Järnväg i tunnel mest effektivt
Att bygga ut Västra stambanan i en helt ny sträckning och i tunnel är sannolikt mer kostnadseffektivt än att bygga ovan mark i befintlig sträckning. Den dagliga tågtrafiken kan upprätthållas under byggtiden och utbyggnadstiden blir kortare.
Det slår teknikkonsultföretaget Sweco fast.
 Utbyggnad av järnvägen genom Lerum har varit en lång, inflammerad och segdragen historia. Medborgare, föreningar, nätverk, lokala politiker, riksdagsmän, tjänstemän och utredare har stridit för eller emot en utbyggnad till fyra spår genom       Lerums tätorter under mer än tio år.
Allt började för femton år sedan, då Banverket – senare Trafikverket – lade fram en förstudie, ett förslag till utbyggnad av Västra stambanan. Några år senare presenterades ett förslag på åtgärder för sträckan Floda-Aspen.
 Järnvägsföreningen
Som en reaktion mot förslaget bildade engagerade medborgare Järnvägsföreningen i Lerum, som menade att konsekvenserna för Lerums kommun skulle bli förödande. Ödelagda kulturminnen, skövlad natur, mer buller. Föreningen gjorde också beräkningar som visade att den föreslagna sträckan var för kort. Den skulle inte bidra till ökad kapacitet utmed banan, snarare tvärtom.
Föreningen förordade i stället en tunnel norr om Aspen och en namninsamling gav snabbt 5000 underskrifter. Men ett nätverk av andra medborgare, som i motsats till Järnvägsföreningen gav Banverket sitt stöd bildades också ─ Nätverket för en järnvägsutbyggnad genom Lerum ─ och lokalpressens insändarsidor fylldes med slagord.
Politiken
Den dåvarande politiska majoriteten gjorde gemensam sak med Järnvägsföreningen och motsatte sig utbyggnaden. I ett svar till Banverket undertecknade de borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsen ett dokument där de lovade att ”Lerums kommun kommer att göra allt för att förhindra utbyggnaden”.
Vid valet 2006 var järnvägen en valfråga för de borgerliga partierna, men oppositionen stretade emot, med argumentet att experterna på Banverket inte kan ha fel.
Vid följande val, 2010 och 2014, hade järnvägsfrågan tonats, det fanns andra agendor. Och från politiskt håll märktes en viss ängslighet, en rädsla för att säga ’fel’ saker.
Arga medborgare skrev insändare om försenade tåg, men plattformar förlängdes, gamla tåg ersattes av nya och längre tåg, extrabussar sattes in och det dämpade, åtminstone i perioder, ilskan.
Västra stambanegruppen
I ett försök att hitta en lösning hade Västra stambanegruppen bildats, en grupp bestående av politiska representanter från de åtta kommunerna utmed stambanan,.
─ De första åren var stämningen i gruppen inflammerad, Lerum frystes ut av övriga kommuner och ansågs vara roten till allt ont, säger en av de politiker som då representerade Lerum.
Men åren gick, det kom nya ledamöter till stambanegruppen och tvåfronts-kriget med alla mot Lerum förbyttes till en vilja att lösa järnvägsproblemet, enligt Stambanegruppens nuvarande vice ordförande Lennart Wassenius.
─ Idag finns en samsyn om två nya spår mellan Göteborg och Alingsås, i ny sträckning norr om Aspen, säger, säger Lennart Wassenius.
Banverket / Trafikverket
Kostnaderna för det ursprungliga förslaget om fyra spår genom Lerum hade snabbt gått från 800 miljoner kronor till 2,6 miljarder, två års byggtid hade blivit fem och Banverket insåg att den föreslagna sträckan var för kort och att det skulle innebära stora komplikationer att bygga genom Lerum. 2009 lades utredningen ner.
Men Banverket, som under resans gång bytt namn till Trafikverket påbörjade så småningom en ny utredning: Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan genom Västra Götaland, för att än en gång hitta lösningen på kapacitetsproblemen utmed Västra stambanan.
Denna gång var slutsatsen att en utbyggnad Alingsås-Floda var en lämplig början. Därutöver föreslogs punktinsatser, liksom färre uppehåll för pendeltågen.
Järnvägsföreningen var, och är, kritisk och menar att Åtgärdsvalsstudien har stora brister, att en utbyggnad Alingsås-Floda endast flyttar problemet närmare Göteborg och att det dessutom, för all framtid, slår ut förslaget om tunnel norr om Aspen,
Granskningen
Västra stambanegruppen, som inte längre bedrev inbördeskrig, gav 2014 teknikkonsultföretaget Sweco i uppdrag att granska Trafikverkets åtgärdsvalsstudie. Rapporten Second opinion – Västra stambanan presenterades under våren 2016.
Sweco pekar i rapporten på en mängd brister: det måste tas ett helhetsgrepp om hela sträckan Alingsås-Göteborg eftersom punktinsatser ger nya flaskhalsar. Det är oftast mer kostnadseffektivt att bygga i berg än ovan mark och att det ger ytterligare vinster att separera banorna eftersom trafiken i den befintliga banan då kan upprätthållas under byggtiden. I en ny sträckning med högre hastigheter skiljs de snabba fjärrtågen från de långsammare pendeltågen och genom att köra godståg nattetid i den nya sträckningen avlastas Lerums tätorter från buller. En ny sträckning är även mest gynnsam för miljön.
I stort överensstämmer Swecos slutsatser med den hållning Järnvägsföreningen företrädde för tolv år sedan.
─ För första gången är samtliga inblandade överens om att hela sträckan Göteborg- Alingsås måste byggas ut och att etappen Göteborg- Floda måste byggas i ett nytt läge, i tunnel, säger Järnvägsföreningens ordförande Björn Stahre.
Västra Stambanans framtid
Men järnvägsfrågan är långt ifrån löst. 2015 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029.
I underlaget konstateras att ”det kommer att finnas ett begränsat utrymme för investeringar i kommande plan. Det innebär att vi behöver satsa mer på trimningsåtgärder i det befintliga systemet, och fokusera på åtgärder som bättre utnyttjar befintlig kapacitet…”
Det första steget tas i inriktningspropositionen som väntas vara klar i november/december 2016.
Under tiden färdigställs en av Trafikverkets punktinsatser. Stora ingrepp har gjorts i Stenkullen för att bygga förbigångsspår, som ger möjlighet för fler och längre godståg att passera.
Indragna hållplatser planeras, främst vid Aspen eller Aspedalen, och ett resecentrum har påbörjats i centralorten.
Fortsättning följer och FlodaNyheter följer utvecklingen.
Text: Lennart Lauenstein
Chefredaktör
Foto: Gittan Öhman