Lerums Nyheter har ställt två frågor till utbildningsnämndens ordförande Renée Bengtson.

 Kvalitet och resultat i grundskolan
Lerums Nyheter har redovisat KOLADAS rapport om kvalitet i skolan där Lerums kommuns grundskolor rankades lågt.
Satsning på kärnämnen: Nämnden har pekat ut särskilda insatser för undervisningen i svenska och matematik. 

Fråga: Hur mäts effekten av insatserna på skolor där meritvärdena ligger under riksgenomsnittet?

Socioekonomisk klyfta: Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen döljer stora skillnader mellan olika skolenheter, särskilt skolorna i Gråbo. I SALSA-jämförelsen ligger samtliga skolors, med undantag för Rydsbergsskolan Norr, under det modellberäknade värdet.

Fråga: Vad gör utbildningsnämnden för att utjämna kvalitetsskillnaderna mellan kommunens högpresterande och underpresterande skolor?

Här kommer svaret på den första frågan. Den andra frågan har ännu inte besvarats.
”Det har pågått och pågår ett långsiktigt arbete med att stärka undervisningen i matematik och svenska över tid. Fokus har varit på tidiga insatser så att barn och elever får en så god grund som möjligt från början. Bakgrunden till detta har varit de analyser som skolorna och verksamheten har gjort inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete. Dessa insatser har gjorts hela vägen från förskola och hela vägen upp.

För grundskolan har det bland annat handlat om att under de senaste läsåren kompetensutveckla personalen i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3, i en modell för matematikundervisning som bygger på ett material från Nationellt centrum för matematikutbildning. Det görs också insatser på högstadiet för att både stötta elever som behöver mer hjälp för att komma ifatt om de ligger efter och för elever med goda resultat som vill komma längre i sin matematikutveckling. Dessa insatser är öppna för alla skolors elever att delta i.

Inom ämnet svenska arbetar verksamheten bland annat med förbättrade screeningmetoder för att snabbare fånga upp elever i grundskolans lägre stadier som har utmaningar i att lära sig läsa och skriva. Insatser görs också för att stärka skolbiblioteken och det har tagits fram en specifik skolbiblioteksplan. Den beslutades under våren.

Satsningar har dessutom gjorts för att öka lärartätheten, förbättra tryggheten och minska frånvaron vilket också ger bättre förutsättningar för lärandet i alla ämnen inklusive svenska och matematik. 

Utöver de övergripande insatserna görs också mycket på varje skola så som att utveckla undervisningen, resurssätta/bemanna på ett klokt sätt och insatser såsom stödundervisning eller annat särskilt stöd. Insatser av denna typ tar tid att genomföra och det tar tid för nya metoder att ge genomslag och kunna följas upp vilket gör att det är svårt att se effekter på kort sikt. Nämnden följer kunskapsresultaten i årskurs 1 genom lärarnas bedömningar av elevernas kunskapsnivåer i matematik och svenska, årskurs 3 genom resultaten på nationella prov i matematik och svenska samt betyg och nationella provresultat i årskurs 6 och 9.  Alla dessa resultat sammanställs och presenteras för hela kommunen i nämnden årligen och följs upp i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå vilket också sker årligen. Resultaten delas sällan upp på skolnivå i redovisningen för nämnden men meritvärdena och behörigheten till gymnasiet i årskurs 9 presenteras för nämnden på skolnivå. Inom verksamheten gör skolorna analyser utifrån sina resultat och man tittar också på skillnader och trender mellan de olika skolorna för alla de indikatorer som används. Samma arbete görs på alla skolor.”