POLITIK Igår redovisade vi listan på arvoden och ersättningar som de förtroendevalda i Lerums kommun fick under 2014.
Det är inte alla kommuner som betalar ut arvoden till sina politiker. I lilla Dals-Eds kommun får de till exempel ingenting. Men även om de flesta kommuner ersätter sina förtroendevalda på något sätt kan ersättningsnivåerna variera.
Vi har pratat med två Lerumspolitiker om arvoden och hur det fungerar att ta politiska uppdrag: Alexander Abenius (M) och Anna-Lena Mellquist (S).

”Nivån på arvodena kan alltid diskuteras”

[box type=”info”]Alexander Abenius,
gruppledare Moderaterna Lerum.
Ålder: fyller 25 år den 12 mars
Bor: Ryggebol
Politiska uppdrag 2015: ordinarie ledamot i Lerums kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt i regionens kulturnämnd. Ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) samt vice ordförande i Lärandeutskottet.
Vid sidan av politiken: studerar nationalekonomi på Handelshögskolan Göteborg
Bakgrund: Blev samhällsintresserad redan under tiden på Alléskolan i Floda. Gick med i MUF 2006. Läste teknik och media vid Lerums gymnasium. Drömde under gymnasietiden om att bli regissör. Uppvuxen i seglarfamilj och har varit VM-seglartränare. Valombudsman för MUF i Stockholm 2010. Började plugga ekonomi 2011. Ombudsman för Bohuslän och Göteborg i ett och ett halvt år. Arbetade våren 2013 i Europaparlamentet i Bryssel. Från januari till oktober 2014 projektanställd i Borås inför valrörelsen och som kampanjgeneral för moderaternas EU-toppkandidat Cecile Tenfjord-Toftby. Abenius ses som möjlig framtida kandidat till Henrik Ripas nuvarande roll inom moderaterna.
Framtid: Om fem år: då hoppas jag att moderaterna har fått väljarnas förtroende att styra i Lerum och att jag fått förtroendet att vara vårt förstanamn. Om tio år: Om jag inte håller på med politik skulle jag vilja arbeta inom kommunikation och PR.
Frågor jag brinner extra för: föreningslivet, psykisk ohälsa som samhällsproblem, skolfrågor.[/box]
Du fick förra året 86 593 kronor i ersättning för dina politiska uppdrag i Lerums kommun (ersättare i kommunstyrelsen och ledamot i fullmäktige) samt 10 228 kronor från VGR som ersättare i kulturnämnden. Är arvodena bra, tycker du?
-Ja, jag tycker att det system som Lerums kommun tillämpar där man utgår från att heltidsarvode på 100 procent är detsamma som heltidsarvode i Sveriges riksdag, är bra. På så sätt tar man bort risken för att man sätter helt orimliga arvodesnivåer. Ersättning för förlorad inkomst tycker jag inte kan ifrågasättas, ingen ska exkluderas på grund av att den inte kan avvara sin arbetsinkomst. Det är vettigt. Men man kan alltid diskutera nivåer på ersättningar och procentsatser för olika uppdrag. Det ska vara rimligt.
Som ledamot i fullmäktige och beredningar får vi timarvode för möten och betalas dubbelt för första timmen. Men mycket arbete utförs ideellt på fritiden, och det förutsätts att man förbereder sig. Att läsa handlingar får man inget timarvode för. Man förväntas förvalta det förtroende man fått. Säkert femtio procent eller mer av det politiska arbetet görs oavlönat på fritiden.
Får du försaka något på grund av dina politiska uppdrag?
-Det är klart att jag ibland kanske velat hänga med kompisar ut på krogen på helgerna men i stället varit på kurs eller deltagit i någon annan politisk aktivitet. Och kanske hade jag varit klar med min utbildning nu och jobbat inom näringslivet om jag inte engagerat mig.
-Men jag vill inte utmåla mig som något offer, jag har valt att engagera mig av egen fri vilja.
Förtjänar du dina pengar?
-Jag tycker jag förtjänar det förtroende jag har fått. Pengarna är sekundära. Det är först nu jag fått uppdrag nog att klara vardagen på det.
Har du koll på din årsinkomst?
-Jag tror jag tjänar mellan 200 000 och 250 000 om året, vilket jag tror är normalt för någon i min ålder. Jag pluggar men tar inga lån och inga studiebidrag heller.
Är politiken en karriärmöjlighet?
-Ja. Det öppnar många dörrar och ger tillgång till olika nätverk, både inom näringslivet och inom andra organisationer.
Tror du det finns politiker som drivs av inkomsterna i första hand?
-Jag kan inte komma på någon person, men jag har svårt att tro att det inte finns någon som ser pengarna som en stor morot. Dock har jag svårt att tro att någon i Lerums kommun gör det.
Antalet förtroendevalda och partimedlemmar har minskat kraftigt samtidigt som valdeltagandet sjunkit sedan 1970-talet. Statsvetare varnar för att de folkvalda inte längre representerar folket och att den krets som makthavarna rekryteras från blir allt snävare. Med tanke på drivkrafterna att bli politiker: hur ser du på det – är det ett hot mot demokratin?
-Jag tycker vi har ett i grund och botten bra politiskt system. Politiken är en förtroendebransch och partiorganisationerna sätter listor på de namn de har förtroende för. Partierna har tappat många av sina stödmedlemmar och det är viktigt att få fler medlemmar. Men jag tror inte att urvalet blivit anmärkningsvärt sämre.

”Politiker blir man inte för karriärens skull”

[box type=”info”] Anna-Lena Mellquist

Ålder: 65 år
Bor: Öxeryd
Politiska uppdrag 2015: Ordförande i överförmyndarnämnden, ordförande i fullmäktiges valberedning.
Vid sidan av politiken: Nybliven pensionär. Aktiv i bl a kvinnojouren Olivia, Roks och Hyresgästföreningen region västra Sverige.
Bakgrund: Född i Majorna 1949. Från 1966 jobb på Försäkringskassan, blev fackligt aktiv i den socialdemokratiska arbetsplatsklubben. Gick med i partiet i början av 1970-talet. Arbete på ABF, LO-distriktet, Hotell- och restauranganställdas förbund och på den socialdemokratiska partiexpeditioneni Göteborg. Flyttade till Lerum slutet av åttiotalet, fick då jobb på Försäkringskassan i Lerum. Engagerades politiskt i Lerum, blev ordförande i S, kort period ersättare i byggnadsnämnden och senare ersättare i vård- och omsorgsnämnden. 1989/90 medlem i ideella föreningen kvinnojouren Olivia (Alingsås, Lerum, Vårgårda). Valet 1994 blev Anna-Lena invald i kommunstyrelsen och arbetsutskottet, KSAU, som ordinarie, ett uppdrag som hon nu avslutat efter 20 år.
Tog 2002 tjänstledigt från F-kassan för att arbeta på som anställd på Olivia. Styrelseledamot i bland annat ROKS och Renova.
Framtid: Förhoppningsvis får jag vara frisk och kan fortsätta arbeta med kvinnopolitiska frågor. Om tio år hoppas jag vi lever i ett jämställt samhälle där mäns våld mot kvinnor inte längre existerar, inte heller rättigheten att köpa någon annans kropp som i prostitution, pornografi, sexuella övergrepp och surrogatmödrar med mera.
Frågor jag brinner extra för: Kvinnopolitiska frågor. Och, nu, att det byggs fler hyreslägenheter. [/box]
Du fick förra året 242 591 kronor i ersättning för dina politiska uppdrag i Lerums kommun (ledamot i kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott, fullmäktige, begravningsombud och vigselförrättare).
Är arvodena bra, tycker du?
-Ja. Jag vill först påpeka att ersättning för förlorad arbetsinkomst ingår i ersättningen från kommunen. Men det är rimliga arvoden. Skulle arbetsbördan öka eller minska på enskilda poster ser man över arvodena. De fasta arvodena utgår från vad en riksdagsledamot får och ges i procentsatster för olika uppdrag, där 20 procent motsvarar en arbetsdag i veckan och så vidare. Ingen kan få mer än kommunalrådet får. Regelverket är bra , beslutas i kommunfullmäktige och är en fråga som arvodesberedningen ansvarar för. För posten som ordförande i överförmyndarnämnden får jag 5 procent av ett riksdagsarvode, ungefär 3 000 kronor i månaden.
-Arvodesfrågorna stöts och blöts inför varje ny mandatperiod, det är bra.
Får du försaka något på grund av dina politiska uppdrag?
–Det är ju väldigt mycket att plugga in och det förutsätts att man vet vad som händer i olika ärenden. Man är borta hemifrån många kvällar och helger. Självklart drabbar det familjen, umgänget med vänner. Men jag har många vänner som är också engagerade på olika sätt. Och jag har också haft nytta av mina kunskaper – både i mitt arbete och i politiken. Politiskt arbete är som en universitetsutbildning i samhällskunskap.
Förtjänar du dina pengar?
-Ja. Jag har lagt ner väldigt mycket arbete, varit tillgänglig, pratat, svarat på frågor. Även fritidspolitiker representerar ju politiken 24 timmar om dygnet. Före ett sammanträde förbereder man sig förstås, läser, går in på nätet och kollar saker och så vidare. Deltar i utbildningar och på partiets medlemsmöten. Mycket av arbetet sker ideellt.
Har du koll på din årsinkomst?
-2014, utöver pension, cirka 500 000 kronor.
Är politiken en karriärmöjlighet?
-Jag tror att många ser det så. Men om man inte drivs av en ideologi avslöjas man snart, det håller inte. Alla som börjar jobba politiskt börjar för att de är engagerade i någon fråga och för att komma i en position där de kan vara med och göra skillnad.
Personligen har jag aldrig valt karriärjobb – man gör knappast ”karriär” på kvinnojouren – utan jag har valt att arbeta med saker som intresserar mig.
Tror du det finns politiker som drivs av inkomsterna i första hand?
-Nej. De människorna blir inte politiker. Samhällsengagemanget går före inkomster och karriär.
En bonusfråga som jag kom på nu: kan man fuska med arvoden?
-Nej, alla möten protokollförs. Möjligtvis en gång med förlorad arbetsinkomst, genom att uppge fel inkomst, men det kontrolleras.
Antalet förtroendevalda och partimedlemmar har minskat kraftigt samtidigt som valdeltagandet sjunkit sedan 1970-talet. Statsvetare varnar för att de folkvalda inte längre representerar folket och att den krets som makthavarna rekryteras från blir allt snävare.
Med tanke på drivkrafterna att bli politiker: hur ser du på det – är det ett hot mot demokratin?
-Nej. Jag tror inte demokratin är hotad. Det där går visserligen upp och ner, på senare tid har jaget varit väldigt viktigt. Folk tänker mer på sig själva. Samtidigt är människor väldigt politiskt intresserade. Medborgarna är medvetna och många röstar. Det gör att politikerna måste vara på tårna, annars… Och inom de större partierna, som S, är det alltid fler som vill ha politiska uppdrag än det finns uppdrag att få.
TEXT & BILD: GITTAN ÖHMAN
gittan.ohman@flodanyheter.se