Elstödet – en salig röra!

Det började med att regeringspartierna kom med en massa löften under valrörelsen. Alla med eget abonnemang skulle få bidrag och det skulle betalas ut den 1 november 2022.  Även de med fastprisavtal och inte alls hade drabbats av högre kostnader skulle få del av stödet. Utbetalningen till hushållen skulle administreras av Försäkringskassan.

Nu är det företagens m.fl. tur att få sitt elstöd. Men för dem är det inte Försäkringskassan som ska administrera stödet, utan ansvaret har lagts över på Skatteverket. Skatteverket har hittills varit den myndighet som fått högst betyg  i medborgarundersökningar. Så som administrationen av elstödet är utformat är risken stor att medborgarnas förtroende kommer att minska.

Rörligt avtal, annars inget stöd
Företag, bostadsrättsföreningar m fl har nu möjlighet att ansöka om elstöd och ansökan görs alltså hos Skatteverket. Det finns vissa villkor för att ha rätt till elstöd – förordning (2023:233) om elstöd till företag. Ett av villkoren är att du inte får ha ett fastprisavtal med ett elhandelsföretag.
I regeringens ursprungliga förslag skulle både företag med fastprisavtal  och rörligt avtal vara berättigade till stöd. Efter att ha hört sig för med EU-kommissionen ändrades förslaget så att enbart företag med rörligt pris blir berättigade till stöd. Anledningen är enligt regeringen ”att Europeiska kommissionen bland annat ville försäkra sig om att endast företag och organisationer som påverkats negativt av Rysslands invasion av Ukraina får del av elstödet”.
Det borde redan från början ha varit en självklarhet för regeringen att bara den som fått ökade kostnader skulle kompenseras och att administrationen av stödet skulle säkerställa att det blev så.

Ansökan på nätet
Ansöker gör man genom att fylla i en webblankett på Skatteverkets hemsida. Du måste först anmäla dig som ombud för den sökande och sedan måste du legitimera dig med e-legitimation.
Med stöd av regeringens förordningen har Skatteverket hämtat in uppgifter om företagets/föreningens elförbrukning och uppgiften finns förifylld  i blanketten. Det är näthandelsföretagen som är skyldiga att lämnat in uppgifter om elförbrukningen.
I blanketten ställs frågan om man har avtal till fast pris. Kryssar du ja där, så är det stopp, då får du veta att du inte har rätt till stöd. Kryssar du i nej så kommer du vidare och får så småningom uppgift om hur mycket du ska få i stöd. Sedan är det bara att avsluta genom att trycka på ”skicka in”. Du kan alltså av misstag, eller avsiktligt, svara nej på frågan om fast pris och skicka in en ansökan, trots att du inte har rätt till stöd.

Risk för felaktiga utbetalningar
Som det är nu har Skatteverket ingen kunskap om vilken typ av avtal företaget har, dvs. om det är ett avtal med fast eller rörligt pris. Den uppgiften hade varit enkel att få om regeringen i sitt beslut hade fastställt att det var elhandelsföretagen, och inte näthandelsföretagen, som skulle lämna uppgifterna. Elhandelsföretagen har uppgifter om både förbrukning och avtalstyp. Som det är nu skulle Skatteverket, för att säkerställa varje ansökan, behöva begära att den kompletteras med en kopia av avtalet med  elhandelsföretaget. Om så inte görs är risken stor att många företag får bidrag trots att de inte har rätt till det.

Skatteverket – hemlig kontrollmetod
Lerums Nyheter har frågat Skatteverket om hur uppgifterna om avtalsstyp kontrolleras. Samma fråga ställdes till ansvarigt departement (Klimat-och näringslivsdepartementet), som hänvisade till att det är Skatteverket som har ansvar för att administrera och betala ut stödet. Varken Skatteverket eller departementet vill uttala sig om hur det ska kontrolleras om den som söker har fast eller rörligt pris i sitt avtal.
Skatteverkets svar: ”Skatteverket kontrollerar samtliga inkomna ansökningar. Kontrollen sker maskinellt men kan även ske genom att begära kompletterande uppgifter från den som har sökt elstöd. Skatteverket har även möjlighet att kontrollera redan beviljat stöd. Vi går inte ut med exakt på vilket sätt vi kan upptäcka eventuellt fusk.”

Fängelse för felaktiga uppgifter
Den som får stöd blir återbetalningsskyldig om stödet betalats ut på felaktiga grunder. Den som kryssat i fel ruta och felaktigt fått elstöd kan dömas för lämnande av osann uppgift. Minimistraffet är böter och maxstraffet är fängelse upp till sex månader. Bedöms brottet som grovt kan det bli fängelse i upp till två år.
Text: Lennart Lauenstein