Hur priserna bildas är en synnerligen komplex historia som det inte går att reda ut här. Konstateras kan dock att de höga priserna för konsumenterna också genererar stora intäkter för en del av aktörerna i elförsörjningskedjan. Vilka är det då som tjänar på prischocken

Staten
Den störste vinnaren är staten genom skatteintäkter och genom intäkter i de statligt ägda kraftbolagen. Ungefär hälften av elräkningen går till staten.

Elproducenter
Svenska staten (Vattenfall) svarar för 41% av elproduktionen och kommunerna för 14%. Finska staten (Fortum) svarar för 30% och övriga för 16%.
Elproducenterna är också stora vinnare. En del av produktionen är prissäkrad till ett fast pris för nästa led i kedjan. Härigenom begränsas producenternas vinst så att den inte blir lika stor som om de kunnat sälja till dagspris. Producentens ersättning varierar utifrån var i landet som elen är producerad. Kraftverk i södra Sverige tar ut de största vinsterna eftersom elpriset i södra Sverige (område 3 och 4) ligger högst. Vindkraftverken i norr tjänar minst, då deras produktion är beroende av hur det blåser  samtidigt som priset i norr är lägre.

Stamnätsägaren
Det helstatliga bolaget Svenska Kraftnät (SvK) äger det svenska stamnätet och tjänar sina pengar på avgifter för överföring av el till de lokala näten- så kallad kapacitetsavgift.  Avgiften betalas av olika kraftbolag, som äger de lokala näten. Svenska Kraftnät tjänar även på prisskillnader mellan olika elområden. Om billig el produceras i norr och säljs till högre pris i södra Sverige tar Svenska Kraftnät mellanskillnaden. Överskottet används för att bygga ut kraftnätet. Svenska Kraftnät uppger att kapacitetsavgifterna ökade från 8,1 till 21,5 miljarder kronor under 2021. Prognosen för hela 2022 är 65 miljarder kronor.

Nätägarna
Via de lokala elnäten kommer elen till företag och hushåll. Det är hos de lokala nätägarna som företag och hushåll är kunder. Priset för nätägarna är inte kopplat till producentpriset, eftersom de betalar ett fast timpris till Svenska Kraftnät. De lokala nätägarnas vinster ökar inte på grund av de högre priserna. Ett problem för dem är istället att elnäten är otillräckliga och måste byggas ut.

Elhandelsbolagen
Det finns runt 140 elhandelsföretag i Sverige. Exempel på elhandelsbolag är Lerum Energi, Bestel och E.ON. Elhandelsbolagen tjänar inte mer pengar bara för att spotpriset (timpriset) på elbörsen är högt. Elhandelsbolagen har ett påslag på några ören per kWh. Påslaget ska täcka de administrativa kostnaderna samt ge en smärre vinst. Men enligt elanalytikern Christian Holtz är elhandelsbolagen snarare förlorare. De tjänar inte mer pengar bara för att elpriset på börsen är högt, däremot utsätts de för större risker beroende på att de har många avtal till fast pris samtidigt som elpriserna varierar.
Nästan alla elhandelsbolag har prissäkrat sina avtal för att minska riskerna. Deras risker stiger ändå, eftersom det inte går att prissäkra sig fullt ut för variationerna under ett enskilt dygn.

Kostnaden för villaägaren
Data från Energiföretagen Sverige visar att andelen av de svenska elpriserna som går till skatter och avgifter överstiger 50 procent. En normalvilla som är eluppvärmde beräknas ha en årsförbrukning på 20 000 kWh. Under december är elförbrukningen för en normalvilla 4 500 kWh. I tabellen nedan beräknas kostnaden för december vid olika elpriser på spotmarknaden.

Förbrukning i kWh, priser i kronor. Dagens spotpris (221130) är 4,25 kr/kWh.

Om dagens spotpris ligger oförändrat under december kommer en villaägare med eluppvärmd villa och rörligt pris att drabbas av en månadskostnad på dryga 27 000 kronor för december månad. Av det går hälften till staten som skatt och avgifter till Svenska Kraftnät.
Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för en normalvilla i december 2020 uppgick till ca 4 400 kronor och kostnaden för december 2021 ca 7300 kronor. Kostnaden för december, med dagens spotpris och rörligt pris, beräknas bli över 27 000 kronor.

Text: Lennart Lauenstein