Nääs slott Slottet har en orörd 1800-tals interiör som är unik för Sverige och kanske hela Norden. Göteborgsgrosshandlaren August Abrahamson, som var den siste ägaren, lät 1872 inrätta en slöjdskola och två år senare ett slöjdlärarseminarium. Slöjdskolan och seminariet var en privat institution som leddes av Abrahamsons systerson Otto Salomon. August Abrahamson dog 1898. I sitt testamente förordnade han att läroanstalten – August Abrahamson stiftelse – ”för all framtid på Nääs skulle fortbilda lärare och lärarinnor, särskilt i slöjd”.
Maria Sidén är VD för stiftelsen.
– Maria Sidén när var det som du blev chef på Nääs slott, eller ska jag kanske säga, när blev du slottsfru?
– Slottsfru kan jag inte säga att jag är, svarar Maria och skrattar. Jag tillträdde som VD för August Abrahamssons stiftelse den 1 november 2020.
– Vad jobbade du med innan du kom till Nääs?
– Jag har varit VD på Tjolöholm slott i nästan 13 år.
– Vilka är dina planer för Nääs?
– Det är ju fantastiskt område. Det som engagerar mig är kultur- och naturmiljön som verkligen förtjänar att lyftas fram.
– Det kostar väl en hel del att driva den här verksamheten?
– Ekonomin ju en utmaning när man inte har något offentligt stöd eller en offentlig huvudman. Det är ett spännande möte mellan kultur och att affärsutveckla. En förutsättning för att långsiktigt finnas kvar är att verksamheten har en ekonomi som står stabil.
– Hur har du tänkt att du ska dra in pengar till verksamheten?
– Jag tror att man ska ta tillvara natur-och kulturmiljön. Den har ett värde för både besökare och hyresgäster och jag är övertygad om att de är beredda att betala. Det gäller att hitta kärnan i besöksmålet – kärnan i upplevelsen.
– Alla runt Göteborgs känner ju till Nääs. Inte minst valborgs- och midsommarfirandet. Det är inte svårt att nå ut, men det gäller ju också att locka hit människor.
– Nääs slott är en välkänd plats och har en lång historia. Det var en välkänd plats redan på sent artonhundratal. Nääs sades utomlands vara den mest kända platsen i Sverige efter Stockholm. Det säger ju en del att vi fortfarande har internationella forskarbesök här. Häromveckan kom det en avhandling om Nääs, där forskare från fyra olika länder har deltagit.
– Jag antar att själva slottsbyggnaden inte är det som lockar forskarna hit.
– Nej, även om själva slottsbyggnaden är unik, och den har unika interiörer från sent 1800-tal. Det finns inte så många sådana miljöer kvar. Det är till exempel bara två rum på kungliga slottet i Stockholm som har autentiska miljöer från tiden. Att så lite är bevarat beror kanske på att man inte har sett slutet på 1800-talet som en så viktig tid i vår historia. Men det var en jättespännande period. Det var ju då den stora industriella utvecklingen startade. Nääs slott representerar väldigt mycket av den industriella tillväxten här i området. Sen kan man ju nästan se det som att Slöjdseminariet var någon sorts motreaktion mot industrialiseringen. Slöjdseminariet vurmade för handens kunskap och de traditionella värdena och det var nääspedagogiken som gjorde Nääs känt i hela Europa. Det var först efter att jag hade jobbat här ett tag som det gick upp för mig vilken betydelse slöjdseminariet haft. I januari 1894 möttes Sophie Elkan och Selma Lagerlöf för första gången. Kvinnornas möte resulterade i en livslång, kärleksfull, nära vänskap som varade i nära tre decennier, fram till Sophies död 1921. Sophie och Selma tillbringade många somrar tillsammans på Nääs. De trivdes gott på Nääs, inte minst tack vare de vackra omgivningarna men även skolan med sin kosmopolitiska karaktär. De hade en skrivplats i parken där de satt och skrev och läste varandras texter. Nääs spelade en stor roll i såväl Sophie Elkans som i Selma Lagerlöfs liv. Bland annat ses detta tydligt i boken ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, där ett helt kapitel beskriver livet på Nääs omkring förra sekelskiftet. Sophie Elkan var dotter till Henriette Salomon, syster till August Abrahamson, som ägde egendomen Nääs under åren 1868-1898. Sophie var född och uppväxt i Göteborg, där hon också bodde som vuxen. Familjen Salomon fick disponera den södra flygeln som sitt lantställe under alla år. De bodde annars i Göteborg. Sophie var femton år när morbror August köpte Nääs och hon kom att älska det.
– Berätta mer om Selma Lagerlöf och Sophie Elkan och deras koppling till Nääs slott.
– August Abrahamsson hade inte själv några barn, men han hade brorsbarn och syskonbarn. Syskonbarnen bodde i södra flygeln här på Nääs. Selma och Sophie träffades första gången 1894 efter det att Selma hade läst Sophie Elkans novell Ensam. Selma Lagerlöf kom att vistas på Nääs under ett tjugotal somrar. De satt här och skrev tillsammans.
Hur var Nääs kontakter på den tiden med omvärlden?
– Nääs var en fantastisk mötesplats. Besökare från olika länder kommer hit. Här var väldigt aktivt och kulturellt och intellektuellt. Nääs var helt enkelt en spännanande plats. Det finns många reseberättelser som rör Nääs och många elever har skrivit om sina upplevelser på slöjdseminariet som hade elever från många länder. Det var en speciell stämning här och middagarna som August hade på slottet attraherade folk från hela världen. Nääs var en viktig mötesplats som samlade människor från hela världen.
– Är det din ambition att Nääs på nytt ska bli en viktig mötesplats?
– Här fanns Slöjdseminariet från 1874 till 1966. Seminariet var ett centrum för slöjd och hantverk. Vid ett kurstillfälle deltog nitton olika nationaliteter. Hit kom influenser som spreds ut till alla folkskolor i hela Sverige genom lärarna som utbildades här. Det var på Nääs som basket spelades för första gången i Sverige! Det var amerikanska studenter som sommaren 1897 på Nääs lärde ut spelet. Här ifrån spreds det ut över landet. Handboll kom till Sverige från Tyskland via Danmark och spreds från Nääs ut i landet. Sen har vi leken Små grodorna. Ursprunget är en fransk militärmarsch. Den lektes här på Nääs i slutet av 1800-talet i samband med kurser i slöjd och folkkultur. Den gavs ut första gången på svenska av Nääs 1922, i en skrift om sånglekar. Jag kan tänka mig hur de internationella studenterna hade sina kulturkvällar med mat och musik och det var säker så som ”små grodorna kom hit till Sverige”.
– Ditt nästa stora projekt; är det att Nääs inte bara ska vara en mötesplats, utan en kulturell mötesplats?
Just nu jobbar vi med lite konstgjord andning. Nu handlar det om att åtgärda det underhåll som har varit eftersatt i många år. Vi har tak som läcker, fasader som behöver åtgärdas. När man kommit till det skedet att alla tak läcker, då är det bråttom om det inte ska bli superdyrt. Sen hoppas jag att vi kan stöpa husen så att vi faktiskt kan hitta en användning för byggnaderna och skapa intäkter. Ja, vår plan är att skapa en mötesplats. En mötesplats som skapar intäkter så att Nääs även fortsättningsvis kan vara en plats som är till nytta och nöje, inte bara för kommuninvånarna utan också för besöksnäringen, dvs för alla våra besökare.
Text: Lennart Lauenstein
