Viktor Lundblad har nu vikarierat som kommunstyrelsens ordförande i snart två månader. Lerums Nyheter har lyckats locka honom till redaktionen samma dag som kommunfullmäktige ska ha sammanträde.

– Du är på väg till kommunfullmäktige?
– Ja, vi kör igång kl 15.00. Rekommenderar dig att lyssna på mitt inlägg i ”Strategi för god vattenstatus”.
– Det ska jag göra. Hur länge har du bott i Lerums?
Jag har bott här sedan jag var två år. Då valde min mamma och pappa att flytta hit från Partille. Vi flyttade till Ekollonvägen här i Lerum, vid dåvarande blå huset. Det blå huset var en barndomsinstitution där man käkade pizza, jag tror att pizzerian heter Enzo numera. 2015 valde mina föräldrar att flytta till Göteborg. Under två år bodde jag i Göteborg, men när jag var färdigutbildad flyttade jag tillbaka till Lerum.
– Du gick i gymnasiet här i kommunen?
– Jag gick på Lerums gymnasium och läste samhällskunskap. Jag minns att beteendevetenskap var något som nästan alla läste. Vi var bara tolv som läste samhällskunskap. Före gymnasiet gick jag på Almekärrsskolan och Rydsbergsskolan. Så hela min skolgång, förutom universitetsperioden, har varit i Lerums kommun.

Bra skolor
– Då blir den självklara frågan: Har Lerums kommun bra skolor?- Ja, det tycker jag, framförallt Lerums gymnasium. Det som var bra var att lärarna var otroligt engagerade. Lerums gymnasium är inte det finaste gymnasiet i regionen, inte det snyggaste, absolut inte med den bästa planlösningen och korridorerna är alldeles för mörka, men lärarna är verkligen hjältar i kommunen. Jag kommer framförallt ihåg två lärare som väckte mitt engagemang för samhällsfrågor – något som jag verkligen uppskattade. Men på Almekärrsskolan tyckte lärarna att jag pratade för mycket på lektionerna, det ska man absolut inte göra. Det uppmanar jag inte någon att göra. Jag pratade för mycket och tog för mycket plats, sa lärarna, jag fick de andra eleverna att skratta och sådana saker. Med ta plats menar jag att folk lyssnar. Jag fick väldigt mycket kritik för det på utvecklingssamtalen, kommer jag ihåg. Det fick min pappa att fråga: Finns det inte några fördelar med att vara retorisk och prata mycket och ta plats? Men det tyckte inte min lärare. Men jag sitter ju här idag, så någonstans har de egenskaperna tagit mig hit. Jag menar att skolan måste fånga upp det som eleverna är duktiga på, och självklart hjälpa dom där de inte är det. Min erfarenhet av skolan i Lerum är väldigt god. Jag har bara positiva minnen av min skoltid, trots att de tyckte att jag pratade för mycket.
– Vad har du varit dålig på?
– Jag har alltid varit jättedålig på att skriva – skrivstil alltså. Jag behövde lägga väldigt mycket tid på att träna skrivstil. Jag var inte intresserad av skrivstil utan det var samhällskunskap som var mitt stora intresse. Och det fångade gymnasieskolan upp.

Universitetsstudier
– Efter gymnasiet började du läsa på universitetet. Jag vet att du har läst statskunskap. Var det självklart?
– När jag började på gymnasiet tänkte jag att jag skulle bli psykolog. Jag tror att jag hade någon konstig bild av vad en psykolog var för något. Jag hade sett en serie som hette The Mentalist, där en man gick runt och kunde läsa av människor för att få reda på sanningen. Men ganska snart på gymnasiet märkte jag att det var samhällskunskap och politik som var mitt stora intresse. Jag tror att det var andra eller tredje året på gymnasiet som jag verkligen fick upp ögonen för politik, och då ville jag också läsa statskunskap. Men jag blev inte antagen första gången jag sökte, så jag fick läsa historia i ett halvår. Jag hade ju inte behövt göra det, men jag hade ändå ställt in mig på att jag skulle börja plugga direkt efter gymnasiet och då blev det historia. Så det blev alltså historia och sedan statskunskap med internationell inriktning.
– Det är du nöjd med?
– Det är ju en väldigt bred utbildning. När du är klar med den utbildningen är det inte så att du har ett yrke. Det är inte som polisutbildningen att du kan gå direkt ut i ett yrke. Den här utbildningen öppnar väldigt många vägar eftersom den är så bred, men det kan också göra det svårt att hitta ett jobb eftersom du inte har något jätteunikt att komma med. Har du pluggat till polis eller lärare, då har du ett yrke när du är klar.
Utbildningen lärde mig otroligt mycket om styrning och ledning och om demokratifrågor och demokratisering. Jag lärde mig också att leda projekt. Jag är verkligen nöjd med mitt studieval. Jag ser nu när min sambo pluggar till jurist, att den utbildningen nog också hade passat mej. Man blir inte expert på något utan får en god allmänbildning. Man förstår helheter och samband och i mitt fall lärde jag mig styra. Sedan lär man sig att inhämta och sortera information. Och så är det ju när man läser kommunala handlingar, ibland får vi handlingar på många hundra sidor och då måste man kunna sålla för att få fram det som är väsentligt.

Yngst i klassen
– Du är ju inte så gammal – du är 24 år!
-Nej jag är inte så gammal.
– Kände du ingen rädsla och oro när du erbjöds att under en period gå in som kommunstyrelsens ordförande? Det är ju ett väldigt kvalificerat uppdrag med ansvar för ett antal miljarder kronor, flera tusen anställda och 42 000 kommuninvånare.
– Jag kan ärligt säga att det var flera gånger som jag hade svårt att somna. Du vet hur det är när man ska sova och vilka jobbiga tankar som kan fara runt i huvudet – har jag tagit på mig en för stor kostym som jag ska fylla. Framförallt kom tankarna i början, det var otroligt nervöst, men nu har jag gjort det här i sju veckor. Första veckan var jobbig, men jag kände ganska tidigt att det här passar mig väldigt bra. Jag upptäckte att jag kunde mer än vad jag själv trodde och att jag förstår systemet. Jag har ju varit förtroendevald under några år och jag har ju jobbat med politik. Jag har varit politisk sekreterare hos moderaterna i Göteborg. Jag tycker att jag har bra kännedom om Lerums kommun. Jag har bott här i nästan hela mitt liv och jag har varit med som förtroendevald under snart två mandatperioder. Men det är klart att jag tvivlade innan jag accepterade uppdraget. Jag tycker det är väldigt roligt och jag har ambitionen att göra det så bra som möjligt.
– Har du några mentorer som du kan stämma av med? Några som kan ta dig i örat om det skulle behövas.
– Det har jag. Jag har ju hela partiet här i Lerum som stöd, med alla fantastiska medlemmar som hjälper mej. Jag har ju gjort hela ungdomsförbundsresan – politiksskolan och där har jag fått fantastiska mentorer. Men jag vill särskilt nämna Emil Johansson, som är pressekreterare för moderaterna i Stockholm. Han var distriktsordförande när jag påbörjade mitt engagemang i moderaterna. Han har alltid hjälpt mig och stöttat mig, och jag har gjort detsamma för honom. Och sedan Alexander såklart. Jag stämmer självklart av med honom. Sedan är det ju människorna runt om i partiet. Inte bara i Lerum, utan även våra riksdagsledamöter och våra förbundsanställda, som hjälper till att stötta. Om det är två personer som jag ska välja så är det Alexander Abenius och Emil Johansson. Emil Johansson är före detta politiker i Alingsås, men är numera pressekreterare för Kristoffer Tamsons i Stockholm.

Angelägna kommunfrågor
– Vilka är de mest angelägna frågorna i Lerums kommun?
– Det är en stor fråga. Enligt min bedömning är det framförallt två frågor: En är samhällsutveckling, – samhällsbyggnation och översiktsplanen. Det är otroligt viktigt att vi får våra strategiska dokument på plats, framförallt översiktsplanen. Dokumenten är kravställningen på vad som ska levereras i kommunen. Det är inte vi politiker som ska in och peta i allt. Vi ska dock peka ut riktningen för den framtida utvecklingen. Vad som ska göras ska komma från oss och hur det ska göras från förvaltningen. Där måste vi politiker vara tydliga med ”vadet”, framförallt när det kommer till samhällsbyggnation. Det handlar om förtätningar här i centrum och att inte vara rädd för Säveån, att inte vara rädda för att bygga utanför närhet till kollektivtrafiken. Helt enkelt att människor i möjligaste mån får bygga där de vill. Så att samhället snarare än att byggas uppifrån kan byggas nerifrån utifrån människors drivkrafter och viljor. Det är det ena.
Den andra är näringslivet. Det låter som ett sånt här klyschigt moderat svar, men utan näringslivet har vi inga skatteintäkter och utan skatteintäkter kan vi inte få till stånd en samhällsbyggnation. Det handlar om kommunens inställning till företagande och näringsliv, om kommunens verksamhetslokaler, om avfallsplaner dvs. hur stora och små företag kan göra sig av med sitt avfall, och om hur vi kan förenkla för företagen. I näringslivsfrågan ingår också krav på att människor ska göra rätt för sig och arbeta. Finns det en möjlighet för dej att arbeta och ta ett jobb så ska du också göra det. Kommunen ska inte vara en räkmacka för dom som känner för att inte jobba. Det kopplar ju an också till trygghetsaspekten. Där måste kommunen självklart, tillsammans med arbetsförmedlingen och vuxenskolan, se till att människor som är långt ifrån arbetsmarknaden, framförallt nyanlända, får stöttning. Lerums kommun har, proportionerligt till vår storlek, tagit emot många nyanlända. Det arbetet måste vi satsa på och där är näringslivet otroligt viktigt. Sen har vi tryggheten och den knyter ju an till allting.
– Varför erbjuder inte Lerums kommun jobb? Arbetsuppgifter att utföra finns ju alltid.
– Jag tror inte att visionen ska vara att kommunen är den arbetsgivare där arbetslösa ska få jobb. Det är inte det jag vill att kommunen skall göra. Däremot måste kommunen på ett bättre sätt knyta an näringslivsenheten till de lokala företagarna, arbetsförmedlingen och vuxenskolan. Matcha och ge administrativt stöd. Senast på kommunstyrelsen initierade vi ett uppdrag som är inspirerat av Lerums centrumförening, det heter Rent, snyggt, tryggt och attraktivt. Det är ett jättebra arbete som görs där, verkligen ett föregångsexempel. Det bidrar till mindre skadegörelse, mindre klotter, renare miljöer, attraktivare näringsklimat och även sysselsättning för människor. Här måste kommunen arbeta bättre. Vi gav också uppdraget att vi ska ge administrativt stöd till företagare som erbjuder lärlingsplatser. I det här arbetet ska ju inte företagarna ta hela ansvaret. Kommunen måste ta ett stort ansvar eftersom det är vi som har musklerna. Jag tror också att vi som kommun får bättre självförtroende och inser att vi kan skapa arbetstillfällen och verksamhetsområden. Vi har initierat ett samarbete med Partille kommun för att se över jerikoområdet. Mer sånt behövs. Vi behöver kontorshotell inte bara i Lerum utan även i Gråbo och Floda.
– Vad skiljer moderat kommunpolitik från socialdemokratisk?- – – Det är en bra fråga. Många gånger i kommunen så är det ju personkemi som är avgörande för om saker går framåt och vilka man styr ihop med. En sak som skiljer rent generellt på den kommunala nivån, inte bara om man ser på Lerum utan också i andra kommuner, och det är, enligt min mening, respekten för skattebetalarnas pengar och förståelsen för god ekonomisk hushållning, sett till kommuner där socialdemokraterna har styrt länge. De pengar man har att ansvara för är ju andras, kommuninvånarnas, pengar. Därför handlar det om att man ska nå budgetmål, man ska nå de finansiella mål som sätts. Man ska inte höja skatten, helst ska man sänka den. Det är väl Anders Borg som brukar säga – ordning och reda i statens finanser. Då säger jag – ordning och reda i kommunens finanser. Med det sagt vill jag framhålla att det är högt i tak hos socialdemokraterna också. Jag trivs väldigt bra med oppositionsrådet Renée Bengtsson. Hon gör ett jättebra arbete. Sedan har vi lite olika ingångsvinklar. Det som förenar oss, även på riksnivå, är vår förmåga att ta ansvar och styra.
– Hur ser du på kommunens låneskuld? Vid sekelskiftet hade kommunen inga lån (121 000 kr) och idag 1 569 267 000.
– Utan att gå in på siffrorna kan jag konstateras att det finns en mängd faktorer som påverkar låneskuldens storlek över tid samtidigt som vi kan konstatera att Lerums kommuns skuldsättning inte betraktas som hög av vår omvärld i förhållande till andra kommuner.  I jämförelse med kommunsektorn som helhet så bedriver kommunen verksamhet i en omfattning och till en kostnad som inte avviker negativt. Särskilt inte jämförbara kommuner, det vill säga. kommuner som gränsar till en storstad. I stort kan sägas att kommunen följer kommungruppens utveckling och då även låneskuldens  Förutsättningarna för att göra detta kan variera över tid, bl.a. vara beroende på i vilken mån som kommunen gynnas eller missgynnas intäktsmässigt genom skatteutjämningssystemet samt att vissa perioder är mer investeringsintensiva än andra. Inte minst beroende på behov av utbildnings- och barnomsorgsplatser. Jag ser inte att en låneskuld i sig nödvändigtvis är av ondo. Det  handlar om vilken generation som ska betala för en investering som nyttjas i framtiden. Att en generation sparar till investeringar som sedan nyttjas av nästa generation kan anses som tveksamt. Det kan också anses vara tveksamt att kommande generationer skall betala för den tidigare generationen. Det gäller att hitta en balans mellan egenfinansiering och belåning.

 Framtidsplaner
– Hur ser dina framtidsplaner ut?
Hur ser min framtid ut? Nu är jag förtroendevald på heltid och tidigare har jag arbetat med politik på tjänstemannansidan, varit politisk sekreterare, koordinator och ombudsman. Jag ser en framtid där jag fortsätter att arbeta med samhällsfrågor, men inte alltid inom politiken. För mig är inte politiken slutmålet. Anledningen till att jag tog mig an det här uppdraget är för att jag upplever att Lerums kommun har gett mig otroligt mycket. Den har gett mig en trygg, nästan Barnen i Bullerbyntillvaro när jag var liten. En bra uppväxt. Jag vill ge tillbaka. Det låter pretentiöst, men det är sant. Jag kommer nog alltid att syssla med politik, men sedan om det är partipolitik eller något annat, det får framtiden utvisa. Men jag är säker på att jag kommer att arbeta med samhällsfrågor. Men helt säker på vad jag kommer att göra när jag blir stor, det vet jag inte men jag vill bo och verka i Lerums kommun,säger Viktor och skrattar.

Text: Lennart Lauenstein