Jan Jörnmark fyllde Garveriet när han berättade om sin undersökning av Lerums utveckling och stagnation sedan 1969. På den tiden stod Lerums kommun på sin höjdpunkt. Därefter har mycket gått utför. Vad var det som hände och går det att ändra på? Jörnmark gav många förklaringar, men färre lösningar.
-Vi kanske är för laglydiga? Vi kanske ser hinder i stället för möjligheter i plan- och bygglagen? säger centerpolitikern Eva Andersson, efter Jan Jörnmarks föreläsning.
Hon refererar till två av de punkter som Jörnmark pekar på i sin rapport. Dels att Lerum lydigt följde direktiven från Göteborgsregionen om att bromsa sitt byggande på 1970-talet, dels tycks Lerum ha svenskt tröghetsrekord i att inte få fram detaljplaner, som gör det möjligt att bygga i dag.
1970 stod Göteborg med massor av tomma lägenheter men lyckades inte locka till sig medelinkomsttagare som kunde bidra med skattekraft. Lerum och andra kranskommuner blev då ombedda att bromsa sitt byggande. Lerum lydde, vilket på sikt fick förödande konsekvenser. Hallandskommunen Kungsbacka struntade i Göteborg och fortsatte bygga. I dag har Kungsbacka en långt större tillväxt och yngre befolkning än vad Lerum har.
Jörnmark har gått tillbaka till årsredovisningar, generalplaner, jubileumsskrifter, mängder av tidningar och sockenhistorier. Han har också jämfört utvecklingen med andra kommuner, andra regioner och han har satt in Lerum i sitt regionala sammanhang.
-Det var till min förvåning ett fullständigt fascinerade arbete, menar Jan Jörnmark.
Rapporten kommer att resultera i en bok.
En sak är väldigt tydlig. Lerum är ingen isolerad planet. Det går inte att, som många politiker gjorde på 1970-talet, förnöjt luta sig tillbaka och tycka att allt är bra som det är. Lerums utveckling är starkt knuten till vad som händer i Göteborg och kranskommunerna. Men utvecklingen och tillväxten beror också på de beslut som fattades på kommunal nivå.
Flera åhörare gav uttryck för självkritik, men det fanns också röster som opponerade sig mot Jörnmarks slutsatser.
-Det är något som skaver, säger freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson. Vad är det som säger att bostadsbyggande och tillväxt är den enda vägen till utveckling?
Jan Jörnmark stod dock fast vid sina slutsatser och även om Lerum med sin stora låneskuld inte uppmålades i någon skimrande dager så sattes kommunens situation in i ett sammanhang, som säkert öppnade ögonen på en och annan.
-Jag tror att det var en chock för många, säger Lennart Lauenstein från Garveriet efter att han tackat Jan Jörnmark för föreläsningen. Han avslutar förhoppningsfullt:
-Det här kanske kan vara en vändpunkt!
TEXT & BILD: ANNA REHNBERG
FOTNOT: Rapporten finns tillgänglig här: LERUMS OCH GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING
Jan Jörnmarks föreläsning i torsdags var en aha-upplevelse. Pusselbitarna sammanfogades –
den bilden som kom fram var inte rolig att se. Men nyttig.
För att kunna göra något åt ett problem så måste problemet först identifieras och synliggöras.
Nu är det delvis gjort. Mera finns under mattan.
Vad händer härnäst ? Locket på eller en öppen debatt?
Kommer sektor Samhällsbyggnad fortsätta tiga? Vad säger kommundirektör Lorentzon?
Vad säger politikerna?
Dags för en öppen och offentlig diskussion om hur Lerum bryter den negativa trend som kommunen hamnat i med ökande kostnader, ökande lån och ett underutvecklat näringsliv.
Vi alla vill se en positiv utveckling av vår kommun.
Inga såpbubblor eller avlägsna, svårmätta ” visioner”. Istället verkstad med tydliga och realistiska mål.
Vem/vilka klarar detta och med vilket handlingsprogram?
Frågan behöver besvaras innan valet 14/9.
Christer Harling
Floda