Lerums kommun hävdar, med stöd av advokatbyrån Mannheimer & Swartling, att det krävs marknadsränta på lånet till Nya Novahallen för att det inte skall bedömas som otillåtet statstöd. Trots att EU-kommissionen i nedan beskrivna fall, där förutsättningarna är i stort sett de samma som för Novahallen, klargjort att stöd är tillåtet.

Det gäller Uppsala multiarena och Köpenhamns multiarena. Båda arenorna ägs av aktiebolag.
Nedan utdrag ur en rättslig utredning av kommissionens beslut vid prövning av art. 107.1 och 107.3 c FEUF

Kommissionens utredning av Uppsala multiarena
Projektets parter angavs bestå av Uppsala kommun och Uppsala Arena AB, ett fastighetsbolag samt ett evenemangsbolag, varav alla skulle ha privat äganderätt. Uppsala Arena AB var det enda företag som hade bildats vid tidpunkten. Fastighetsbolaget skulle bildas av privata investerare och bolaget skulle uppföra samt vara ägare av arenan.
Den tilltänkta arenan skulle användas för flera olika typer av idrott, nöjesevenemang samt sammankomster.
Totalt skulle arenan ha en kapacitet om att kunna motta 18 500 personer.
Det angavs fortsättningsvis att kommunen skulle ingå hyresavtal med evenemangsbolaget, där kommunen skulle komma att hyra 20 % av arenans kapacitet under 25 år. Syftet var att kunna tillgodose skolor, idrottsföreningar och allmänheten arenatid.
I projektet var tänkt att kommunen skulle ge ett direkt investeringsbidrag till uppförandet av arenan, samt utarrendera mark till fastighetsbolaget. Investeringsbidraget uppskattades till 150 miljoner kronor. Hela projektkostnaden beräknades bli 650 miljoner kronor, där de privata bolagen skulle bekosta den övriga delen. Vad gäller marken så angavs att kommunen skulle utarrendera marken till fastighetsbolaget om en kostnad på 50 000 kr per år, under minst 50 år.

 Kommissionens bedömning av förenligheten med art. 107.3 c FEUF
Sammanfattningsvis menade kommissionen att stödåtgärden om 150 miljoner kronor till förmån för Uppsala arena var förenlig med den inre marknaden enligt undantaget i art. 107.3 c FEUF och således en godkänd stödåtgärd.

Kommissionens utredning av Köpenhamns multiarena
Parterna som huvudsakligen skulle vara inblandade i projektet var Köpenhamns stad samt en privat stiftelse. Parterna skulle bilda ett arenabolag som skulle uppföra samt vara ägare av arenan. Projektets totala kostnad uppskattades till cirka 148 miljoner euro, där parterna skulle bidra med cirka 43,7 miljoner euro var mot en ägarandel om 50 % vardera. Extern finansiering skulle utgöras av marknadsmässiga lån på 46,4 miljoner euro. En annan part som ägdes av Köpenhamns stad och danska staten skulle upplåta en nyttjanderätt till marken där arenan var tänkt att uppföras, med villkor om avstående från hyresavgift under en period om 40 år och därefter en marknadshyra.
Den faktiska driften av multiarenan var tänkt att drivas av en separat operatör, som skulle se till att multiarenan var tillgänglig på icke-diskriminerande och marknadsmässiga villkor. De första 30 åren fastslogs att Live Nation Entertainment group skulle driva arenan, eftersom de vann anbudsförfarandet.221 Live Nation beskrivs vara världens största företag för livemusik och underhållning och har verksamhet genom lokala företag i varje territorium.

Kommissionens bedömning av förenligheten med art. 107.3 c FEUF
Sammanfattningsvis menade kommissionen att den statliga medfinansieringen var förenlig med den inre marknaden enligt undantaget i art. 107.3 c FEUF, och således utgjorde en godkänd stödåtgärd.

Källa: Linköpings Universitet

Inga hinder
Tvärtemot vad Lerums kommun och Mannheimer & Swartling hävdar finns det inga hinder för stöd till aktiebolag. Det är inte organisationsformen som är avgörande. Är stödet förenligt med EU:s undantagsregler och kommunallagen kan aktiebolag få statsstöd även om bolaget är privatägt.

Frågor
Varför har kommunen inte vänt sig till berörda statliga myndigheter och SKR (Sveriges kommuner och landsting) för hjälp och stöd? Där finns expertis som behärskar frågorna om statsstöd och som ger råd utan att ta betalt.. Advokatbyråer arbetar sällan med frågor som rör offentlig rätt.
Varför har Mannheimer & Swartling inte rekommenderat kommunen att ansöka om godkännande av EU-kommissionen?
Varför har kommunen beslutat att chockhöja räntan trots att det hade varit riskfritt att besluta om oförändrad ränta? Den enda konsekvensen för kommunen skulle ha varit att förvaltningsrätten upphävt beslutet.
Är det kommundirektören som är ansvarig för att kommunen i onödan engagerat en advokatbyrå till en kostnad av 700 000 kronor?

Text: Lennart Lauenstein