Utvecklingen blir särskilt tydlig om skulden räknas om per invånare. År 2000 motsvarade kommunens upplåning endast 3 kronor per invånare. År 2025 hade motsvarande belopp ökat till omkring 54 000 kronor per invånare. Det är en mycket kraftig förändring på 25 år.

Kommunens egna årsredovisningar visar att den externa upplåningen låg kvar på en mycket låg nivå fram till omkring 2002–2003. Därefter ökade upplåningen successivt. En viktig förklaring är kommunens omfattande investeringar, bland annat i skolor, infrastruktur och andra kommunala verksamheter.

Samtidigt har Lerums kommun vuxit. Befolkningen har ökat med ungefär 25 procent sedan år 2000 och antalet förvärvsarbetande med knappt en tredjedel. Skulden har däremot ökat från praktiskt taget noll till över 2,3 miljarder kronor.

Det innebär att skuldsättningen har ökat betydligt snabbare än befolkningen. Om man ser till skulden per invånare blir utvecklingen därför särskilt tydlig: från 3 kronor per invånare år 2000 till drygt 54 000 kronor år 2025. Utslaget på antalet förvärvsarbetande motsvarar skulden i dag omkring 105 000 kronor per förvärvsarbetande.

Det är viktigt att samtidigt konstatera att kommunal upplåning inte i sig behöver vara ett tecken på dålig ekonomi. Kommuner lånar ofta till långsiktiga investeringar som skolor, äldreboenden, VA-anläggningar, gator och annan infrastruktur. Det kan vara ekonomiskt rimligt att kostnaden för sådana investeringar fördelas över flera generationer av kommuninvånare.

Den centrala frågan är därför inte bara hur mycket kommunen lånar, utan också vad pengarna används till, vilken avkastning eller nytta investeringarna ger och om kommunens framtida ekonomi klarar räntor och amorteringar.

Fortsatt ökad upplåning
Utvecklingen ser dessutom ut att fortsätta. Av Lerums kommuns budget för 2026 framgår att kommunens upplåning beräknas motsvara 67 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning under 2026.

För planåren 2027 och 2028 beräknas motsvarande andel öka till 76 respektive 83 procent. Kommunen konstaterar själv att detta innebär en uppgång under hela perioden och att nivån 2028 ligger nära det angivna gränsvärdet på 85 procent.

Om prognoserna infrias innebär det alltså att kommunens upplåning kommer att ta en allt större del av det ekonomiska utrymme som skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ger.

Samtidigt sänktes kommunalskatten inför 2026 med 0,10 procentenheter, från tidigare nivå till 20,55 kronor. Enligt kommunens beräkning innebär skattesänkningen ett intäktsbortfall på omkring 18 miljoner kronor under 2026.

Det innebär att kommunen under samma period som skuldsättningen fortsätter att öka också har valt att minska sina skatteintäkter något.

En utveckling som väcker frågor
Sammantaget visar utvecklingen en tydlig förändring av Lerums kommuns ekonomiska situation sedan början av 2000-talet. Från en kommun med mycket liten upplåning har Lerum utvecklats till en kommun med skulder på över 2,3 miljarder kronor.

Befolkningen har visserligen ökat kraftigt, och kommunen har genomfört betydande investeringar. Men skulden har ökat långt snabbare än både befolkningen och antalet förvärvsarbetande.

Den fortsatta utvecklingen är därför viktig att följa. Kommunens egna budgetprognoser pekar på att upplåningen kommer att öka ytterligare under 2026–2028 och närma sig den nivå som kommunen anger som gränsvärde.

Det leder till flera frågor om kommunens långsiktiga ekonomi:

• Hur stor skuldsättning är långsiktigt hållbar för Lerum?
• Hur mycket av den framtida ekonomiska kapaciteten kommer att behöva användas till räntor och amorteringar?
• Vilka investeringar har finansierats med upplåningen och vilken nytta ger de?
• Hur påverkas kommunens möjligheter att göra nya investeringar om skulden fortsätter att öka?
• Vilken betydelse får den ökande skulden för framtida skattesatser och kommunal service?
• Är den planerade skuldsättningen förenlig med kommunens långsiktiga ekonomiska mål?

Slutsats
Lerums kommun har på 25 år gått från en situation med i princip ingen upplåning till en långfristig skuld på drygt 2,3 miljarder kronor. Skulden per invånare har under samma period ökat från 3 kronor till omkring 54 000 kronor.

Upplåningen har till stor del samband med kommunens investeringar och behöver därför bedömas utifrån vilka tillgångar och värden som har skapats. Men den kraftiga skuldökningen innebär samtidigt att kommunens ekonomiska åtaganden har förändrats väsentligt.

När kommunens egna prognoser dessutom visar på fortsatt ökande upplåning och en nivå nära gränsvärdet 2028 blir frågan om den långsiktiga ekonomiska hållbarheten allt viktigare.

Det är därför inte tillräckligt att konstatera att kommunen har investerat. Det behövs också en tydlig redovisning av vad investeringarna kostar, hur de finansieras, vilka framtida kostnader de medför och hur stor skuldsättning Lerums kommun långsiktigt har råd med.

Text: Lennart Lauenstein