulterna kunde inte redovisa kostnaderna för att renovera reningsverket i Sjövik. De kunde inte redovisa några beräkningar av kostnaderna för att dra ledningen utefter banvallen även på sträckan mellan Huvden och Björboholm.
Även om det på kort sikt är billigare att dra ledningen i sjön, skulle en dragning i banvallen långsiktigt kunna ge lägre kostnader och därtill kunna ge framtida anslutningsavgifter från många fler fastigheter. Enligt lantmäteriets protokoll har kommunen uppskattat kostnaden för ledningsdragning till 14 miljoner kronor.

Enkel och billig lösning
Ett alternativ till lösning presenterades under förrättningen. En av fastighetsägarna, Ove Bramstång, presenterade ett förslag till en enkel och billig lösning. Rören grävs ner i ”golvet” i tunneln.

Tunneln är 3,5 meter hög. Golvet kan höjas med 1 meter utan att det skapar problem för fotgängare och cyklister. En genialisk lösning som blir billig eftersom den inte kräver borrning. Konsulternas invändning mot förslaget var att det skulle bli omständligt och kostsamt att anlägga en alternativväg för fotgängare och cyklister under tiden som arbetet pågår. Men inte heller här redovisades några beräkningar av kostnaderna.

Politikerna inte informerade
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 december 2021 gav man förvaltningen i uppdrag att ta fram ett upphandlingsunderlag för överföringsledningen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet redan 2017. Varken vid det tillfället eller vid behandlingen nu i december informerades ledamöterna om att ledningen ska läggas på sjöbotten från Huvden till Björboholm. Politikerna fick ingen konsekvensbeskrivning av förslaget som kommer att omöjliggöra framtida anslutning av ett femtiotal fastigheter och som dessutom kan förorena sjön Mjörn vid ett eventuellt läckage.
Det vore inte orimligt om politikerna i kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att göra en ny utredning där konsekvenser, alternativ och kostnader redovisas, innan anläggningsarbetet sätts igång. Det vore inte rimligt om kommunstyrelsen, istället för att ta eget initiativ till fortsatt utredning, överlåter åt Lantmäterimyndigheten att ta ställning till vilket alternativ som är det mest lämpliga.

Bild och text: Lennart Lauenstein