/////////

Bostäder Lerums största misslyckande

Något sprack med en knall – den här augustikvällen med Jan Jörnmark i Garveriet i Floda. Det måste ha varit ljudet av Lerums krackelerande självbild.

Bostäder är Lerums största misslyckande. Handlingsförlamning och osämja är orsaken. Ekonomihistorikern och författaren Jan Jörnmark är tydlig. Ingen kan ge besk kritik och dystra prognoser som han. Under en dryg timmes föreläsning i Garveriet ruskade han om närvarande Lerumbor med fakta, dokument, citat, historia, internationella trender och lokala jämförelser.
Han visade hur den unga inflyttade och kapitalstarka skattebasen från de strålande tillväxtåren tidigt 70-tal, nu åldrats till mer kostsamma och kollektivt alltmer skuldsatta invånare. I dag bor de i en kommun som tvingas lägga allt större resurser på anställda i vårdsektorn, och som inte lyckats locka tillräckligt många nya skattebetalare som kan ta notan.

VÄXANDE SKULD

Skulderna växer och investeringarna är eftersatta, enligt Jan Jörnmark. Samtidigt har kommuner som Partille, Härryda och Kungsbacka tuffat på. De har byggt nya bostadsområden, utnyttjat närheten till Göteborg, utvecklat kommunal service och klarat generationsväxlingen och investeringar genom inflyttning.
Det finns flera faktorer som påverkar det här, och som Lerum inte har kunnat göra något alls åt. Dit hör etableringen av Landvetter och Göteborgs förskjutning mot sydväst och det attraktiva havet.

 IDENTITETSKRIS

Men bakom ligger kanske också en sorts identitetskris. En självbild som håller på att spricka sönder. Lerums tillgångar i form av småskalighet, naturen och villaboendet har i debatten ställts mot behovet av fler, och något högre, bostadshus samt fler invånare som kan bidra.
Det har funnits en rädsla för att det som gör Lerum attraktivt för dem som redan bor här går förlorat, om många andra skall lockas hit med nya boendeformer. När lokala politiker har käbblat om småskalighet kontra tillväxt har resultatet blivit broms i utvecklingen.

OUTNYTTJADE TILLGÅNGAR

Det är anmärkningsvärt, eftersom de flesta kommuner i Sverige bara kan drömma om Lerums närhet till storstan med pendeltågsstationer – och dessutom motorväg mot både Göteborg och Stockholm. Normalt skulle det vara dukat bord för företagande, etableringar, logistik, inflyttning, villaprisraketer och exceptionellt välstånd.
Istället stämplas nu Lerum som sovkommun – med slumrande politiker som är oförmögna till resultatinriktat samarbete, och en utveckling som gått i stå.

70-TALETS UTMANING ÄR KVAR

I generalplanen från 1970 sattes ett befolkningsmål för Lerum på 75 000 personer fram emot 2010-talet, enligt Jan Jörnmark som läst på historiska dokument. Då var det förstås omöjligt att överblicka en 40-årig framtid. Men med tanke på den starka dragningskraften som storstadsregioner haft under lång tid, borde kanske målet varit uppnått för länge sedan. Men förra året ökade Lerum med 249 invånare till en blygsam totalsiffra på 39 319.
De utmaningar som 70-talets lokala politiker pekade ut kvarstår. Lerum är fortfarande en kommun med utspridda tätorter som har luckor i kommunal service.

SNABBAST BLEV LÅNGSAMMAST

Jan Jörnmark slår fast att Lerum gått från att vara den absolut snabbast växande kommunen i Göteborgsregionen till att bli den mest långsamma. Då tittar han på den totala utvecklingen från 1970. Men den senaste
tioårsperioden har faktiskt kommuner som Ale, Stenungsund, Öckerö och Alingsås, alla lägre befolkningstillväxt än Lerum.
Den som själv vill jämföra Lerums nyckeltal med andra svenska kommuner kan göra det genom tillväxtguiden på ARENA FÖR TILLVÄXT.

ROP EFTER BOSTÄDER EKAR

Oförmågan att få fram detaljplaner, att gå från vision till handling, pekas ut som Lerums stora tillkortakommande i Jan Jörnmarks utredning.
– Gamla projekt ligger och jäser. Jästiden slår alla rekord i Lerum. Alla ropar efter bostäder, men kommunen tar inga initiativ. Det är makalöst. Projekten kommer inte ens fram till detaljplaner som kan överklagas. Det har sett ut så här i ett decennium, säger han och uppmanar politiker och kommuntjänstemän att jobba med de mentala frågorna kring kommunens utveckling.
Det handlar inte minst om att kommunicera bättre med sina medborgare om både behoven och lösningarna.

ALLVARLIG KRITIK

Efter Jan Jörnmarks presentation gick en annan röst in i diskussionen med lika tufft formulerad kritik. Lerums förre stadsbyggnadschef Olof Wiklund lade skulden på en ointresserad politisk ledning och svag kompetens på tjänstemannanivå.
I början av 2000-talet flyttade han till grannkommunen Partille för att bland annat planera köpcentrat Allum ­– och därmed punktera alla Lerums eventuella ambitioner att bli ett centrum för handel i den östra delen av Göteborgsregionen. Därmed missade Lerum ännu en stor utvecklingsmöjlighet.
– I Partille höll de ledande politikerna ihop. Vi tog fram den komplicerade detaljplanen för Allum på fyra år. Sedan byggdes köpcentrat på 19 månader. Det hade aldrig gått här. Det var väldigt olikt det jag upplevde i Lerum, sa Olof Wiklund.

GÖTEBORGS OFÖRMÅGA

Jan Jörnmark, känd för sina böcker och bilder från övergivna platser runt om i världen, gör sin analys av Lerum från en i grunden mycket negativ syn på hela Göteborgsregionen. Han kallar Göteborg för en av världens glesaste städer och är djupt kritisk till stans oförmåga att utveckla både sitt näringsliv och att visa handlingskraft i form av stadsbyggnad med nya bostäder och vettig kollektivtrafik.
Om han har rätt ligger Göteborg illa till på samma sätt som Lerum, men i mycket större skala. Det måste man ha med sig när man tar del av hans Lerumsanalys.

POSITIV SKATTEKRAFT 

Flodanyheter.se har också gjort egna studier av kommunens utveckling. Resultaten är trista, sett med Lerumsögon, men det finns undantag. Dit hör utvecklingen av skattekraften, som förstås är avgörande för kommunens ekonomi.
Se faktarutan.
Jan Jörnmarks hela rapport finns här: LERUMS OCH GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING
TEXT: KENNY GENBORG
 
 
 

2 Comments

  1. Kära läsare! Intressanta åsikter här ovan som är lite tragiska att läsa. Mina erfarenheter ifrån stadsbyggnadsarbetet i början av 2000-talet var tvärtemot mycket glädjande med öppna samtal mellan såväl politiker, företagare, tjänstemän och andra medborgare. Vi startade upp dialoger i alla tätorterna och processen med utbyggnaden av Norra Hallsås måste anses unik. Bebyggelsen där har vida erkända kvalitéer utöver det konventionella byggandet och det har kommit att bli förebild för många stadsbyggnadsprojekt.
    God arkitektur och varsamhet mot naturen. Dessa ledord var en del av Lerums formulerade vision och min bedömning är att vi var på väg i dess riktning.
    Tyvärr avbröts det stadsbyggnadsarbetet av diverse chefsbyten på tjänstemannanivå och den politiska organisationen blev rena flumskolan. Dåvarande byggnadsnämnd och kommunstyrelse med både Henrik Ripa, Kenneth Johansson, Finn Söderpalm och Åsa Bruto i spetsen gav oss som jobbade med processerna fullt stöd. Jag är stolt över vad som åstadkoms och det gläder mig att mina barn och barnbarn kan komma dit och se vad vi gjorde tillsammans.
    Efter den stora omorganisationen tappades fokus och tempo inom stadsbyggnadsarbetet och undan för undan sökte sig de kreativa tjänstemännen därifrån. Kommundirektörerna drev snarare de interna tekniska och organisatoriska frågorna och såg inte att samhällsplaneringen tappade kvalitét. I mina ögon bär kommundirektör Gunnel Lorentzon det största ansvaret för att inte hålla höjd i verksamheterna. Sorry…

  2. Våra styrande påstår att det är studiecirkeln God Miljös medlemmar och deras sympatisörer som är problemet.
    Kanske är det tvärtom – att God Miljöarna ser problemen och har lösningarna men att
    våra folkvalda inte vill se problemen och inte har lösningarna.
    Verkligheten förträngs och istället kastas upp vackra ofinansierad visioner typ
    ” 1000 nya jobb till 2015″ eller ” Sveriges bästa skola 2016″. Myggen silas och kameler sväljs.
    1 miljard i nya lån på 12 år.
    Vi som var på skoldebatten i måndags fick höra av närvarande lärare hur det egentligen är i skolan. Inte alls så bra som vår ledande politiker påstår.
    31 elever i en matteklass berättade en lärare om.
    ” logoped” – finns inte i Lerum…..
    Politikerna försöker hela tiden slå blå dunster i folks ögon. Dags att ifrågasätta, ta fram fakta.
    Lerums kommun behöver inte flera ” visioner”. Jan Jörnmarks rapport pekar på årtionden
    av underlåtelser och svag ledning av kommunen.
    Den rapporten behöver läsas av alla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Tidigare Historien

Stort intresse för Lerums utveckling

Standard miniatyr
Nästa Berättelse

Tredje flodaintervjun Freddy Shasteen: "Lerum borde återuppta miljöarbetet"

Senaste artiklarna